
Portugal ska införa en nationell strategi för att främja växtbaserad kost, enligt landets nyligen uppdaterade klimatplan. Organisationen Proveg Portugal välkomnar initiativet och kallar det ”banbrytande”.
VEGANISM | Med ett dagligt intag på över 300 gram per person hör portugiserna till de europeer som äter allra mest kött. Konsumtionen ökar, och med den utsläppen av växthusgaser. Men snart kan det bli ändring. I landets senaste handlingsplan för klimat och energi som uppdaterades i december står att landet ska främja en diet med låga koldioxidutsläpp genom en nationell strategi för att gynna konsumtionen av växtbaserat protein.
Strategin ska enligt handlingsplanen ”innefatta konkreta åtgärder för att uppmuntra produktion och konsumtion av växtprotein”. Till exempel ska utbudet av växtbaserad mat i offentlig kost öka. Strategin ska även ”främja spridningen av kampanjer om fördelarna med att äta växtprotein”, och lyfter även fram positiva hälsoeffekter som ett skäl att äta mer grönt.
Organisationen Proveg Portugal kallar strategin för växtbaserat protein för ett ”banbrytande initiativ” i ett pressmeddelande.
– Det här är ett meningsfullt steg på väg mot att omvandla landets livsmedelssystem. Nu behöver regeringen skapa en tydlig finansiering, liksom en detaljerad tidsplan för hur planen ska implementeras, och definiera hur dess påverkan ska mätas på ett robust sätt, säger Provegs ordförande Joana Oliveira.
Organisationer som Proveg Portugal (tidigare Portuguese Vegetarian Association) har spelat en viktig roll för att få in växtbaserad kost i landets klimatstrategi, bland annat genom att delta i ett möte med landets statssekreterare för miljö och energi, enligt nyhetsplattformen Green queen.
– Bland våra rekommendationer fanns ett förslag om att skapa en strategi för att främja konsumtionen av växtprotein, säger Joana Oliveira till Green queen.
Att organisationen fick gehör berodde enligt henne på jordbrukssektorn inte lyckats möta landets nationella mål för sänkta utsläpp av växthusgaser. 72 procent av Portugals jordbruks utsläpp av växthusgaser kommer från djurindustrin.
– Att uppmuntra ett skifte till växtprotein identifierades som en nyckelfaktor för att kraftigt minska jordbrukets utsläpp, fortsätter Oliveira.
Enligt den nya strategin för växtbaserat behöver landet öka sin självförsörjning av växtprotein som baljväxter. Idag kommer endast 14 procent av de baljväxter som landet konsumerar från Portugal.
Den höga köttkonsumtionen till trots är kosthållningen i Portugal under förändring, menar Oliveira, vars organisation bidrog till att landet blev först i världen med en lag om att erbjuda växtbaserad mat på samtliga offentliga skolor, sjukhus, universitet och fängelser.
– Portugal har under några års tid förflyttat sig från kostens bakvatten till att bli en ledstjärna för hopp om hälsosam mat, säger hon i ett uttalande.
Portugal är inte först med en strategi för att äta mer växtbaserat. 2023 presenterade Danmark som första land i världen en handlingsplan för växtbaserade livsmedel, ett initiativ som har hyllats men även kritiserats för att vara underfinansierat och sakna konkreta politiska målsättningar, av Danmarks vegetariska förening.
Även länder som Tyskland och Nederländerna har presenterat nationella mål om att fler ska äta växtbaserat. Och till år 2026 ska EU ha tagit fram en handlingsplan för att stärka näringskedjorna av växtprotein, ”hela vägen från bönder till konsumenter”. Detta enligt en rekommendation i september 2024 från forumet Strategic Dialogue on the Future of EU Agriculture, som är rådgivande för EU:s beslutsfattare.
Något Jasmijn de Boo, vd för Proveg international kommenterade så här i ett uttalande:
– Om forumets rekommendation om att utveckla en EU-omfattande handlingsplan för växtbaserade livsmedel implementeras kommer den betyda en seismisk förändring av den växtbaserade livsmedelssektorn.
Hon fortsatte:
– EU lyssnar på vetenskapen, och är medveten om de betydande effekterna av klimatförändringar och hur mat kan påverka utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, vattenanvändning och människors hälsa. Det är uppmuntrande att veta att en seriös rekommendation har gjorts för att främja klimatvänliga, växtbaserade livsmedel och ge naturen en chans att återhämta sig.
Proveg international…
… är en icke-statlig organisation med kontor i 14 länder, som arbetar mot målet att ersätta hälften av världens animaliska livsmedel med växtbaserade livsmedel till år 2040.
… vill förändra världens livsmedelssystem av flera skäl: Att rädda planeten, skapa bättre liv för djuren, göra världen mer rättvis, hälsosam och att maten ska bli godare.
… har observatörsstatus i FN:s klimatpanel IPCC och samarbetar med flera av FN:s organ för lantbruk och miljö.
Hälsa och klimat går hand i hand
För att kunna nå målet om maximalt 1,5 graders global uppvärmning bör varje persons mat inte släppa ut mer än 11 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per vecka, det vill säga i snitt 0,5 kg CO2e per lunch eller middag. I dag äter en svensk lunch eller middag för motsvarande 1,8 kg CO2e. Detta enligt One Planet Plate, ett initiativ från WWF framtaget med stöd av ett vetenskapligt råd bestående av forskare från SLU, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms Universitet och Research Institute of Sweden, RISE.
Klimatpåverkan av några sorters livsmedel i kg CO2e
Nötkött: 28
Räkor: 14
Ost: 11
Fläskkött: 4,4
Lax: 3,5
Kyckling: 3,3
Bönor och linser: 0,8
Potatis och rotfrukter: 0,1
Enligt den mest aktuella vetenskapliga genomgången av hur människor bör äta för att må bra, de nordiska näringsrekommendationerna från 2023, bör vi äta
- mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis, fullkorn, nötter och frön
- mer fisk från hållbart förvaltade fiskbestånd
- måttligt med mejeriprodukter med låg fetthalt
- mindre kött och chark
- mindre av mat som innehåller mycket fett, salt och socker
- mindre alkohol
Livsmedelsverket