Rapporten What Future for International Democracy Support? från tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace har nyligen publicerats med syfte att uppmärksamma problem rörande offentlig stöd för demokrati och genom att ge förslag på vad som behöver göras bättre. För även i historiens mörkaste stunder som under kolonialism, världskrig, diktaturer har människor fortsatt kämpa för frihet, representation och värdighet, skriver Vladan Lausevic.
ESSÄ | Det globala stödet till demokrati befinner sig idag i en större kris. Under våren 2025 har utvecklingen tagit en dramatisk vändning, främst på grund av att Donald Trumps nya administration nästan helt har skrotat USA:s bistånd och diplomati till förmån för demokratirörelser runt om i världen. Det som tidigare var en pelare för många aktivister, journalister, valövervakare och människorättsförsvarare har på kort tid försvunnit. Samtidigt visar en ny rapport under namnet What Future for International Democracy Support? från tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace om att det finns flera förslag för nya lösningar och åtgärder som behövs för framtiden.
En bruten modell
Sedan 1980-talet har USA ofta varit världens största givare av demokratibistånd. Men Trumps administration har rivit ned stora delar av det tidigare systemet. Myndigheter har avvecklats, finansieringen till USAID och National Endowment for Democracy har nästan försvunnit, och symboliskt viktiga institutioner som Voice of America har lagts ned.
Resultatet är bland annat att tusentals demokratiska organisationer, både i USA och globalt, har förlorat sitt stöd. Förföljda människorättsförsvarare står utan skyddsnät medan aktivister som förr kunde räkna med amerikansk diplomatisk uppbackning saknar nu tidigare resurser och stöd. Det sker samtidigt som dom senaste årens forskning visar att demokratin är på tillbakagång och försämras på flera håll i världen.
Att amerikanska presidenter agerar negativt rörande demokratiska värderingar är inget nytt i modern historia men med Trumps politik blir utvecklingen mycket mer sämre för ambitioner om en demokratisk värld för alla. Till exempel, Trump-regeringen ger ett aktivt stöd till odemokratiska och auktoritära krafter som i fallet med högerextrema partier i Europa. Utöver det väljer Trumpadministrationen att agera emot olika åtgärder för mänskliga rättigheter i FN, bland annat när det kommer till humanitär migration och flyktingar.
Kina, Ryssland och demokratins nedgång
Samtidigt som USA backar, kliver andra aktörer fram med sin odemokratiska agenda där bland andra Kina och Ryssland stärker auktoritära regimer, sprider propaganda och stödjer populistiska partier inom demokratiska länder. Till exempel, den ryska regeringen har i nästan 15 år kommunicerat i stilen att västvärlden som dekadent, otrygg och splittrad medan Ryssland presenteras som ett ordnat “traditionellt samhälle”. Kina har bland annat sin formella definition av demokrati som ses som en del av ett partisystemet och redan under 2010-talet kunde Kina erbjuda “effektiv utveckling utan västerländsk demokrati” i Afrika.
Förutom påverkan från odemokratiska regeringar finns det också andra problem som utmanar eller försämrar demokratin inom flera länder. Korruption, växande ojämlikhet, desinformation och misstro mot institutioner försvagar demokratin även i dom äldsta demokratierna som USA och Storbritannien. Bland unga i Europa och USA är stödet för demokrati inte längre självklart eftersomjämfört med tidigare medan fler är till och med mer benägna att acceptera politiskt våld och diktatur.
Sex förslag för framtiden
Rapporten What Future for International Democracy Support? från tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace har nyligen publicerats med syfte att uppmärksamma problem rörande offentlig stöd för demokrati och genom att ge förslag på vad som behöver göras böttre. Rapporten identifierar sex nödvändiga förändringar:
1. Nytt ledarskap och samordning – fler demokratiska länder än USA måste ta ansvar, från Schweiz till Chile.
2. Bättre strategi – anpassa insatser efter vilken typ av regim det gäller: auktoritär, hybrid, backsliding eller konflikt.
3. Bortom biståndslogik – demokrati ska inte ses som något “väst exporterar till resten”, utan som ett ömsesidigt lärande.
4. Nya berättelser och modeller – visa att demokrati inte är ett “västligt projekt”, utan en levande mångfald av samhällsmodeller som förändras med tiden.
5. Nya metoder – mindre pengar kräver smartare arbetssätt, lokalt ägarskap, nya allianser och digital organisering.
6. Demokrati utan etiketten – i vissa fall kan det vara bättre att arbeta med demokratiska värden via områden som klimat, teknik eller hälsa.
Demokratin är ett val vi gör varje dag
Rapporten lyfter upp tidigare insikter och kunskap om att demokrati kräver bland annat institutioner, människor, idéer och säkerhet. För även i historiens mörkaste stunder som under kolonialism, världskrig, diktaturer har människor fortsatt kämpa för frihet, representation och värdighet. Den kampen fortsätter även nu och på ett mer globalt sätt än tidigare. Bland annat därför blir det ännu viktigare med samverkan mellan lokala aktörer, nationella regeringar och globala organisationer med syfte att demokratin ses om en del av vardagslivet rörande relationer och diskussioner samt hur människor hanteras konflikter och skapar lösningar.
***
Vladan Lausevic, samhällsdebattör
