Flera FN-experter är allvarligt oroade över de pro-palestinier som fängslats i Storbritannien och som inledde en hungerstrejk i november. FN-experterna oroar sig över de gripnas ”liv och grundläggande rättigheter”, och ifrågasätter också den brittiska terrorlagstiftningen som de anser är för vittomfattande.
Den 2 november inledde pro-palestinska aktivister en hungerstrejk i fängelset i Storbritannien. Deras hälsa har försämrats allvarligt, och fyra aktivister hungerstrejkar fortfarande, bland dem Heba Muraisi som har hungerstrejkat i över 60 dagar och nu rapporteras ha svårt att föra ett samtal. Hon har ännu inte ställts inför rätta och hennes rättegång är inte planerad att äga rum förrän i juni i år, skriver stödgruppen Prisoners for Palestine.
– Jag har tvångsmatats med repression och jag är fylld med ilska, och det är anledningen till att jag gör det jag gör nu. Jag skapar en ökad medvetenhet om hur vår regering orättvist tillämpar brittisk lagstiftning, och jag är glad att människor nu ser detta efter ett år av frihetsberövande och människorättskränkningar. Fortsätt – ge inte upp, sade hon i början av veckan i ett uttalande som kanalen Al Jazeera har tagit del av.
Muraisi som är den som har strejkat längst berättade i ett telefonsamtal förra veckan att hon inte längre kan ligga på sidan eftersom det gör ont i ansiktet, samt att hon har svårt att hitta ord:
– Ibland kämpar jag för att upprätthålla en konversation, sade hon i ett inspelat samtal som stödgruppen The Prisoners for Palestine group har delat på sitt Instagramkonto.
Risk för organsvikt, död
Hon berättar om smärta i kroppen, om yrsel, huvudvärk och illamående. I samma samtal betonar hon att hon mår mentalt bra. Men hungerstrejk innebär risk för oåterkalleliga besvär och FN-experterna lyfter i sitt uttalande bland annat risken att de riskerar organsvikt, irreversibel neurologisk skada, hjärtarytmi, eller att dö.
Enligt Prisoners for Palestine greps Heba Muraisi den 19 november 2024, och har anklagats för att ingå i Palestine Actions direkta aktion mot det israeliska vapenföretaget Elbit Systems bas i Storbritannien i Filton, Brighton. De som greps då har sedan dess kallats Filton 24, och i höstas inleddes rättegång mot sex av dem, dock alltså inte mot Muraisi.
Prisoners for Palestine beskriver gripandet av henne som traumatiskt, och att hon efter gripandet förhördes med hjälp av landets nya antiterrorlagstiftning – Palestine Action har sedan i juli 2025 terrorklassats i brittisk lag. Prisoners for Palestine answer att Heba Muraisi sedan hon fängslats har nekats sina grundläggande mänskliga rättigheter, och skriver att hon endast fått tillgång till begränsat antal besök och böcker, utsatts för isolering liksom godtyckliga genomgångar av hennes cell: I oktober 2025 förflyttades Heba med tvång från HMP Bronzefield till HMP New Hall, hundratals kilometer från sin familj och sitt stödnätverk.”, skriver gruppen på sin hemsida.
”Ofta en sista utväg”
Ett av Heba Muraisis krav är att hon skickat tillbaka till Bronzefieldfängelset för att vara närmare familj och vänner. De hungerstrejkandes huvudsakliga fem krav är att de omedelbart släpps mot borgen, att de ges rätt till en rättvis rättegång, att deras kommunikationer inte censureras, att Palestine Actions terrorklassning tas bort, samt att vapenföretaget Elbit Systems i Storbritannien stängs.
– Hungerstrejk är ofta en sista utväg för människor som anser att deras rättigheter att protestera och deras effektiva rättsmedel har uttömts, säger FN-experterna i ett gemensamt uttalande.
FN-experterna betonar att den brittiska staten har ett utökat ansvar för de hungerstrejkande, inte ett mindre ansvar.
– Myndigheterna måste försäkra tillgång till akut- och sjukhusvård sker snabbt när det är kliniskt indikerat, och avstå från handlingar som kan vara liktydigt med press eller hämnd, och respektera medicinsk etik.
I sitt uttalande betonar FN-experterna också om att stater måste respektera en ”individens autonomi, säkerställa kontinuerlig och oberoende medicinsk övervakning, tillhandahålla korrekt information om hälsorisker samt vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda liv och förhindra irreversibel skada, utan att tillgripa tvångs- eller bestraffande åtgärder.” Dessutom uttrycker de oro över rapporter om illabehandling av de hungerstrejkande, att vård för dem har föresenats, och att det använts för mycket tvång i samband med sjukhusbehandling, liksom att deras kontakt med familj och juridiska ombud har begränsats.
–Dessa rapporter väcker allvarliga frågor om efterlevnaden av internationella humanitära rättsliga standarder, inklusive skyldigheten att skydda liv och att förhindra grym, omänsklig eller förnedrande behandling, säger experterna.
Oro över brittisk terrorlagstiftning
I sitt uttalande uttrycker FN-experterna också oro över att den brittiska antiterrorlagstiftningen har breddats, att Palestine Action terrorklassats, och att brittiska myndigheter efter den terrorklassningen har genomfört massgripanden och åtal mot personer som har anklagat för att stötta organisationen.
– Dessa hungerstrejker måste förstås i ett större sammanhang av begränsningar av propalestinsk aktivism i Storbritannien, säger experterna som uppmanar brittiska myndigheter att omedelbart garantera adekvat hälso- och sjukvård för alla hungerstrejkande samt att inleda en meningsfull dialog, vidta åtgärder för att hantera demonstranternas krav, liksom de underliggande kränkningarna av deras rättigheter, samt att upphöra med vad experterna anser är repression mot aktivism till stöd för Palestina.
– Dödsfall av människor som hålls i fängsligt förvar och som kan undvikas är aldrig acceptabelt. Staten bär fullt ansvar för livet och välbefinnandet hos dem den frihetsberövar, säger experterna.
Experterna som har uttalat sig är Gina Romero, FN:s särskilda rapportör om rätten till mötesfrihet och föreningsfrihet, Tlaleng Mofokeng, FN:s särskilda rapportör om rätten för alla att åtnjuta den högsta uppnåeliga standarden för fysisk och psykisk hälsa, George Katrougalos, oberoende expert om främjandet av en demokratisk och rättvis internationell ordning, Ben Saul, FN:s särskilda rapportör om främjande och skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i samband med bekämpning av terrorism, Irene Khan, FN:s särskilda rapportör om främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet och Francesca Albanese, FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i det palestinska territorierna som är ockuperade sedan 1967.
