En pakistansk attack mot ett behandlingscenter i Afghanistan i mitten av mars kan vara ett brott mot internationell humanitär rätt, säger Amnesty International. Konflikten mellan länderna har eskalerat sedan i slutet av februari, bland annat efter terrorattacker i Pakistan som utförts av grupper i Afghanistan.
Mer än hundra personer uppges ha dödats i den pakistanska attacken mot ett behandlingscenter för drogberoende i Afghanistans huvudstad Kabul den 16 mars. Enligt FN:s biståndsuppdrag i Afghanistan (Unama) dödades 143 personer i attacken mot behandlingscentret, medan talibanerna uppger att upp emot 400 personer dödats. ”Unama upprepar sin uppmaning till nedtrappning och en omedelbar vapenvila, samt att parterna ska följa sina skyldigheter enligt internationell rätt för att säkerställa skyddet av civila”, säger FN:s biståndsuppdrag i ett uttalande.
Pakistanska myndigheter har uppgett att målet var en ammunitionsdepå. Talibanernas talesman för hälsoministeriet, Sharafat Zaman Amarkhail, uppger för BBC att det inte finns någon militäranläggning i närheten av behandlingscentret. Omkring 2 000 personer behandlades för drogberoende på centret.
Civilt center i tio år
Människorättsorganisationen Amnesty International understryker att det i ett årtionde funnits ett civilt behandlingscenter på platsen som tidigare var en Natoanläggning.
– Det är väl dokumenterat att en stor del av Camp Phoenix, en tidigare Natobas, har fungerat som en anläggning för drogrehabilitering sedan 2016. Pakistans militär borde ha vidtagit alla möjliga försiktighetsåtgärder för att skona civila och civila objekt innan denna attack genomfördes. En rimlig bedömning och informationsinhämtning borde ha lett till slutsatsen att lägret hade en hög närvaro av civila, säger Isabelle Lassee, Amnesty Internationals biträdande forskningschef för regionen.
– Även om ett ammunitionsförråd fanns inom det större lägret, borde beslutet att anfalla ha vägts mot den överdrivna skada som sannolikt skulle orsakas civila. Omfattningen av död och förstörelse väcker allvarliga frågor om huruvida den pakistanska militären genomförde en tillräcklig proportionalitetsbedömning och vidtog alla nödvändiga åtgärder för att samla information om det avsedda målet och minimera skador på civila, fortsätter Isabelle Lassee,
Amnesty International uppmanar de pakistanska myndigheterna att förklara vilken information som låg till grund för attacken mot behandlingscentret. Organisationen kräver också att Pakistan genomför en oberoende utredning och att den offentliggörs i ansvarsutkrävande syfte.
Konflikt har trappats upp
Det var i slutet av februari som konflikten mellan Pakistan och Afghanistan trappades upp. Den 22 februari genomförde Pakistan flyganfall mot de provinserna Nangarhar och Paktika i nordöstra Afghanistan. Enligt talibanerna ska 18 personer, inklusive kvinnor och barn, ha dödats.
I oktober slöts en bräcklig vapenvila mellan länderna, men Pakistan motiverar eskaleringen med att man vill slå mot medlemmar i den pakistanska förbjudna gruppen Tehreek-i-Taliban Pakistan (TTP), och Islamiska staten–Khorasan. Afghanistan har svarat med egna attacker mot pakistanska gränsposter. Den 27 februari deklarerade Pakistans försvarsminister Khawaja Muhammad Asif att landet var i ”öppet krig” med Afghanistan.
Enligt Farooq Sulehria, pakistansk journalist och akademiker som också är verksam i Sverige, är Pakistans attacker resultatet av en växande frustration från landets ledning.
– En krigsförklaring görs inte lättvindigt, förberedelser måste ha föregått den. Först efter att ha uttömt andra möjligheter utsåg Pakistan just den talibanregim som man en gång hjälpte till makten till en motståndare. Ironiskt nog uttryckte försvarsminister Khawaja Asif själv tacksamhet när talibanerna besegrade USA och återtog kontrollen över Kabul, säger han i en intervju med New Politics.
Han förklarar att TTP, som ibland kallas pakistanska talibaner, under 2025 genomförde ett ökat antal terrorattacker i Pakistan. TTP kan genomföra attackerna från baser i Afghanistan, och nästan tusen attacker genomfördes i Pakistan förra året, varav de flesta har kopplats till TTP. Trots samtal länderna emellan, med medling av Qatar, Turkiet och Kina, har Kabul och Islamabad inte löst frågan om TTP.
Doktrin om ”strategiskt djup”
I oktober 2025 stängde Pakistan gränsen och stoppade handeln med Afghanistan, som drabbar landet hårt då man är beroende av grannlandet för att handla med omvärlden, och för import av varor som livsmedel och läkemedel. Farooq Sulehria säger att Pakistan i årtionden har motiverat sitt stöd till de afghanska talibanerna utifrån en doktrin om ”strategiskt djup” det vill säga ha ett vänligt sinnad regim i Kabul för att kunna omgruppera sig vid en eventuell attack från Indien. Sulehria menar att den doktrinen i hög grad påverkar hur Islamabad tänker än i dag:
– Kommentatorer nära etablissemanget har lyft idén om regimskifte i Kabul. Huruvida Islamabad aktivt driver en sådan linje är svårt att bevisa, men det kan inte uteslutas. Pakistan har historiskt utforskat kupper och politisk ingenjörskonst i Afghanistan, säger Sulehria till New Politics och fortsätter:
– Sådana idéer kan vara orealistiska och till och med kontraproduktiva. Ändå visar de hur ihärdig – till och med besatt – fixeringen vid strategiskt djup är. Den nuvarande upptrappningen speglar Islamabads desperation att kontrollera en talibanregim som inte längre uppträder som en lydig proxy.
Innan attacken mot behandingscentret den 16 mars hade åtminstone 76 civila dödats i Afghanistan sedan konflikten med Pakistan trappades upp i februari enligt siffror från Unama. Åtminstone fyra civila dödades i Pakistan den 25 mars, rapporterar Amnesty International.
