Sedan 1 januari är det krav på att uttjänta textilier från hushåll och verksamheter sopsorteras i Sverige. Idag stannar bara omkring en femtedel av all insamlad textil inom Sveriges gränser. Så vart tar kläderna vägen?
ÅTERVINNING | I dag slängs nästan dubbelt så mycket kläder och textil i hushållssoporna än vad som lämnas till återvinning. Men från årsskiftet är det krav på att samla in allt textilavfall för återbruk eller återvinning. Ansvaret för insamlingen kommer att ligga på kommunerna, som även ska se till att textil som kan återanvändas ska skiljas från övrig textil.
I dag är detta ett manuellt och kunskapskrävande arbete, som i Sverige är svårt att få lönsamhet i.
– Mycket av den insamlade textilen exporteras därför utomlands för manuell sortering, delvis eftersom det inte finns tillräcklig kapacitet att sortera i Sverige men också för att insamlade volymer är större än efterfrågan, säger Amanda Martvall, expert inom textil och cirkularitet på IVL Svenska miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Endast drygt en femtedel av de textilier som i dag samlas in återanvänds i Sverige. Av textilavfallet som vi exporterar återanvänds cirka 75 procent på den globala second handmarknaden. IVL lyfter fram Estland, Lettland, Litauen och Polen som mottagarländer, på grund av högre efterfrågan på begagnade kläder.
Omkring 20 procent av det som Sverige exporterar blir råvara i nya produkter som kompositmaterial, isolering och stoppning i till exempel bilstolar, enligt Naturvårdsverket.
I dag eldas majoriteten av allt textilavfall upp. I jämförelse med förbränning är materialåtervinning en miljövinst, men ännu bättre är återbruk. IVL undersöker just nu de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av återbruk jämfört med återvinning, i och utanför Europa.
– Vi konsumerar alldeles för mycket kläder och det är ett stort resursslöseri att så mycket textil bara kasseras och eldas upp, säger Amanda Martvall, och ger några tips som privatpersoner kan tänka på:
– När du som konsument ska handla kläder – tänk gärna en extra gång om du verkligen behöver det plagget, välj kvalitetsplagg som håller länge, och köp secondhand i första hand. Ett tips så här i juletider är att undvika stickade plagg i syntet exempelvis akryl, polyamid och polyester, då de ofta tenderar att bli noppiga ganska snabbt.
Mycket arbete kvarstår för att minska klimatpåverkan från industri och konsumtion av textilier. IVL:s textilexperter lyfter fram ett producentansvar som avgörande. Något som har lagts fram som förslag till Europeiska kommissionen, men ännu har inget datum för införande bestämts.
– Producentansvaret innebär bland annat att producenten ansvarar för insamlingssystem och betalar för avfallshanteringen av den textil som de satt på marknaden. Textil som samlas in ska följa den så kallade avfallshierarkin som är gemensam för hela EU. Det innebär att den som ansvarar för textilavfallet i första hand ska se till att det återanvänds, sedan materialåtervinns. Är inte det möjligt ska avfallet förbrännas och i sista hand deponeras, säger Maja Dahlbom, expert inom textil och konsumtion på IVL.
Konsumtionen ökar
- Konsumtionen av nya textilier ökar varje år. Det gäller även konsumtionen av begagnat, men trots att textilinköp är det vanligaste inköpet av begagnade varor, utgör det fortfarande knappt fem till sju procent av inköpen.
- Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna än vad vi lämnar för återanvändning. Fyra av tio plagg som slängs i soporna hade kunnat återanvändas.
- Insamlingskanaler påverkar kvaliteten på återanvända textilier. Det som lämnas direkt till återbruksaktörer, eller andra bemannade kanaler brukar vara av högre kvalitet. Att lämna textilier i insamlingsboxar och containers hos avfallsaktörer innebär ofta sämre kvalitet då mer förstörs av exempelvis fukt.
Tyg, klimat och miljö
- Textilproduktionen kräver stora mängder resurser i form av råvaror, energi, kemikalier och vatten för att framställa fiber, garn, tyg och den textila produkten. Resursanvändningen och produktionens utsläpp till vatten, mark och luft har stor påverkan på miljö och klimat i både produktionslandet och globalt.
- 80 procent av våra textiliers totala klimatpåverkan uppstår i produktionsfasen.
- Produktionsmetoden (hur textilen är producerad) avgör den totala miljöpåverkan mer än vad fiber- eller materialvalet gör.
- Det är större skillnad i klimatpåverkan mellan olika tillverkare av samma fibrer än mellan olika typer av textilfibrer.
- Den viktigaste åtgärden för att minska miljöpåverkan från textilkonsumtionen är att förlänga livslängden på de textilprodukter som redan är tillverkade.
