ICE griper främst personer som aldrig har dömts för något brott, och undergräver den amerikanska rättsstaten. Dödsskjutningen av Renee Nicole Good visar att det även drabbar amerikanska medborgare. I grunden handlar frågan om ICE inte bara om migration, utan om vilket sorts samhälle amerikaner vill leva i, skriver Vladan Lausevic.
Den amerikanska immigrationsmyndigheten ICE har under Donald Trumps andra presidentperiod utvecklats till ett redskap för brutal, godtycklig och auktoritär maktutövning. Med storskaliga arresteringar, gaturazzior och dödligt våld som nyligen i Minneapolis i delstaten Minnesota har gränsen mellan rättsstat och polisstat urholkats.
Utvecklingen drabbar även amerikanska medborgare och speglar djupare strukturella problem med global ojämlikhet, och ett internationellt system som gör människor olagliga. Vilket också skapar politik där hinder och restriktioner slår hårdast mot de fattigaste, medan de rikare personerna rör sig friare mellan länder.
Ökad ilska mot ICE
Renee Nicole Good, invånare i Minneapolis i delstaten Minnesota och trebarnsmor, sköts nyligen till döds av en agent från USA:s federala immigrationpolismyndighet, U.S. Immigration and Customs Enforcement (ICE). Dödsskjutningen som skedde under en formell insats filmades och spreds snabbt på sociala medier har väckt kraftiga protester och politisk debatt inom och utanför USA. Lokala politiska ledare som borgmästaren Jacob Frey pekar på rättsosäkerhet, godtycklig maktutövning och oproportionerligt våld mot civila. Federala företrädare inklusive presidenten Donald Trump hävdar att agenten handlade i självförsvar och att Renee Nicole Good egentligen var vänsterextrem inhemsk terrorist
Miljontals amerikaner ifrågasätter nu mordet på Renee Nicole Good genom analyser av videobevis och vittnesmål. Det gör i sin tur att många i dag liksom sedan tidigare riktar sig ilska och kritik emot ICE. En myndighet som redan har fått mycket kritik, fördömande och ökänd status samt har blivit satir genom den kända serien South Park.
Inrättades efter 2001
ICE inrättades efter terrorattackerna 2001 och har sedan dess vuxit till en av de mest kontroversiella och ogillade myndigheterna i USA. Formellt är ICE:s uppdrag att verkställa invandringslagar, bekämpa gränsöverskridande brottslighet och samordna gräns- och id-kontroller. Under den andra Trump-administrationen har ICE fått ett bredare och mer aggressivt mandat där storaskaliga arresteringar, gaturazzior och deportationer utan rättssäker prövning och befogenheter har blivit vardag.
Användningen av ICE betyder att federala agenter i praktiken opererar som en polisstyrka utanför lagens ramar där konstitutionella skydd såsom rätt till domstolsprövning och skydd mot godtyckliga ingripanden ignoreras. ICE:s brutalitet, omänskliga beteenden och ökända rykte handlar alltså inte om enstaka övergrepp. Eftersom det handlar om ett enhetligt system och strukturer där våld och straffrättsliga metoder används mot människor som i många fall inte är dömda för några brott.
Få som grips är dömda
Flera analyser och undersökningar visar dessutom att ett mycket litet antal av alla gripna av ICE är personer som har allvarliga våldsdomar, samtidigt som en stor majoritet som är oskyldiga behandlas på ett rättssäkert sätt. Under de senaste månaderna har ICE:s insatser runt om i landet eskalerat, med ökade resurser och politiskt stöd från Republikanerna.
Politiska analytiker som författaren Anne Applebaum menar att ICE beter sig som en paramilitär styrka direkt lojal till Trump och inte till rättsstaten eller konstitutionen. Enligt flera bedömare är händelserna i Minneapolis ett av flera exempel där Trump medvetet sätter in ICE i större städer som anses vara mer progressiva och med flera väljare för Demokraterna. Vilket i sin tur betyder också att även amerikanska medborgare drabbas oavsett om de är aktivister, observatörer eller grannar i de samhällen där ICE-operationerna utförs.
Godtyckligt och auktoritärt
Denna auktoritära och extrema politik har i praktiken öppnat dörren för kollektiv straffrättslig behandling snarare än individuell prövning. Det handlar inte längre enbart om att hantera ”olagliga migranter” utan om att agera godtyckligt och auktoritärt. Det är viktigt att förstå att den högerextrema politiken under Trumps ledning sedan tidigare skapad av hans säkerhetsrådgivare Stephen Miller, känd för samröre med vitnationalistiska och rasistiska nätverk.
Samtidigt som denna utveckling pågår finns ett viktigt strukturellt sammanhang rörande det globala eller snarare internationella migrationssystemet. Eftersom det bygger på en modell där människor kan bli ”olagliga” i praktiken bara för att de har fötts i ett visst land och del av världen. Trots att modern teknik i dag möjliggör säkra digitala identifikationer så används dessa inte än för att skapa ett globalt system för rörelsefrihet eller rättssäker migration. I stället handlar politik ofta om att skapa hinder genom stängda gränser, repressiv och exkluderande politk liksom genom att kriminalisera individer som saknar rätt papper.
Inte bara en fråga om migration
För rikare personer är nationella gränser fortfarande relativt genomträngliga medan det för de fattigaste är mycket svårare rörande sökandet efter arbete, trygghet och ett bättre liv. En situation som beror på global orättvisa där världen är mer ekonomiskt integrerad än medborgerligt. Många faktorer och problem tvingar människor att migrera, samtidigt som makten att definiera lagar och regler för migration ligger kvar hos nationella regeringar. Nationer skapar i sin tur politik och vidtar åtgärder som i praktiken förstärker ojämlikhet, fattigdom och exkludering genom att stoppa och hindra problem vid gränsen men inte lösa problemet i sig.
Vad som kommer att hända i USA under resten av året är osäkert, men nuvarande trender pekar mot en fortsatt eskalering av federala insatser, fler operationer i olika städer och en rättslig urholkning där rättssäkerhet undergrävs medan politisk lydnad premieras. Samtidigt växer protester och rättighetsrörelser som kräver ansvar, transparens och reformer inte bara inom migrationspolitiken, utan i hur staten utövar våld och bevarar demokratiskt ansvar. Denna konflikt är i grunden inte bara en fråga om migration, utan om vilket sorts samhälle amerikaner vill leva i.
