Världen registrerar nu 1,6 graders temperaturökning – ett historiskt rekord som markerar en ny era för klimatet. Året präglades av extremväder, rekordhöga utsläpp och ett väderfenomen som påverkade hela världen. Trots varningarna ser forskarna detta som en förväntad utveckling, men också som en påminnelse om behovet av snabba åtgärder.
KLIMAT | 2024 blev det första året då den globala uppvärmningen översteg 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer, med en genomsnittstemperatur på 1,6 grader över referensperioden 1850–1900. Detta framgår av en sammanställning från EU:s klimattjänst Copernicus.
– Vi lever i ett annat klimat än våra föräldrar, konstaterar Samantha Burgess, biträdande direktör för Copernicus, under en mediebriefing.
Fjolåret är nu officiellt det varmaste året som registrerats sedan industrialiseringen, med en global genomsnittstemperatur på 15,1 grader. De senaste tio åren har också varit de varmaste som någonsin uppmätts, enligt Copernicus.
Parisavtalets mål i fokus
Enligt Parisavtalet ska världens länder sträva efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, men 2023 och 2024 visar att det genomsnittliga utfallet under dessa två år överstiger denna gräns. Samantha Burgess påpekar dock att avtalet bygger på långsiktiga genomsnitt.
– Parisavtalet hänvisar till ett långsiktigt genomsnitt och med långsiktigt menar jag över minst en 20-årsperiod, säger hon.
Hon betonar att även om vi överskrider 1,5 grader är målet att minska varje tiondels grad.
– Om vi överskrider 1,5 grader, vilket är mycket troligt, kommer nästa mål inte automatiskt att ändras till 2 grader, utan nästa mål blir 1,51 grader. Desto snabbare vi når nettonollutsläpp, desto snabbare kommer vi att stabilisera vårt klimat, tillägger hon.
Utsläpp och El Niño driver upp värmen
Huvudorsaken till de rekordhöga temperaturerna är mänskliga utsläpp av växthusgaser, med rekordhöga 422 ppm koldioxid uppmätta i atmosfären under 2024. Samtidigt har väderfenomenet El Niño bidragit till uppvärmningen, även om dess intensitet varit svagare än tidigare starka episoder.
– Det är tydligt att El Niño 2023 och 2024 var en stark händelse men det var svagare än de tre andra välkända mycket starka El Niños, i början av 1980-talet, 1997–98 och 2015–2016, säger Samantha Burgess.
Temperaturökningen har inte varit jämnt fördelad. Tropikerna och Europa har varit särskilt utsatta, där Europa värms dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Samantha Burgess noterar att klimatförändringar i Medelhavsområdet sannolikt leder till torrare och varmare förhållanden, medan norra Europa kan förvänta sig mer nederbörd.
Tropikerna och Europa särskilt utsatta
Även polerna har sett flera klimatextremer, och atmosfärens ökade vattenånga med mer än fem procent jämfört med tidigare genomsnitt har resulterat i fler skyfall. Trots detta ligger utvecklingen fortfarande inom ramarna för tidigare prognoser, enligt Carlo Buontempo, chef för Copernicus Climate Change Service.
– Alla internationellt producerade globala temperaturdatauppsättningar visar att 2024 var det hetaste året sedan mätningarna började 1850. Om man tittar på de senaste årens temperaturer ligger de på gränsen, men fortfarande inom det breda intervallet för de prognoser som gjordes för tio eller tjugo år sedan, säger Buontempo:
– Mänskligheten är ansvarig för sitt eget öde, men hur vi svarar på klimatutmaningen bör baseras på bevis. Framtiden ligger i våra händer – snabba och beslutsamma åtgärder kan fortfarande förändra vårt framtida klimat.
En brandman bekämpar Eaton-branden onsdagen den 8 januari 2025 i Altadena, Kalifornien. Fjolåret är nu officiellt det varmaste året som registrerats sedan industrialiseringen, med en global genomsnittstemperatur på 15,1 grader. Foto: AP Photo/Ethan Swope
Copernicus Global Climate Highlights 2024
Globala ytlufttemperaturhöjdpunkter:
- 2024 var det varmaste året i globala temperaturrekord som går tillbaka till 1850. Enligt ERA5 (1) var den globala medeltemperaturen på 15,10°C 0,72°C över genomsnittet 1991-2020 och 0,12°C över 2023, den tidigare varmaste år på rekord. Detta motsvarar 1,60°C över en uppskattning av temperaturen 1850-1900 som utsetts till den förindustriella nivån.
- 2024 är det första kalenderåret som har nått mer än 1,5°C över den förindustriella nivån.
- Vart och ett av de senaste 10 åren (2015–2024) var ett av de 10 varmaste åren någonsin.
- Den månatliga globala medeltemperaturen översteg 1,5°C över förindustriella nivåer under 11 månader av året. Om man går längre tillbaka har alla månader sedan juli 2023, förutom juli 2024, överskridit 1,5°C-nivån.
- Ett nytt rekord för den dagliga globala medeltemperaturen nåddes den 22 juli 2024, vid 17,16°C.
- 2024 var det varmaste året för alla kontinentala regioner, utom Antarktis och Australasien (2), såväl som för betydande delar av havet, särskilt Nordatlanten, Indiska oceanen och västra Stilla havet.
- 2024 sågs tre rekordvarma årstider för motsvarande tid på året: boreal vinter (december 2023-februari 2024), boreal vår (mars-maj) och boreal sommar (juni-augusti) vid 0,78°C, 0,68°C och 0,69 °C över genomsnittet 1991-2020.
- Varje månad från januari till juni 2024 var varmare än motsvarande månad under något tidigare år. Varje månad från juli till december, utom augusti, var var och en den näst varmaste, efter 2023, för årstiden. Augusti 2024 var oavgjort med augusti 2023 som den varmaste någonsin.
Höjdpunkter vid havsytans temperatur:
- År 2024 nådde den årliga genomsnittliga havsytans temperatur (SST) över det extrapolära havet rekordhöga 20,87°C, 0,51°C över genomsnittet 1991–2020.
- Den genomsnittliga extrapolära SST var på rekordhöga nivåer för årstiden från januari till juni 2024, vilket fortsatte den rad rekordmånader som sågs under andra halvan av 2023. Från juli till december 2024 var SST den näst varmaste någonsin någonsin. för årstiden, efter 2023.
- 2024 var slutet på El Niño-evenemanget som startade 2023 och övergången till mer neutrala eller La Niña-förhållanden.
Europeiska temperaturhöjdpunkter:
- 2024 var det varmaste året någonsin för Europa, med en medeltemperatur på 10,69°C, 1,47°C över genomsnittet för referensperioden 1991-2020 och 0,28°C varmare än det tidigare rekordet 2020.
- Våren och sommaren var de varmaste någonsin för Europa, med medeltemperaturen för våren (mars-maj) 1,50 °C högre än säsongsgenomsnittet 1991-2020 och medeltemperaturen för sommaren (juni–augusti) 1,54 °C över 1991 -2020 säsongsgenomsnitt.
Andra höjdpunkter inkluderar:
- Den totala mängden vattenånga i atmosfären nådde ett rekordvärde 2024, cirka 5 % över genomsnittet 1991–2020, enligt ERA5, mer än 1 % högre än 2016 och 2023, åren med den tidigare högsta och andra högsta värden.
- Extrema temperaturer och hög luftfuktighet bidrar till ökade nivåer av värmestress. En stor del av det norra halvklotet upplevde fler dagar än genomsnittet med åtminstone ”stark värmestress” under 2024, och vissa områden såg fler dagar än genomsnittet med ”extrem värmestress”.
- År 2024 nådde den yta på jordklotet som påverkades av åtminstone ”stark värmestress” ett nytt rekordårsmaximum den 10 juli, då cirka 44 % av jordklotet påverkades av ”stark” till ”extrem värmestress”. Detta är 5 % mer av världen jämfört med det genomsnittliga årliga maximumet.
- Runt Antarktis, efter att ha nått rekordlåga värden för årstiden under åtta månader 2023, nådde havsisens utbredning rekord eller nästan rekordlåga värden igen under en stor del av 2024. Från juni till oktober kom den månatliga utbredningen på andra plats lägst, efter 2023, och lägst i november. Vid sitt årliga minimum i februari rankades den månatliga omfattningen som tredje lägst i satellitrekordet.
- I Arktis var havsisens utbredning relativt nära 1991–2020-genomsnittet fram till juli, men föll långt under genomsnittet de följande månaderna. Vid sitt årliga minimum i september rankades den månatliga omfattningen femte lägst i satellitrekordet.
- Atmosfärens koncentrationer av koldioxid och metan fortsatte att öka och nådde rekordårsnivåer 2024, med 422 miljondelar (ppm) respektive 1 897 miljondelar (ppb). Koldioxidhalterna 2024 var 2,9 ppm högre än 2023, medan metanhalterna var 3 ppb högre.
