Migranter som fått avslag på asylansökan ska kunna utvisas till migrationscenter utanför EU enligt ett lagförslag från kommissionen som väntas i slutet av februari. Humanitära organisationer är kritiska, och EU:s byrå för grundläggande rättigheter varnar för att centren inte får bli ”rättslösa zoner”.
MIGRATION | Människor som får avslag på sin asylansökan och inte frivilligt återvänder till sitt hemland ska kunna skickas till så kallade återvändandehubbar utanför EU. Det kommer EU-kommissionen att lägga fram som ett nytt lagförslag, enligt Euronews som tagit del av läckta protokoll från migrationsministrarnas informella möte förra veckan.
Med dagens lagstiftning är det inte möjligt att skicka migranter till länder de saknar anknytning till och aldrig befunnit sig i. Tanken är att migranterna ska hållas i förvar utanför unionen i väntan på att återvända till sina hemländer.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) hör till dem som har drivit på för lagförslaget.
– Vi måste ta rejäla gemensamma krafttag för att skydda EU:s yttre gräns, och se till att de som har fått avslag efter en noggrann prövning lämnar Europa, sade han till DN i december.
I dag stannar mellan sju och åtta migranter kvar i EU efter avslag på sin asylansökan. Enligt statsministern har frågan varit laddad i EU, men idag finns en större samsyn kring att det behövs ytterligare politiska åtgärder för att få fler migranter att återvända.
Men om återvändandecenter blir verklighet måste EU:s lagar och rättigheter gälla även där, skriver unionens byrå för grundläggande rättigheter, FRA, i en färsk rapport. Den som placeras i ett återvändandecenter måste ha fått en chans att överklaga sina utvisningar, och barn får aldrig skickas till lägren, enligt byrån, som vill se oberoende system för övervakning av mänskliga rättigheter på platserna.
– När EU och medlemsstaterna försöker hitta lösningar för att hantera migration får de inte glömma sina skyldigheter att skydda människors liv och deras rättigheter. De planerade återvändandehubbarna får inte bli rättslösa zoner. De är förenliga med EU:s lagstiftning endast om de inkluderar robusta och effektiva skyddsåtgärder för de grundläggande rättigheterna, säger FRA-chefen Sirpa Rautio i ett pressmeddelande.
Humanitära organisationer har tidigare uttryckt kritik mot idén om återvändandehubbar, då de inte anses vara förenliga med internationell rätt.
Amnesty Internationals migrationsexpert Olivia Sundberg Diez har varnat för att outsourcandet skulle kunna försätta migranter i ett ”outhärdligt rättsligt limbo”, enligt Euronews.
Förespråkarna presenterar återvändandehubbar som ett sätt att effektivisera migranters återvändandeprocesser. Men det kritiseras av Sergio Carrera, forskare vid Center for European policy studies.
– Människor kan av goda skäl inte skickas tillbaka till sina ursprungs- eller transitländer, eftersom det skulle innebära djupa kränkningar av de mänskliga rättigheterna och även strida mot konstitutionella garantier om att alla måste ha tillgång till rättvisa och att få sitt fall individuellt bedömt, säger han till Euronews.
Att det är ett juridiskt snårigt område att outsourca hanteringen av flyktingar har blivit tydligt under de senaste åren. Ett exempel är Storbritanniens planer på att skicka asylsökande till Rwanda och få sin sak prövad där, något som landets högsta domstol 2023 bedömde var olagligt. Sedan dess har Italien slutit en överenskommelse med Albanien (som inte är med i EU) om att migranter ska förvaras i särskilda center där i väntan på att få sina ärenden behandlade. Arrangemanget har tidigare stoppats av domstolar.
Förslaget till EU-lag om återvändandehubbar kommer enligt Europaportalen att läggas fram av kommissionen i slutet av februari. För att det ska bli verklighet krävs stöd från en kvalificerad majoritet, det vill säga minst 15 av EU:s 27 medlemsländer, som representerar minst 65 procent av unionens befolkning. Av det läckta mötesprotokollet framkommer att Spanien och Portugal ställt sig tveksamma till förslaget.
