En grupp framstående klimatledare och forskare uppmanar till en grundläggande översyn av FN:s klimatförhandlingar, COP, och varnar för att dess nuvarande struktur inte längre är tillräcklig för att möta klimatkrisens akuta utmaningar.
KLIMAT | Under det pågående COP29-mötet i Baku, Azerbajdzjan, har mer än 20 tidigare ledare och klimatexperter i ett öppet brev riktat kritik mot COP-processen. Brevet lyfter att även om COP bidragit med betydande framsteg, som Parisavtalet och globala åtaganden om att stoppa avskogning, behöver toppmötet nu reformeras för att leverera de överenskomna åtgärderna.
– Det står nu klart att COP inte längre är lämplig för ändamålet. Dess nuvarande struktur kan helt enkelt inte leverera förändringen i exponentiell hastighet och skala, vilket är väsentligt för att säkerställa en säker klimatlandning för mänskligheten, står det i brevet.
Nästan 200 länder deltar i årets klimattoppmöte, vars huvudmål är att enas om finansiering för utvecklingsländer att anpassa sig till klimatförändringarna och hantera extrema väderhändelser. Trots ambitionerna har samtalen hittills präglats av långsam framgång och politiska hinder.
Delegaterna har haft svårt att enas om en agenda redan under öppningsdagen, och stämningen har påverkats av osäkerheten kring USA:s roll under ett kommande Donald Trump-presidentskap, diplomatiska kontroverser kring värdnationen Azerbajdzjan, och Argentinas oväntade tillbakadragande från förhandlingarna.
Bland brevets undertecknare finns bland andra FN:s före detta generalsekreterare Ban Ki-moon och Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och Christiana Figueres, tidigare verkställande sekreterare för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. De framhåller att COP-processen tidigare bidragit till framsteg men pekar på de begränsningar som uppstår när länder inte är redo att genomföra nödvändiga åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. De globala utsläppen fortsätter att stiga, kolsänkor försvagas, och risken för att den globala uppvärmningen överstiger 2,9 grader till år 2100 kan inte längre uteslutas, menar de.
– Vi behöver en övergång från förhandling till genomförande, vilket gör det möjligt för COP att leverera på överenskomna åtaganden och säkerställa en akut energiomställning och utfasning av fossil energi.
Brevet riktar sig direkt till FN:s klimatchef Simon Stiell och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres och väcker frågan om hur framtida klimattoppmöten kan bli mer effektiva och handlingskraftiga. Med klimatkrisen som en av mänsklighetens största utmaningar betonas vikten av att COP förvandlas från en förhandlingsplattform till en arena för konkret handling.
Föreslagna reformer:
1. Förbättra urvalsprocessen för COP-ordförandeskap
Vi behöver strikta behörighetskriterier för att utesluta länder som inte stöder utfasningen/omställningen bort från fossil energi. Värdländerna måste visa sin höga ambitionsnivå för att upprätthålla målen i Parisavtalet.
2. Effektivisera för hastighet och skala
Med den globala policykartan fullt utvecklad måste COP gå bort från förhandlingar till att leverera konkreta åtgärder. COP-möten måste förvandlas till mindre, mer frekventa, lösningsdrivna möten där länder rapporterar om framsteg, hålls ansvariga i linje med den senaste vetenskapen och diskuterar viktiga lösningar för finans, teknik och eget kapital. Detta arbete måste kompletteras med benchmarking av nationella framsteg med hjälp av FN:s Gap Reports. Detta tillvägagångssätt kommer att påskynda åtgärder och möjliggöra snabba justeringar baserat på framväxande vetenskapliga rön och förändrade globala omständigheter.
3. Förbättra genomförandet och ansvarsskyldigheten
COP-processen måste stärkas med mekanismer för att hålla länder ansvariga för sina klimatmål och åtaganden. Även om Paris-ramverket var tänkt att fungera i ”leveransläge”, fungerar det inte eftersom regeringar inte ställs till svars för att säkerställa att nationella handlingsplaner överensstämmer med de senaste vetenskapliga bevisen. Den globala inventeringsprocessen är en viktig start men den måste stärkas med förbättrad rapportering och benchmarking, rigorösa processer för kollegial granskning, oberoende vetenskaplig tillsyn och transparent spårning av löften och åtgärder.
4. Säkerställa robust spårning av klimatfinansiering
En växande andel av klimatfinansieringslöften betalas nu ut som räntebärande lån , vilket förvärrar skuldbördan för klimatutsatta nationer. Vi behöver standardiserade definitioner och kriterier för vad som kvalificeras som klimatfinansiering, tillsammans med gemensamma rapporteringsramverk och spårningsmekanismer för att verifiera klimatfinansieringsflöden. Alla dessa åtgärder är avgörande för att återuppbygga förtroende och ansvarsskyldighet och för att mobilisera nödvändiga resurser.
5. Förstärk rösten för auktoritativ vetenskap
Även om klimat-COP förlitar sig på Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) och andra relaterade organ, såsom det underordnade organet för vetenskaplig och teknisk rådgivning (SBSTA), har den inte ett eget permanent vetenskapligt rådgivande organ som formellt är en del av COP-strukturen. Vi delar växande oro för att klimat-COP inte tillräckligt integrerar eller åtgärdar de senaste vetenskapliga bevisen. CBD COP har sitt eget permanenta vetenskapliga rådgivande organ, som har tillhandahållit en teknisk och vetenskaplig grund för CBD. Och samma sak skulle kunna replikeras inom klimat-COP.
6. Inse det ömsesidiga beroendet mellan fattigdom, ojämlikhet och planetarisk instabilitet
Ny forskning från Earth Commission och från Earth4All bekräftar de viktiga kopplingarna mellan ekologiska och sociala förändringsprocesser. Om klimat-COP ska vara mer påverkande måste den erkänna att den nuvarande graden av naturförlust (t.ex. sötvattenbrist, mark- och markförstöring, pollineringsminskning, havsföroreningar) påverkar planetens stabilitet. Dessutom är planetarisk stabilitet, nu i allvarlig risk, omöjlig utan beslutsamma åtgärder för jämlikhet, rättvisa och fattigdomsbekämpning. Det är därför vi efterlyser ett klimat- och fattigdomspolitiskt sändebud för att säkerställa att dessa kritiska länkar är förankrade i förhandlingarna och genomförandeåtgärderna, särskilt genom dedikerade utrymmen för utsatta samhällen att förespråka dessa kopplingar.
7. Förbättra en rättvis representation
Trots klimat-COP:s nya avslöjanderegler ett rekordantal av 2 456 fossilbränslelobbyister beviljades tillgång till COP28, nästan fyra gånger fler än COP27. Det faktum att det fanns mycket fler fossilbränslelobbyister än officiella representanter från vetenskapliga institutioner, ursprungsbefolkningar och utsatta nationer speglar en systemisk obalans i COP-representationen. För att förbättra förvaltningen av företagens intressen inom COP-förfaranden kommer det att krävas starkare regler för öppenhet och avslöjande och tydliga riktlinjer som kräver att företag visar överensstämmelse mellan sina klimatåtaganden, affärsmodell och lobbyverksamhet.
