COP29 | Vid FN:s klimatkonferens COP29 i Baku, Azerbajdzjan, växer pressen på rikare nationer att ta sitt ekonomiska ansvar för klimatkrisens påverkan på Afrika. Amnesty International uppmanar dessa länder att åta sig fullt finansiellt stöd för att kompensera för förlusten av hem och försörjning, samt finansiera afrikanska länders klimatanpassning för att förhindra framtida kriser. 

– Det afrikanska folket har bidragit minst till klimatförändringarna, men från Somalia till Senegal, Tchad till Madagaskar lider vi av en fruktansvärd belastning av denna globala nödsituation som har drivit miljontals människor från sina hem. Det är dags för länderna som orsakade all denna förödelse att betala upp så att afrikanska människor kan anpassa sig till klimatförändringskatastrofen, säger Samira Daoud, Amnesty Internationals regionchef för Väst- och Centralafrika.

Afrikas behov av ekonomiskt stöd från rika länder för att hantera klimatförändringarnas effekter är avgörande. Vid FN:s konferens om biologisk mångfald COP15 satte världens länder upp målet att generera 700 miljarder dollar per år till 2030 för att motverka förluster och skador till följd av klimatkrisen. I dagsläget har endast en bråkdel, mindre än 700 miljoner dollar, av denna summa utlovats. För att möta Afrikas behov av klimatanpassning, som uppskattas kräva 30 till 50 miljarder dollar årligen, trycker Amnesty International på för en mer rättvis finansiering och skuldavskrivning för afrikanska länder som kämpar med klimatdrivna kriser.

Klimatkrisen har redan drabbat många afrikanska länder hårt. I Somalia har torka och översvämningar fördrivit över en miljon människor, medan stigande havsnivåer i Senegal förstört hela byar och drivit människor bort från kustområdena. 

– Över hela Afrika är de värsta effekterna av klimatförändringarna redan här. Extrema torka, översvämningar, stormar och värme förstör försörjning och lokala ekonomier och tvingar fler och fler människor att fly från sina hem, säger Tigere Chagutah, Amnesty Internationals regionala chef för Öst- och Sydafrika:

– Länderna som orsakade dessa snabbt eskalerande onaturliga katastrofer måste stå för notan för att ta itu med dem.

Amnesty påtalar att resursbristen gör det omöjligt för afrikanska regeringar att fullt ut skydda sina medborgares rättigheter när mat- och vattentillgången hotas och sjukvård försvåras.

Amnesty framhåller också att många afrikanska länder behöver skuldlättnader för att kunna prioritera klimatåtgärder över skuldåterbetalningar. Exempelvis spenderar Etiopien tre gånger så mycket på skuldbetalningar som på klimatanpassning, vilket Amnesty menar bidrar till ytterligare sårbarhet för befolkningen i en region redan hårt drabbad av klimatförändringar.

För att främja en långsiktig lösning trycker Amnesty på för att de nödvändiga resurserna ska gå direkt till de samhällen som drabbas mest. Vid COP29 har afrikanska delegater uppmanat de rikaste länderna att leverera på sina löften om finansiering och kompensation – för att mildra krisen som tvingar miljontals afrikaner på flykt och för att skydda mänskliga rättigheter i klimatförändringarnas spår.