Internationella domstolen i Haag har inlett sina mest omfattande utfrågningar någonsin för att fastställa staters juridiska skyldigheter att bekämpa klimatförändringar. Målet leds av små ö-stater som Vanuatu, och dess utgång kan få betydande politiska och juridiska konsekvenser.
KLIMAT | Förenta nationernas högsta domstol, Internationella domstolen (ICJ) i Haag, påbörjade den 2 december sina första utfrågningar för att klargöra vad länder är juridiskt skyldiga att göra för att bekämpa klimatförändringar. Under två veckors förhandlingar ska representanter från 98 stater och 12 internationella organisationer lägga fram sina argument, vilket gör detta till ett av de mest omfattande fallen i domstolens historia. Målet, som förväntas få sitt rådgivande yttrande publicerat 2025, är ett resultat av flera års påtryckningar från små ö-stater som Vanuatu.
– Vi vill att domstolen ska bekräfta att beteendet som har förstört klimatet är olagligt, sade Margaretha Wewerinke-Singh, juridisk rådgivare för Vanuatus fall, inför förhandlingarna, till Associated Press.
Vanuatus delegation pekade under förhandlingarnas inledning på bristande globala klimatåtgärder och kallade resultatet av COP29 i Baku, där utvecklingsländer tilldelades 300 miljarder dollar i klimatfinansiering till 2035, för otillräckligt.
Ralph Regenvanu, Vanuatus särskilda sändebud för klimatförändringar, framhöll vikten av ICJ:s rådgivande yttrande.
– Vi är i frontlinjen för klimatförändringarnas påverkan. Vår uppmaning till ett rådgivande yttrande från ICJ om klimatförändringar är i ett avgörande ögonblick,sade han och betonade att små ö-stater är bland de värst drabbade av klimatförändringarna trots att de står för en minimal del av de globala utsläppen, rapporterar Deutsche Welle.
Utfrågningarna syftar till att svara på två centrala frågor: Vilka skyldigheter har stater enligt internationell rätt att skydda klimatet? Och vilka är de rättsliga konsekvenserna för stater som orsakar klimatrelaterade skador genom passivitet eller handlingar?
Med 91 skriftliga yttranden och 62 skriftliga kommentarer har detta fall lockat det största deltagandet i ICJ:s historia. Margaretha Wewerinke-Singh beskrev målet som historiskt inte bara för sin omfattning utan även för dess innehåll.
– Territorier försvinner redan, försörjningsmöjligheter förstörs och grundläggande mänskliga rättigheter kränks just nu. Och beteendet som orsakar dessa kränkningar har länge varit förklätt som lagligt, sade hon.
Även om ICJ:s yttrande inte är juridiskt bindande, förväntas det få stor politisk och juridisk betydelse. Det kan skapa en grund för att hålla stater ansvariga och påverka pågående klimatrelaterade rättsfall globalt, inklusive anspråk från små ö-stater på kompensation för historiska klimatskador.
Cynthia Houniuhi, chef för Pacific Island Students Fighting Climate Change, framhöll att klimatförändringarna hotar ”det heliga kontraktet” mellan generationer.
– Utan vårt land är våra kroppar och minnen avskilda från den grundläggande relation som definierar vilka vi är. De som förlorar är kommande generationer. Deras framtid är osäker, beroende på beslutsfattandet i en handfull stora utsläppsstater, sade hon till domstolen och pekade på Kina, Indien och USA, säger Houniuhi.
Vanuatus sändebud för klimatförändringar, Ralph Regenvanu, informerade domstolen om att utsläppen har ökat med över 50 procent sedan 1990 och nådde sin högsta nivå någonsin år 2023. Han påpekade att ”en handfull lätt identifierbara stater har producerat den stora majoriteten av historiska och nuvarande växthusgasutsläpp”.
– Men andra länder, inklusive mitt eget, drabbas av konsekvenserna.
ICJ:s utfrågningar är en av tre rådgivande rättsliga processer om klimat som initierats de senaste sex månaderna. Tidigare i år bekräftade Internationella havsrättsdomstolen att FN:s havsrättskonvention kräver åtgärder mot klimatförändringarnas påverkan på haven. Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter väntas också publicera ett rådgivande yttrande under 2025.
Trots optimismen bland klimataktivister finns en viss skepticism. Eftersom ICJ:s beslut är rådgivande och inte bindande, saknar domstolen makt att direkt verkställa sina avgöranden. Rättens yttrande väntas inte förrän 2025, vilket innebär att konkreta effekter kan dröja.
Utfrågningarna inleddes kort efter COP29, där rika länder lovade 300 miljarder dollar per år i klimatfinansiering till utvecklingsländer, en överenskommelse som möttes av kritik för att vara otillräcklig. Det återstår att se om ICJ:s yttrande kan ge ytterligare kraft åt det globala klimatansvaret.
Internationella domstolen (ICJ)
Internationella domstolen (ICJ), ofta kallad Förenta nationernas högsta domstol, är FN:s huvudorgan för att hantera rättsliga tvister mellan stater. Domstolen, som ligger i Haag i Nederländerna, grundades 1945 genom FN-stadgan och började arbeta 1946. Dess primära syfte är att bidra till fredlig lösning av internationella konflikter och främja rättvisa enligt internationell lag.
Uppgifter och jurisdiktion
ICJ har två huvudsakliga uppgifter:
Lösa rättsliga tvister mellan stater: Domstolen avgör ärenden som rör gränsdragningar, användning av naturresurser, mänskliga rättigheter och andra internationella rättsliga frågor. Endast stater kan vara parter i dessa tvister, inte individer eller företag.
Utfärda rådgivande yttranden: På begäran av FN:s generalförsamling, säkerhetsrådet eller andra FN-organ kan domstolen ge rådgivande yttranden i rättsliga frågor som rör internationell lag.
Domstolen är beroende av att de stater som är parter i en tvist accepterar dess jurisdiktion. Detta kan ske genom avtal mellan staterna, klausuler i internationella avtal eller genom att stater lämnar in en frivillig deklaration om att acceptera domstolens jurisdiktion.
Strukturen
ICJ består av 15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och säkerhetsråd för en nioårsperiod. Domarna är oberoende och ska representera världens huvudsakliga rättssystem. Ingen nation kan ha fler än en domare i domstolen samtidigt.
Domstolen håller sina sessioner i Fredspalatset i Haag, en byggnad som också är hem för flera andra internationella rättsliga organisationer.
Historiska fall
ICJ har hanterat flera betydelsefulla fall, bland annat:
- Nicaragua v. United States (1986): Domstolen dömde att USA hade brutit mot internationell lag genom att stödja contrarebeller i Nicaragua.
- Bosnia and Herzegovina v. Serbia and Montenegro (2007): ICJ konstaterade att Serbien inte hade genomfört folkmord men hade misslyckats med att förhindra det under Bosnienkriget.
- Australia v. Japan (2014): ICJ slog fast att Japans valfångstprogram i Antarktis inte uppfyllde kraven för vetenskaplig forskning och därför var olagligt.
Begränsningar
Även om ICJ spelar en central roll i internationell rätt, har den begränsningar. Den saknar verkställande makt för att tvinga stater att följa dess domar. Om en stat inte följer domstolens beslut kan säkerhetsrådet ingripa, men det kräver att dess medlemmar är överens, vilket inte alltid är fallet.
FN:s officiella hemsida om ICJ
Britannica. International Court of Justice (ICJ)
Klimatförändringar och juridiska processer
Klimatförändringar och juridiska processer har blivit ett allt viktigare område inom internationell och nationell rätt, då stater, företag och organisationer hålls ansvariga för sin påverkan på miljön. Rättsliga åtgärder som rör klimatfrågor, ofta kallade klimatprocesser, används för att driva på klimatåtgärder, upprätthålla miljölagstiftning och hålla aktörer ansvariga för utsläpp av växthusgaser.
Klimatprocessernas utveckling
Juridiska processer kopplade till klimatförändringar har ökat markant de senaste decennierna. Enligt en rapport från FN:s miljöprogram (UNEP) och Sabin Center for Climate Change Law hade det fram till 2022 inletts över 2 000 klimatrelaterade rättsfall i världen. Dessa processer spänner över många områden och riktar sig både mot regeringar och företag för att minska klimatpåverkan och skydda framtida generationer.
Viktiga rättsfall
Flera rättsfall har haft stor påverkan på den globala klimatdebatten:
- Urgenda Foundation v. The Netherlands (2015): I detta banbrytande mål dömde en nederländsk domstol att regeringen måste minska sina utsläpp med minst 25 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Detta var första gången en domstol baserade sitt beslut på internationell klimatlagstiftning och mänskliga rättigheter.
- Juliana v. United States (2015): En grupp unga amerikaner stämde den federala regeringen för att ha misslyckats med att vidta tillräckliga åtgärder mot klimatförändringar och därigenom äventyrat deras framtid. Även om målet fortfarande är juridiskt komplicerat har det inspirerat liknande stämningar globalt.
- Milieudefensie v. Royal Dutch Shell (2021): En nederländsk domstol beslutade att oljebolaget Shell måste minska sina koldioxidutsläpp med 45 procent till 2030 jämfört med 2019 års nivåer. Detta var första gången ett företag dömdes att aktivt minska sina utsläpp i linje med Parisavtalet.
Juridiska grunder
Klimatprocesser baseras ofta på:
- Internationella avtal: Parisavtalet är en central referenspunkt i många rättsfall, där stater förväntas uppfylla sina klimatmål.
- Mänskliga rättigheter: Många rättsfall argumenterar att klimatförändringar kränker grundläggande mänskliga rättigheter, såsom rätten till liv, hälsa och en hållbar miljö.
- Nationella miljölagar: Många stater har egna lagar som reglerar utsläpp och miljöskydd, vilka används som grund i rättsprocesser.
Utmaningar och möjligheter
Klimatprocesser har blivit ett kraftfullt verktyg för att främja klimatåtgärder, men det finns också juridiska och politiska hinder:
- Komplexitet i ansvarsfrågan: Klimatförändringar är en global fråga där utsläpp från olika aktörer och länder påverkar varandra, vilket gör det svårt att fastställa ansvar.
- Brister i rättsliga ramverk: Många rättssystem saknar specifika lagar eller mekanismer för att hantera klimatrelaterade tvister.
- Betydande framsteg: Samtidigt har klimatprocesser skapat ett ökat tryck på regeringar och företag att ta klimatfrågan på större allvar.
Sabin Center for Climate Change Law
The Guardian
