Islands avgående statsminister Bjarni Benediktsson har beslutat att tillåta valjakt de kommande fem åren, i strid med en global överenskommelse och folkets vilja.
DJURLIV | ”Vi är förkrossade och upprörda. Island, ett land som beundras av många för sina progressiva ideal, har tagit ett enormt steg bakåt.”
Så kommenterar djurskyddsorganisationen Whale and dolphin conservation den konservativa statsministerns beslut på sin hemsida.
Bjarni Benediktsson, som även är fiskeminister, har nu givit grönt ljus till två fartyg att fånga upp till 209 sillvalar och 2 017 vikvalar om året fram till 2029, rapporterar SVT.
Sex av landets djurskyddsorganisationer har tidigare vädjat till Islands president att hindra statsministern från att besluta i frågan, då han leder en övergångsregering. Beslutet borde ha väntat tills den tillträdande regeringen är på plats, menar organisationerna. De påpekar även att 51 procent av isländarna vill att valfångst ska vara förbjudet, enligt en opinionsundersökning från juni 2024.
Men enligt Bjarni Benediktsson är beslutet inte politiskt.
– Det här är inget politiskt beslut utan handlar om ett näringstillstånd som beviljas efter gällande lagar och regler, säger han till den isländska public service-kanalen RÚV, enligt Sveriges radio.
Kommersiell valjakt är förbjudet i hela världen sedan 1986, då den Internationella valfångstkommissionen kom överens om ett moratorium. Trots det har Japan, Norge och Island fortsatt att tillåta valjakt. I fjol stoppades dock valjakten på Island då den inte ansågs förenlig med landets djurskyddslagar.
Det kan ta upp till en halvtimme innan en skjuten val dör, ofta genom att djuret förblöder, enligt Sveriges radio. Det förekommer också att valarna behöver skjutas upp till fyra gånger innan de dör.
Även av ekonomiska skäl har valfångsten ifrågasatts, då efterfrågan på valkött är låg, samtidigt som valsafari drar in stora intäkter till landet. Valarna är helt enkelt mer värda om de lever.
Valjakt
Det globala förbudet mot kommersiell valjakt trädde i kraft 1986 och är ett av de mest omfattande försöken att skydda marina däggdjur från utrotning. Förbudet infördes av Internationella valfångstkommissionen (IWC), en organisation grundad 1946 för att reglera och övervaka valfångstindustrin. Målet med förbudet var att ge hårt decimerade valpopulationer en chans att återhämta sig efter århundraden av intensiv jakt.
Undantag från förbudet
Vetenskaplig valjakt: Japan har under lång tid använt detta undantag som ett sätt att bedriva valjakt, vilket mötts av hård kritik. År 2019 drog sig Japan ur IWC för att återuppta kommersiell valjakt inom sina egna vatten.
Aborigin jakt: Ursprungsbefolkningar, som inuiter i Grönland och Alaska, får jaga valar för traditionella och kulturella ändamål. Denna jakt är strikt reglerad och utgör en liten del av den totala valfångsten.
Norges och Islands position: Norge reserverade sig mot förbudet och fortsätter med kommersiell valjakt. Island återupptog också jakten efter en tids uppehåll och har sedan dess fortsatt att jaga valar inom sina vatten.
Kritik och utmaningar Trots förbudet har flera länder, däribland Norge, Japan och Island, fortsatt med valjakt genom att utnyttja kryphål eller genom att ignorera IWC:s regler. Detta har lett till internationell kritik från miljöorganisationer som Greenpeace och WWF. Dessa organisationer menar att valpopulationerna fortfarande är sårbara och att jakten hotar ekosystemets balans.
Resultat av förbudet Förbudet har haft en positiv effekt för flera valarter. Exempelvis har blåvalen, en av de arter som drabbades hårdast av valfångst under 1900-talet, visat tecken på återhämtning. Trots detta är många arter fortfarande hotade, både av fortsatt jakt och av andra faktorer som klimatförändringar och föroreningar.
Internationella valfångstkommissionenGreenpeace
Sillval
Sillvalen (Balaenoptera physalus) är en nära släkting till blåvalen, men har spetsigare huvud och är slankare. Den är med sina 18–24 meter världens näst största djur, och kan bli omkring 90 år gammal.
Valen spelar en viktig roll i havens ekosystem, bland annat genom att dess stora kropp bidrar till att flytta runt näringsämnen till andra arter när den rör sig mellan olika djup.
Sillvalen jagades i stor skala under tidigt 1900-tal, och klassificerats som sårbar av den Internationella naturvårdsunionen IUCN. Globalt sett är populationen på väg att återhämta sig. Mellan 1996 och 2018 klassades valen som hotad.
Majoriteten av de sillvalar som fångas på Island exporteras till Japan.
Vikval
Vikvalen (Balaenoptera acutorostrata) blir upp till tio meter lång och kan bli omkring 50 år gammal. Populationen bedöms vara stabil och klassas som livskraftig av IUCN.
Bland de vikvalar som fångas på Island serveras majoriteten till turister på ön. Bara två procent av den isländska befolkningen uppgav att de åt valkött, enligt en undersökning från 2018.
Whale and Dolphin Conservation
IUCN
