Globala företag och fackförbund har kommit överens om att förlänga avtalet som syftar till att göra Pakistans textilindustri säkrare för dess arbetare. Mer än 100 globala företag har redan undertecknat avtalet. Samtidigt visar rapporter fortsatt stora brister vad gäller arbetares rättigheter inom landets textilindustri.
Avtalet trädde i kraft i januari och kommer att löpa fram till december 2029. Genom avtalet har globala klädföretag och fackförbund kommit överens att fortsätta med oberoende inspektioner av byggnader med fabriker, samt säkerställa att det vidtas åtgärder för säkerhetsbrister liksom att processer för att hantera arbetares klagomål finns på plats.
Hundra globala företag som använder sig av underleverantörer i Pakistan, och avtalet, omfattar tusentals textilarbetare i landet. Två globala klädföretag, Hugo Boss och LPP, har enligt det globala facket Industriall gett uttryck för att de inte kommer att underteckna avtalet.
”Frivilliga åtgärder inte tillräckliga”
Förlängningen av avtalet innebär att arbetet med att dels säkerställa oberoende inspektioner av fabrikslokaler och byggnader med ett bindande engagemang från globala företags sida kan fortsätta. Enligt Industriall har avtalet spelat en viktigt roll i att upptäcka säkerhetsrisker i tid, förebygga arbetsplatsolyckor och att förbättra såväl säkerhet som hälsan inom Pakistans textil- och klädsektor, och att avtalet nu har förlängts innebär att de fabriker som satsar på större säkerhet får stabilitet.
– Den här förlängningen understryker en enkel verklighet: frivilliga åtgärder är otillräckliga. Pakistanavtalet leder till verkliga säkerhetsförbättringar eftersom det är bindande och kan genomdrivas. Varumärken som köper från Pakistan bör vara en del av detta avtal och ta ansvar för förhållandena i sina leverantörskedjor, säger Industrialls generalsekreterare Atle Høie
Säkerhetsavtal kan spridas till fler länder
Säkerhetsavtalet, the Pakistan Accord, har haft ett avtal i Bangladesh som förlaga. Det avtalet kom till stånd efter Rana Plaza-katastrofen, då över 1 100 arbetare dog när byggnaden de jobbade i kollapsade i april 2013. Efter framgången med the Bangladesh Accord har man arbetat för att sprida det till fler länder där många underleverantörer inom textilindustrin syr kläder för globala företag, genom the International Accord.
De senaste åren har the International Accord fört dialog med intressenter i Sri Lanka, Marocko och Indien för att bedöma möjligheterna att inrätta ytterligare arbetsplatsprogram. En sådan utvidgning av hälso- och säkerhetsprogrammet kommer att baseras på en uppskattning av säkerhetsriskernas omfattning ser ut, hur Intresset från varumärken och fackföreningar ser ut, hur många undertecknande varumärken finns i landet liksom hur stödet från lokala aktörer ser ut, bland annat.
Swedwatch: Bristande EU-regler
I somras publicerade svenska Swedwatch en rappport som har granskat hur offentliga medel i bland annat Sverige kan kopplas till exploaterande villkor för arbetare inom Pakistans textilindustri. I rapporten Public Money, Private Harm, visas att EU:s regler för offentlig upphandling har stora brister. Rapporten baseras på intervjuer med 89 textilarbetare från nio fabriker i Faisalabad och Karachi och lyfter att EU:s medlemsstater har fortsatt att köpa produkter från fabriker i Pakistan som inte respekterar arbetares rättigheter.
Det handlar dels om löner lång under minimilönen – som i sig är långt under den beräknade levnadslönen i landet – dels om att arbetare inte får formella kontrakt, saknar helt eller har bara bristfälligt socialt skydd vid skada eller sjukdom, liksom långa arbetsdagar och diskriminering av kvinnor. De fabriker som ingick i studien producerar bland annat varor för europeiska leverantörer som har avtal med svenska regioner med ansvar för upphandling av sjukhus- och vårdtextilier.
– Genom brister i EU:s upphandlingsdirektiv stödjer europeiska skattepengar i praktiken ett system som belönar exploatering – vilket undergräver både mänskliga rättigheter och rättvis marknadskonkurrens. Offentlig upphandling bör vara en kraft för det goda, inte en subvention av övergrepp, sade Sofia Käll, programansvarig på Swedwatch och huvudförfattare till rapporten i samband med att den släpptes i juni 2025.
