Antalet terrorattacker i världen minskade under 2025 och färre dödades också i sådana attacker. Samtidigt finns oroande tendenser – terrorismen har koncentrerats till vissa konfliktdrabbade regioner. Det framgår i rapporten Global Terrorism Index 2026.
Den globala terrorismen minskade tydligt under 2025, både i antal dödade och antal attacker. Samtidigt är utvecklingen oroande eftersom terrorismen har blivit mer koncentrerad till vissa konfliktdrabbade regioner, framför allt i länderna i Sahel. Dagens utveckling beskrivs i den senaste rapporten Global Terrorism Index 2026 av tankesmedjan Institute for Economics and Peace i Australien. Enligt rapporten kan terrorism inte förstås isolerat från politik och olika samhällsproblem där till exempel unga människor radikaliseras i digitala miljöer.
Terrorism i världen 2025
Rapporten Global Terrorism Index 2026, publicerad av tankesmedjan Institute for Economics and Peace med huvudkontor i Australien, visar att terrorismen i allt högre grad beror på utvecklingen i länder med svaga eller icke-fungerande offentliga institutioner i samband med väpnade konflikter. Samtidigt visar rapporten att nya hot håller på att formas medan äldre typer av hot förändras.
Under flera år har den globala terrorismdebatten ofta dominerats av händelser i Europa, USA eller Mellanöstern. Rapporten visar dock att terrorismen i första hand är ett problem i konfliktdrabbade och institutionellt svaga stater eftersom bara en procent av alla dödsfall i terrorism 2025 skedde utanför konfliktländer.
Terrorismen har enligt rapportförfattarna blivit mer koncentrerad, mer regionalt ojämn och i flera avseenden mer komplex. Författarna varnar också för att nya konflikter mycket väl kan driva upp siffrorna igen under 2026. Enligt rapporten finns det flera oroande trender som till exempel radikalisering bland unga, särskilt i Europa och Nordamerika.
Asymmetriskt terrorhot
Antalet döda i terrorattacker föll med 28 procent under 2025 till 5 582, samtidigt som antalet attacker minskade med nästan 22 procent till 2 944. Dessutom förbättrade 81 länder sina formella resultat, medan endast 19 länders resultat försämrades, vilket enligt rapporten är den lägsta siffran för försämringar sedan indexet började.
Detta betyder att en minskning i globala totalsiffror inte nödvändigtvis innebär ökad säkerhet på marken. I flera av de hårdast drabbade miljöerna som i Jemen och Demokratiska republiken Kongo fortsätter väpnade grupper att befästa kontroll, pressa lokalsamhällen och utnyttja staters svaghet. Det handlar alltså mindre om ett försvagat terrorhot och mer om ett terrorhot som blivit mer asymmetriskt.
Sahel hårt drabbat
En av rapportens tydligaste slutsatser är att terrorismens tyngdpunkt fortsatt flyttat från Mellanöstern och Nordafrika till Sahel och andra delar av subsahariska Afrika. Nästan 70 procent av alla dödsfall i terrorism under 2025 skedde i bara fem länder: Pakistan, Burkina Faso, Nigeria, Niger och Demokratiska republiken Kongo. Över hälften av alla terrorrelaterade dödsfall i världen kopplas till Sahel.
Sahel framträder därmed inte bara som ännu en krisregion, utan som själva navet i dagens globala terrorism. Det säger något viktigt om sambandet mellan våldsbejakande extremism, fattigdom, gränsupplösning, statlig kollaps och geopolitiska beslut. Terrorism växer inte främst där samhällen är öppna och stabila, utan där stater förlorat kontroll över territorium, säkerhet och legitimitet.
Pakistan i fokus
Rapporten visar också att Pakistan nu rankas som det land som drabbats hårdast av terrorism. Det är första gången landet hamnar högst i indexet. Utvecklingen kopplas till försämrade regionala relationer, talibanernas maktövertagande i Afghanistan och ökad aktivitet från grupper som Tehrik-e-Taliban Pakistan och Balochistan Liberation Army.
Nigeria och Demokratiska republiken Kongo hör också till de länder där dödstalen ökade kraftigt, även om Burkina Faso samtidigt stod för en större minskning i absoluta tal. Denna geografiska förskjutning har också politiska konsekvenser som negativt påverkar ambitionerna att politiskt och ekonomiskt integrera Afrika.
Utveckling i USA och EU oroar
Rapporten visar att utvecklingen i USA och EU gick åt fel håll under 2025. Antalet döda i terrorism ökade även om det fortfarande är en mycket liten andel av de globala dödstalen. Ökningen är dock politiskt och socialt betydelsefull eftersom den pekar mot andra former av radikalisering och andra typer av attentat än i de stora konfliktzonerna.
Rapportförfattarna menar att om västliga aktörer som USA fortsätter att förstå terrorism främst genom sina egna erfarenheter kommer felaktiga slutsatser att dras. Detta eftersom moderna problem när det kommer till terrorism handlar om svaga statsbildningar, svaga civila samhällen som redan är hårt pressade av krig, militärkupper, tvångsförflyttningar och ekonomisk söndring.
Vidare handlar problemen till en stor del särskilt om ensamagerande gärningsmän, ideologisk extremism och snabba radikaliseringsprocesser. Problem som i EU alltså inte är en kopia av utvecklingen i Sahel eller i Pakistan. Istället handlar det om hur terrorism kan uppstå i samhällen som formellt är stabila men där social isolering, digital propaganda och politisk polarisering skapar nya vägar in i våld.
Många terrorattacker i gränsområden
Två av rapportens mest intressanta teman är annars gränsområden och ungdomsradikalisering. Över 41 procent av alla terrorattacker i världen skedde inom 50 kilometer från en nationell administrativ gräns, och 64 procent inom 100 kilometer av en sådan gräns. Gränszoner framstår därmed som centrala områden för terrorismens spridning eftersom det är där staters närvaro ofta är svag, där säkerhetsstyrkor har svårt att agera effektivt och där väpnade grupper kan röra sig mellan jurisdiktioner.
Det andra temat är kanske ännu mer oroande på längre sikt. I Europa och Nordamerika stod barn och unga för 42 procent av alla terrorrelaterade utredningar 2025, jämfört med betydligt lägre nivåer bara några år tidigare. Rapporten beskriver en snabb radikaliseringsprocess där korta videoklipp, algoritmisk förstärkning och digital isolering spelar en växande roll.
Det gör också att den vanliga motsättningen mellan ”internationell terrorism” och ”inhemsk extremism” blir mindre tydlig. Digitala miljöer suddar ut gränser mellan lokalt och globalt, mellan propaganda och organisering, mellan inspiration och direkt styrning. Detta innebär att terrorismbekämpning inte längre kan förstås enbart som en fråga för polis, militär och underrättelsetjänster eftersom det också handlar om utbildning, social sammanhållning, medievanor, digitalisering och staters förmåga att fånga upp unga personer innan de glider in i våldsamma miljöer.
Terrorismen förändras snarare än försvinner
En av de viktigaste slutsatserna från rapporten är att terrorismen minskade under 2025, men att hotet samtidigt blev mer koncentrerat till vissa regioner, mer kopplat till konflikter och gränsområden. Islamiska staten och dess filialer är fortfarande världens dödligaste terrornätverk, medan grupper som Jamaat Nusrat Al-Islam wal Muslimeen (JNIM), Tehrik-e-Taliban Pakistan (TTP) och al-Shabaab fortsätter att visa hur anpassningsbar den våldsamma extremismen är.
Den viktigaste slutsatsen som rapporten drar är att terrorismen inte håller på att försvinna, utan förändras på ett sätt som gör hotet mer komplext och farligt. Hoten koncentreras till krigsdrabbade och institutionellt svaga regioner, särskilt i Sahel, samtidigt som väst ser fler unga, snabbt radikaliserade ensamagerande gärningsmän.
Rapporten visar därmed att global och mänsklig säkerhet hänger tätare ihop än flera regeringar vill erkänna eftersom där stater kollapsar, gränsområden lämnas åt sitt öde och unga människor fångas upp av digital extremism, växer terrorismen. En utveckling som kräver åtgärder och svar i form av fattigdomsbekämpning, fungerande institutioner och mer förebyggande socialt arbete.
