Algeriet kriminaliserar fransk kolonialism – kräver skadestånd

Det var i onsdags i förra veckan som Algeriets parlament enhälligt röstade för en lag som kriminaliserar Frankrikes tidigare kolonisering av landet, med krav på ursäkt och skadestånd. Även glorifiering av kolonialismen kriminaliseras genom den nya lagen, rapporterar BBC. Algeriet vill också att kolonisering ska erkännas som ett brott enligt internationell rätt, och landets utrikesminister Ahmed Attaf betonar att det rättsliga ramverket kommer att skrivas så att skadestånd inte ska ses som vare sig ”en gåva eller förmån”.

Parlamentariker iklädda den algeriska flaggans färger stod upp och applåderade när lagen röstats igenom. Lagen kräver att Frankrike tar ett ”rättsligt ansvar för sitt koloniala förflutna i Algeriet och de tragedier den orsakade”. Ibrahim Boughali, parlamentets talman, säger att omröstningen sänder ”ett tydligt budskap” både inom och utanför landets gränser om att ”Algeriets nationella minne varken går att utplåna eller går att förhandla om”, skriver The Guardian. 

Franska kärnvapenprover

Lagen listar brott Algeriet anser att det franska kolonialstyret gjorde sig skyldigt till, bland annat kärnvapensprover, utomrättsliga avrättningar, fysisk och psykologisk tortyr, samt systematiskt plundrande av landets naturresurser. Lagen deklarerar också att ”fullständig och rättvis kompensation för all materiell och moralisk skada som den franska kolonialismen orsakade är en oavhändlig rättighet för den algeriska staten och det algeriska folket”. 

Frankrike genomförde 17 kända prover i Algeriet mellan 1960 och 1966. Flera prover genomfördes utan att det vidtogs skyddsåtgärder för befolkningen i områdena, och vid flera tillfällen fick lokalbefolkningen inte heller någon förvarning. Algeriet har tidigare krävt att Frankrike återlämnar bland annat en kanon i brons från 1500-talet, den så kallade Baba Merzoug eller ”välsignade fader” som sågs som en beskyddare av staden Alger som Frankrike intog 1830. Frankrike förde därefter bort kanonen och nu står den i Brest i nordvästra Frankrike. 

Har inte bett om ursäkt

Frankrike reagerade dagen därpå med att kalla den nya lagen för en ”fientlig handling”, som kommer i ett läge när det redan råder en diplomatisk kris mellan länderna, och som Frankrike anser kommer att försvåra dialog, rapporterar franska RFI.

Experter har beskrivit den diplomatiska krisen som allvarlig – relationen mellan länderna sägs vara den sämsta på 63 år, det vill säga ända sedan Algeriet blev självständigt. Självständigheten kom efter mer än 130 års fransk kolonisering av landet då algerier utsattes för förföljelse, massakrer och tortyr. Det sjuåriga självständighetskriget var särskilt brutalt då franska historiker bedömer att omkring 400 000 algerier dödades, medan algeriska historiker uppskattar att upp emot 1,5 miljoner algerier dödades.

Frankrikes Emmanuel Macron kallade som presidentkandidat 2017 Frankrikes ockupation av Algeriet ett ”brott mot mänskligheten” men har inte utfärdat någon ursäkt den franska kolonialismen. 2023 betonade president Macron att han inte kommer att be om ursäkt för den, detta efter att historikern Benjamin Storas rapport 2021 att Frankrike skulle vidta åtgärder för försoning mellan länderna, samtidigt som rapporten uteslöt att Frankrike skulle visa ånger eller be om ursäkt. Macron orsakade ytterligare ilska när han under 2024 ifrågasatte huruvida Algeriet hade existerat som nation innan landet koloniserades av Frankrike.

Under en period i början av Macrons presidentskap fanns visst hopp om en fransk uppgörelse med kolonialstyret. Året efter han valdes, 2018, erkände Macron att det hade förkommit en utbredd och systematisk tortyr mot algerier under det långa kolonialstyret i Algeriet. Och när Storas rapport publicerades 2021 föreslog historikern också att brott av både franska styrkor och algerisk gerilla skulle utredas i en gemensam sanningskommission. 

Franskt stöd för Marocko 

Relationen länderna emellan försämrades ytterligare när Frankrike 2024 lade om sin politik gällande Västsahara och gav sitt stöd till Marocko som har ockuperat omkring två tredjedelar av Västsahara sedan mitten av 1970-talet. Flera länder som tidigare gett sitt stöd åt västsaharisk självständighet har under de senaste åren istället valt att stödja marockansk överhöghet. Detta trots att den folkomröstning som var del av fredsavtalet 1991, som gav västsaharierna rätt att välja mellan självständighet och integration med Marocko, ännu inte genomförts. Frankrikes stöd för Marocko ses som ett svek av Algeriet som sedan länge har stått bakom västsahariernas rätt till självbestämmande. 

Omröstningen i Algeriets parlament ägde rum några veckor efter att landet stått värd för en konferens om ”kolonialismens brott i Afrika”. I konferensen i Algeriets huvudstad den 30 november till den 1 december deltog utrikesministrarna i Afrikanska unionen (AU) andra delegater liksom akademiker, experter, jurister och historiker. Vid konferensens slut antogs Alger-deklarationen. I deklarationen står det bland annat att den: ”representerar ett stort politiskt steg i den pan-afrikanska sökandet efter rättvisa, historiskt erkännande, skadestånd” liksom suveränitet gällande minnen vad gäller ”kolonialismens flerdimensionella brott”, i enlighet med Afrikanska unionens tema om rättvisa och skadestånd under 2025.  

Bestående socioekonomiskt arv

I deklarationen adresseras också det socioekonomiska arvet från den franska kolonialismen, bland annat föreslås att hela Afrika ska beräkna vad kolonial plundring har kostat, för att beräkna krav på skadestånd, liksom krav på skuldavskrivningar. 

Sajten People’s Dispatch skriver att AU:s analys också anser att det koloniala utnyttjandet av kontinent fortsätter genom exempelvis ojämlika handelsavtal, skuldberoende och rovgiriga kontrakt från internationella företag: ”Detta utgör ett stort geografiskt skifte, Afrika försöker att globalisera frågan om skadestånd”. I en intervju med Blaise Tulo som jobbar med the Social Movement of Ghana betonar han även om frågan om skadestånd för de skar kolonialismen orsakat är frågan komplex.

– Skadestånd för upp koloniala brott på agendan vilket är väldigt och bör stötas, men de nykoloniala regeringarna i Afrika ser till den ekonomiska vinningen, säger Tulo som lyfter att många afrikanska stater är intrasslade i beroenden med internationella finansiella institutioner, och han frågar sig om regeringar som är medskyldiga till vad han anser är nykoloniala sammanhang verkligen leda en antikolonial strid för skadestånd.

– Vi kan inte låta kraven på skadestånd distrahera. Det kan inte ersätta klasskampen, säger Tulo till the People’s Dispatch.