Så mättar vi världens hungriga – med forskningens hjälp

HUNGER | I dag uppskattas 700 miljoner människor i världen lida av extrem fattigdom och osäker tillgång på mat, och klimatkrisen och konflikter väntas förvärra situationen. Samtidigt finns hopp, skriver över hundra Nobelpristagare inom bland annat fysik, kemi och medicin i det öppna brevet, tillsammans med omkring 50 mottagare av World food prize. För att illustrera vad som krävs för att vända utvecklingen använder de uttrycket ”moonshot initiatives”, som för tankarna till det “jättelika språng för mänskligheten” som den första månlandningen innebar 1969.

– Om vi ​​kan sätta en människa på månen kan vi säkert samla finansieringen, resurserna och samarbetet som behövs för att lägga tillräckligt med mat på tallrikar här på jorden. Med rätt stöd kan forskarvärlden leverera genombrotten för att förhindra katastrofal matosäkerhet under de kommande 25 åren, säger Mashal Husain, tillträdande ordförande för World food prize-stiftelsen i ett pressmeddelande.

Marknaden har misslyckats med att förse världens utvecklingsländer med hälsosam mat på ett kostnadseffektivt och miljövänligt vis, skriver pristagarna i brevet. De efterfrågar därför pengar och politiskt stöd till forskning som kan motarbeta den eskalerande hungerkatastrofen.

– Vi vet att forskning och innovation inom jordbruket kan vara en kraftfull hävstång, inte bara för livsmedelssäkerhet utan också förbättrad hälsa, försörjning och ekonomisk utveckling. Vi måste kanalisera våra bästa vetenskapliga ansträngningar för att vända vår nuvarande kurs, annars kommer dagens kris att bli morgondagens katastrof, säger Gary Fowler, mottagare av World food prize 2024 och initiativtagare till det öppna brevet  

Vad är det då för forskning som behövs för att mätta världens hungriga? Brevets avsändare nämner AI och genetisk modifiering, och räknar upp en rad utvecklingsområden: Förbättra fotosyntesen i stapelgrödor som vete och ris för att optimera tillväxten, utveckla spannmål som kan fånga in kväve och därmed växa utan att kräva gödningsmedel och att utforska härdiga och näringsrika inhemska grödor som hittills har förbisetts. 

De vill även möjliggöra längre lagringstid för frukt och grönsaker, och nämner möjligheten att skapa näringsrik mat genom mikroorganismer och svamp.

Brevets undertecknare trycker särskilt på klimatkrisens påverkan på matproduktionen, framförallt i Afrika där befolkningen växer snabbast, samtidigt som skörden av stapelvaror som majs beräknas minska till följd av det ändrade klimatet.

– Konsekvenserna av klimatförändringarna minskar redan livsmedelsproduktionen runt om i världen, men särskilt i Afrika, som har ett litet historiskt ansvar för utsläpp av växthusgaser men samtidigt ser temperaturerna stiga snabbare än någon annanstans, säger Akinwumi Adesina, som fick World food prize 2017, och fortsätter:

– Framtida temperaturökningar förväntas bli mest extrema i länder med redan låg produktivitet, vilket förvärrar befintliga nivåer av matosäkerhet. I låginkomstländer där produktiviteten måste nästan fördubblas till 2050 jämfört med 1990, är ​​den skarpa verkligheten att den sannolikt kommer att öka med mindre än hälften. Vi har bara 25 år på oss att förändra detta.

De investeringar som görs i forskning idag kommer att vara till nytta redan på kort sikt, men avvärja en kris vid mitten av århundradet, säger Brian Schmidt, som mottog Nobelpriset i fysik 2011:

– Detta är utan tvekan ett problem som går att lösa relativt billigt, med en vinst som gynnar hela mänskligheten.