Brito Fernando från Sri Lanka får årets Per Anger-pris för sitt arbete med att söka information om de många som fördes bort under landets långa inbördeskrig.
– Det här priset är inte till mig. Priset är till de familjer som har kämpat i över 35 år utan att ge upp, säger Brito Fernando som leder organisationen Families of the Disappeared.
Brito Fernando får Per Anger-priset, den svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter, för sitt arbete med att ta reda på vad som hänt de tiotusentals människor som utsatts för påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden i Sri Lanka, skriver Forum för levande historia i ett pressmeddelande.
Han har sedan slutet av 1980-talet jobbat för att söka svar på vad som har hänt de försvunna, samt för att kräva rättvisa för deras anhöriga. 2004 grundade han för organisationen Families of the Disappeared som i dag representerar mer än 20 000 familjer i Sri Lanka.
Enligt FN:s arbetsgrupp för påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden (WGEID) tillhör Sri Lanka de länder i världen som har högst andel ouppklarade fall av påtvingande eller ofrivilliga försvinnande. Många fördes bort under inbördeskriget som slutade 2009. Såväl den lankesiska staten som paramilitära och väpnade grupper har stått bakom försvinnandena i landet, och en stor majoritet av fallen är fortfarande ouppklarade.
”Förlamande effekt”
FN:s arbetsgrupp för påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden beskriver att ett försvinnande har en ”dubbelt förlamande effekt”, dels att den bortförda berövas lagens skydd och ofta utsätts för tortyr eller hotas till livet, dels för deras familjer som inte känner till vad som hänt den anhöriga som kan vackla mellan hopp och förtvivlan i många år utan att få ett svar. Arbetsgruppen förklarar att påtvingade försvinnanden ofta används ”som en strategi för att sprida skräck inom samhällen” som också påverkar hela lokalsamhället och samhället i stort, utöver de närmast anhöriga.
Den organisation Fernando grundat, Families of the Disappeared, är den enda organisationen i landet som arbetar med frågan över alla samhällsgrupper. Mellan 1983 och 2009 pågick ett brutalt inbördeskrig som krävde omkring 100 000 människors liv. Kriget fördes mellan den lankesiska regeringen som dominerades av majoritetsgruppen singalserna, och Tamilska befrielsetigrarna (LTTE), som bildats under 1970-talet och som ville bilda en självständig stat i norra och östra Sri Lanka.
När inbördeskriget tog slut i maj 2009 hade den lankesiska regeringen året innan brutit en tidigare vapenvila med Tamilska befrielsetigrarna. Istället inledde man en militär offensiv, och uppmanade alla civila att fly områden som LTTE kontrollerade till områden som kontrollerades av den lankesiska staten. FN rapporterade i april det året att nästan 6 500 civila hade dödats och 14 000 skadats under tre månaders strider. I maj 2009 deklarerade den lankesiska militären ett slut på inbördeskriget efter att armén tagit kontroll, samt dödat LTTE:s ledare Velupillai Prabhakaran.
Mod och personliga risker
Brito Fernando har i sitt arbete samlat drabbade familjer från såväl det singalesiska som de tamilska och muslimska samhällsgrupperna. De har gemensamt sökt sanningen om vad som hänt de som försvunnit och förts bort, liksom jobbat för rättvisa och ansvarsutkrävande. Forum för levande historia skriver att arbetet har inneburit stora risker för Fernando som både har gripits och häktats flera gånger, frågats ut om påstådda kopplingar till terrorism.
– Med stort mod och under stora personliga risker har Brito Fernando verkat helt i linje med Per Angers anda. Tillsammans med familjer till försvunna i Sri Lanka har han i decennier hållit frågan om sanning och ansvar levande. Det är viktigt att uppmärksamma människorättsförsvarare som kämpar med frågor som annars riskerar att glömmas bort, säger Petra Mårselius, överintendent på Forum för levande historia och ordförande för juryn till Per Anger-priset.
Det var biståndsorganisationen Diakonia som nominerade Brito Fernando till Per Anger-priset:
– Brito Fernandos mod och engagemang under mer än tre decennier förkroppsligar exakt det som Per Anger-priset står för. Detta erkännande tillhör inte bara honom utan varje familj i Sri Lanka som har vägrat låta rättvisan och sanningen begravas. Påtvingade försvinnanden är ett särskilt grymt folkrättsbrott som ofta innebär ett livslångt lidande för anhöriga, säger Diakonias generalsekreterare Mattias Brunander.
Per Anger-priset
Per Anger-priset är den svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati.
Priset instiftades 2004 för att uppmärksamma den svenska diplomaten Per Anger (1913–2002) som var sekreterare vid den svenska legationen i Budapest. Det var han som tog initiativ till det svenska arbetet att rädda så många människor som möjligt undan förföljelse och avrättningar i det nazistockuperade Ungern under andra världskriget. En metod var att dela ut svenska provisoriska pass, som fungerade som en slags dokumentation inför myndigheterna och som kom att skydda många ungerska judar med svensk anknytning.
Forum för levande historia har regeringens uppdrag att årligen dela ut priset. 2026 delas priset ut för tjugoandra gången, vid en ceremoni i Stockholm den 21 maj. Bland de tidigare vinnarna finns bland annat pastor Ana Ruth García från Honduras (2025), den afghanska journalisten Najwa Alimi (2019), och iranska människorättsaktivisten Narges Mohammadi (2011).
Sex organisationer har deltagit i nomineringsarbetet för att välja ut pristagaren: Nomineringsorganisationer är Act Svenska kyrkan, Afrikagrupperna, Amnesty International Sverige, Civil Rights Defenders, Diakonia, Human Rights Watch, Kvinna till Kvinna, RFSL, Unicef Sverige, We Effect. I år är det Diakonia som nominerat prisvinnaren Brito Fernando.
