Iran bygger upp kapacitet för total digital kontroll

Enligt sajten Human Rights Activists News Agency (HRANA) hade man i förra veckan bekräftat 6 443 dödade demonstranter, och ytterligare 11 280 fall utreds fortfarande. Trots uppgifter om att blockeringen av internet skulle lyftas uppger HRANA att enligt rapporter de tagit del av fortsätter användares tillgång till nätet vara ”instabil och oförutsägbar”.

Samtidigt fungerar flera av regeringens hemsidor. Det kan förklaras av att Iran i över ett årtionde har arbetat för att kontrollera cyberrymden inom landet, och startskottet för det projektet utlöstes i och med en tidigare proteströrelse, den gröna rörelsen som bröt ut 2009. 

Digital kontroll ett mål sedan 2009

Amin Naeni forskar på ämnet digital auktoritarianism och förklarar att det iranska ledarskapet 2009 fick en insikt om att användningen av internet också underlättade för organisering av protester mot regimen . Demonstranter kunde kommunicera med fler via sociala medier som Twitter och Youtube, planera tider och platser för protester. Liksom under den pågående proteströrelsen vidtog regimen även då åtgärder för att begränsa användningen av internet som att stänga ner exempelvis Youtube, men i en mycket mindre skala än vad som skett nu.

– Det var väldigt svårt för den iranska regimen att tekniskt kontrollera cyberrymden, och idéen att kunna kontrollera cyberrymden blev ett tydligt mål för det iranska ledarskapet, säger Amin Naeni i en intervju med the Conversations podcast.

Splittrar Irans internet i två

Det dröjde några år innan den idén började formaliseras. 2012 gav den högste ledaren Khamenei order om att ett råd skulle bildas med målet att skapa en centraliserad kontroll och för att kunna övervaka allt kopplat till cyberrymden. 

I rådet ingår bland annat presidenten, parlamentets talman, rikspolischef liksom ledaren av Irans revolutionsgarde. För att kontrollera internet har rådet byggt upp ett nationellt internet med alternativa inhemska plattformar, och rådet beslutar också som vilka globala plattformar som ska blockeras.

– Det möjliggör att regeringen kan släcka globala internet när helst de känner att det är farligt för dem.

– Enkelt uttryckt innebär det nationella internet att man splittrar Irans internet i två delar, en som kopplar samman med omvärlden utanför Iran, det internet vi alla känner till, och det andra internet är det internet som stannar i landet, som har servrar, plattformar, hemsidor i landet, säger Amin Naeni.

Inhemska alternativ till sociala medier

Samtidigt som landets ledning har byggt upp inhemska alternativ till Twitter eller Youtube, som den iranska staten har fullständig kontroll över, är det relativt få iranier som använder dem. Olika uppskattningar gör istället gällande att upp till 80 procent av iranierna använder sig av VPN (virtuellt privat nätverk), det vill säga en krypterad nätförbindelse som gör att en användare kan surfa anonymt och komma förbi statlig censur. 

Under den arabiska våren begränsade flera länder internet och sociala medier för att försvåra för demonstranter att organisera sina protester. I Egypten stängdes bland annat Twitter och Facebook i slutet av januari 2011 och därefter stora delar av internet under fem dagar. Amin Naeni förklarar att skillnaden är att i Iran kan regeringens hemsidor, banksystemet och lokala hemsidor fungera samtidigt som internet släcks. 

Inspiration från Kina

Iran har enligt Amin Naeni lärt sig mycket av Kina och tittat bland annat på den så kallade Kinesiska brandväggen för att få inspiration för att kunna separera internationell från nationell förbindelse. Fram till 2013 var det nationella iranska nätet fortfarande bara en teoretisk uppfinning, men när president Hassan Rouhani tillträdde det året började arbetet omsättas i praktik.

– Rouhaniadministrationen som är känd som moderat och reformistisk hade goda förbindelser med universitet och den privata sektorn i Iran. Så de använde sig av den relationen för att flytta fram det nationella nätet. De jobbade med olika startups som skapade infrastrukturen som gör det möjligt för nationella hemsidor att fungera inom landet, säger Amin Naeni.

Starlink störs ut

Utöver att Iran hämtat inspiration från Kina vad gäller kontrollen av internet så finns det också formella överenskommelser mellan länderna. 2021 undertecknade Iran och Kina ett 24-årig avtal, och även om detaljer inte har offentliggjorts har det framkommit att det handlar om att fortsätta utveckla det nationella nätet.  

Samtidigt som Iran har byggt upp en kapacitet för att stänga ner internet, nu i över en månad, finns det andra möjligheter att komma runt begränsningen som satellittenologin Starlink. Tjänsten kostar pengar men i januari kom rapporter om att iranier kunde använda den kostnadsfritt. Men det kan vara farligt, användningen av Starlink är förbjudet i landet och ledningen har sagt att de som har tjänsten kommer att straffas, och Starlinks signaler störs ut. 

60 procents kapacitet 

I dagsläget uppskattats Irans nationella internet vara färdigt till ungefär 60 procent. Amin Naeni tror att Irans ledning siktar på att göra sig oberoende av internet som vi känner det. 

– Jag tror att det ideala scenariot för den Islamiska republiken vore att kunna släcka det globala internet permanent. När de ser att det är en möjlighet för dem att i princip uppfylla alla säkerhetskrav kommer de inte att tveka att göra det, menar han.

Han lyfter att Iran jobbar med ett projekt med ett differentierat internet där institutioner, organisationer och personer som är lojala med regimen kan registrera sig för att få tillgång till internet, medan resten av befolkningen hänvisas till det nationella nätet. 

När kan då den utvecklingen bli verklighet? Amin Naeni betonar att i nuläget är projektet med att bygga upp ett nationellt nät inte klart, och han tror inte det kommer att bli klart i närtid. 

– Men det jag kan säga är att det finns en politisk vilja i landet att uppnå det. 

– För ett årtionde sedan var det svårt att föreställa sig att landet skulle stå inför blockering av internet samtidigt som många regeringssidor fungerar. Kanske kommer vi i framtiden se en fullständig nedstängning, men det är svårt att säga, säger Amin Naeni.