EU-parlamentet har i en resolution fördömt Irans brutala nedslag mot demonstranter, och EU har nu också terrorlistat Irans revolutionsgarde (IRGC). Europaparlamentariker Evin Incir (S) säger till Tidningen Global att det möjliggör fler rättsliga medel mot IRGC och visar att EU stöder Irans folk.
Vi vet ännu inte hur stor dödssiffran i Iran är, men det är många och många är gripna och riskerar att avrättas. Hur kan EU hjälpa demonstranterna och deras anhöriga i Iran?
– Vi har återkommande krävt att EU ska stödja civilsamhället i Iran som bedriver ett fredligt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Stora delar av den rapportering som vi i Europa tar del av kring protesterna och massakrerna i Iran möjliggörs genom civilsamhällesorganisationer som dokumenterar och rapporterar om läget i landet. Det är därför ett viktigt sätt att direkt stödja demonstranternas krav på rättvisa och frihet.
– Därtill har Europeiska rådet nu äntligen följt Europaparlamentets uppmaning att terrorlista IRGC. Det har länge varit ett av det iranska folkets och civilsamhällets krav, och terrorlistningen möjliggör nu nya rättsliga medel för att förhindra ekonomiska transaktioner till IRGC:s nätverk.
Vad tror du att terrorstämplingen av Irans revoultionsgarde kan betyda för folk i Iran?
– För folket i Iran var resolutionen ett tydligt tecken på att Europa stödjer dem, att vi inte är likgiltiga, och att deras rop på frihet och demokrati hörs världen över. Liknande resolutioner har under flera år byggt upp press på Europeiska rådet, bland annat för att terrorlista IRGC.
I resolutionen uppmanar parlamentet EU och medlemsländerna att bistå med tekniskt och finansiellt stöd för att kunna kringgå den starka begränsningen av nätet i Iran. Hur kan detta stöd se ut i praktiken?
– Regimens begränsningar av internet i Iran tar sig olika former, och demonstranter samt civilsamhället söker ständigt vägar för att kringgå nätblockader och avslöja vad som sker i landet. Iranska människorättsgrupper och civilsamhället som arbetar direkt med att bryta internetblockaden vet hur de ska anpassa sina åtgärder, men de behöver basstöd och resurser under denna kritiska tid.
Vad kan terrorklassningen av Irans revolutionsgarde ge för resultat?
– Terrorklassningen kommer att begränsa IRGC:s tillgång till internationella finansiella nätverk och göra det svårare för dem att finansiera sina operationer utomlands. Den gör det också möjligt för europeisk brottsbekämpande myndigheter att undersöka, frysa och lagföra IRGC:s aktiviteter på europeisk mark, vilket skapar konkreta juridiska konsekvenser för deras nätverk. Sedan namnger det äntligen tydligt vad IRGC gör: det vill säga terrorism.
I resolutionen lyfter man också vikten av en fullständig FN-utredning – hur kan man pressa den iranska ledningen att gå med på det?
– Det är alltid svårt att övertyga regimer som den i Iran – eller andra diktaturer – att släppa in undersökningsmissioner, men det avgörande är att vi backar upp deras mandat genom att förlänga det och förse det med resurser, särskilt i en tid då stödet till FN har dragits in av olika medlemsländer, både ekonomiskt och politiskt, däribland USA. Jag kommer nu driva på inom EU för att UN Fact-Finding Mission on Iran uppgraderas till en fullfjädrad utredningskommission inom FN med ett förstärkt mandat på minst två år.
Vilka andra sanktioner har vidtagits av EU mot Iran?
– Rådet införde restriktiva åtgärder mot ytterligare 15 personer och sex enheter som anses ansvariga för allvarliga människorättskränkningar i samband med nedslag mot demonstranter, inklusive våldsanvändning, godtyckliga gripanden och trakasserier. Dessa omfattar bland annat inrikesministern, chefen för Irans nationella säkerhetsråd, chefsåklagaren samt domare och högt uppsatta säkerhetstjänstpersoner. Rättsliga konsekvenser: De som listas omfattas av frysning av tillgångar inom EU, förbud mot att få finansiellt stöd eller resurser från EU‑aktörer, samt inreseförbud till EU för fysiska personer.
