Ny forskning som använder sig av mer detaljerade satellitdata visar att utsläppen av växthusgaser och partiklar från skogs- och naturbränder är kraftigt underskattade. Det beror på att det finns betydligt fler små bränder världen över än man tidigare antagit, och dessa små bränder har tillsammans en stor inverkan på de totala utsläppen, skriver Johanna Deinum, docent i biofysikalisk kemi.
DEBATT | De globala utsläppen från bränder är mycket högre än vad man tidigare antagit. Skogar – och andra naturområden – spelar en viktig roll för att begränsa den globala uppvärmningen och därmed i övergången till en klimatsäker värld. Tillväxten av alla gröna växter sker genom upptag av koldioxid ur luften genom fotosyntes. Satelliter mäter kontinuerligt ”graden” av grönskan på hela jordklotet.
Satelliter upptäcker skogsbränder genom att detektera hur ”grönhet” i ett område minskas. Tidigare delades planeten i Global Fire Emissions Database / (GFED) in i ett rutnät med relativt stora block på 500 gånger 500 meter av MODIS-sensorerna på Nasa-satelliter som blev tillgängliga i mitten av 2000-talet. Algoritmen som tolkade observationerna var inställd så att endast stora förändringar i ett sådant block betraktades som ett tecken på att en brand faktiskt hade inträffat. Men eftersom att inte alla små förändringar tolkades som resultatet av en brand, ignorerades systematiskt mindre förändringar i grönskan, vilket har resulterat i en underskattning av den totala brända ytan.
”Sanna” skogsbränder, som har stor inverkan på klimatet, har generellt kartlagts ganska noggrant med de äldre satelliterna. Tyvärr kan man se en ökning av stora bränder. Under den korta tid vi har på oss att sänka koldioxidutsläppen är skogsbränder inte koldioxidneutralt – inte heller är det koldioxidneutralt att elda fast biomassa. När klimatet dessutom fortsätter att förändras på grund av mänskliga aktiviteter förlängs brandsäsongen, vegetationen blir torrare och fler blixtnedslag orsakar fler antändningar. Därmed ökar brandfrekvensen i många skogsområden.
Samtidigt minskar skogarna. De ger plats åt jordbruk, huggs ner för att anlägga vägar och annan infrastruktur och ger utarmning av i naturen och av den biologiska mångfalden. Nyplanterade skogar ska reparera en del av dessa skador och används därför i ett utbytes system med utsläppsrätter. Träd används till och med som biomassa i gamla kolkraftverk: enligt Europeiska miljöbyrån kom 41 procent av all energi som EU anser vara hållbar förra året från fast biomassa. I Sverige utgjorde 2024 biomassa 41 procent av bränsletillförseln till fjärrvärme. Användning av träd för att använda som biobränsle ger till och med betydligt större utsläpp av koldioxid än användning av metangas.
Ny forskning som använder sig av mer detaljerade satellitdata visar i en långtidsstudie i ett samarbete av flera universitet och Nasa att utsläppen av växthusgaser och partiklar från skogs- och naturbränder är kraftigt underskattade. Detta beror på att det finns betydligt fler små bränder världen över än man tidigare antagit. Alla dessa små bränder har tillsammans en stor inverkan på de totala utsläppen.
Tack vare The European Space Agency kan de nya Sentinel-2-satelliterna nu analysera områden på 20 gånger 20 meter. Med den bättre upplösning har man kommit fram till att man tidigare hade missat små naturbränder, vilket ökade den totala ytan som har brunnit med nästan 70 procent. De nya uppgifterna visar att ett område 800 miljoner hektar vegetation världen över årligen går upp i rök. Det är en lika stor yta som Australien. Dessa stora och små bränder släpper ut stora mängder koldioxid och partiklar. I rapporten beräknades att det totala koldioxidutsläppet från bränder världen över är 3,4 Gton per år (som jämförelse: utsläppen från fossila bränslen är cirka 10 Gton per år).
En stor del av dessa mindre bränder härrör från öppna landskap som gräsmarker, såsom de på den afrikanska savannen och i fragmenterade landskap i Sydamerika och Sydostasien. I motsats till nedbränd skog som tar decennier att återställas absorberas mycket av den koldioxid som frigörs från gräsmarker av ny vegetation under den följande växtsäsongen. Historiskt sett antändes dessa bränder av blixtar. I dag orsakas de oftast – avsiktligt eller oavsiktligt – av människor.
Den nya datamängden är inte bara viktig för analyser av växthusgaser. Naturbränder släpper också ut mycket partiklar. Särskilt de ultrafina partiklarna, PM2.5, har visat sig vara mycket mer skadliga för människors hälsa, än man tidigare trott, enligt en ny studie i the Lancet. Fler skogsbränder innebär mer partiklar och därmed mer hälsoskador.
Den nya, detaljerade informationen som Sentinelsatelliterna bidrar med kan även ge viktig information över områden där olika typ av landskap möts: där skogar gränsar till stads- och villaområden, gränser till gräsmarker, där vägar byggs och hus byggs, där jordbruk bedrivs. Under 2025 var det till exempel fler bränder nära stora städer och fler människor drabbades. Dessa nya data kan hjälpa till att identifiera brandrisker, och till exempel leda till bättre förståelse för vad som händer när markanvändningen förändras och därigenom förbättra brandberedskapen.
