Män och kvinnor i Sverige har aldrig röstat så olika som de gjorde i valet till Europaparlamentet 2024. Särskilt när det gäller Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är könsskillnaderna stora. Det visar en ny rapport från Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.
KÖNSSKILLANDER | Att män och kvinnor röstar olika är ingen nyhet. Kvinnor står överlag mer till vänster och prioriterar välfärdsfrågor högre, medan män oftare lägger sin röst högerut. Men aldrig har gapet mellan män och kvinnors partival varit så stort som i valet till Europaparlamentet 2024.
Inom två partiers väljarbas är könsskillnaderna extra stora. Sverigedemokraterna hade 11 procentenheters övervikt manliga väljare, medan Miljöpartiet hade 10 procentenheters övervikt kvinnor i valet till Europaparlamentet. Även i de andra partierna finns en könsdimension. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet har större andel kvinnliga röster, medan Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna har en större andel män.
Allra störst är skillnaderna i åldersgruppen 18–25 år.
Den allt större skillnaden mellan hur män och kvinnor röstar överensstämmer med en internationell trend, enligt rapporten. Ett undantag från mönstret är post-kommunistiska samhällen, där kvinnor föredrar högerpartier.
Även i riksdagsvalet 2022 var könspolariseringen större än någonsin. Och det är männen som har förflyttat sig mer högerut, enligt Göteborgs universitet, något som även märks i en högervåg bland män i kulturella värderingsfrågor
Varför röstar då kvinnor och män allt mer olika? En orsak som lyfts fram av statsvetaren Jakob Ahlbom i Dagens Arena är att skillnaderna i utbildningsnivå ökar i Sverige, där kvinnor blir allt mer högutbildade än män. Hög utbildning sammanfaller med liberala och vänsterorienterade åsikter, medan lågutbildade tenderar att vara mer högerorienterade.
– Samtidigt kvarstår gamla strukturer som vad man jobbar med. Män jobbar mer i näringslivet och industrin och kvinnor oftare i offentlig sektor. Det kan förklara både var man står i de ekonomiska frågorna och hur man reflekterar politiskt kring de nya politiska frågorna som uppstått, säger Jakob Ahlbom till tidningen.
Även livserfarenheter av diskriminering kan göra att kvinnor undviker att rösta på partier som Sverigedemokraterna, enligt Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
– Auktoritära populistpartier brukar inte kritisera patriarkala strukturer. De kan till och med neka till att det finns könsdiskriminering. Detta stämmer inte överens med många kvinnors erfarenheter av livet. Och egna erfarenheter av diskriminering kan motivera att vilja motarbeta andra former av det, säger han till Dagens Arena.
Mer ur den nya rapporten
Valforskningsprogrammets nya rapport har även undersökt intresse för och kunskap om politik. Män uppger att de har betydligt större intresse för politik, och bedömer själva att de har större kunskap om politik än kvinnor.
Bland manliga väljare är andelen som är mycket eller ganska intresserade av politik högre än bland kvinnliga väljare (77 respektive 67 procent). Det gäller även intresse för politiska frågor som rör EU.
Bland manliga väljare bedömer 73 procent att de har mycket eller ganska god kunskap om politik. Bland kvinnliga väljare är andelen 58 procent. Motsvarande andelar när det gäller kunskap om EU är 49 procent bland män respektive 32 procent bland kvinnor.
Kvinnliga väljare har högre förtroende för politiker och politiska institutioner jämfört med vad manliga väljare har.
När det gäller nöjdhet med demokratin i EU är endast 6 procent av männen och 8 procent av kvinnorna
När det gäller inställning till EU är könsskillnaderna relativt små. Sammantaget ser både män och kvinnor positivt på EU, och stödet för det svenska EU-medlemskapet är starkt bland de som röstade i valet. Bland manliga väljare är 77 procent för det svenska EU-medlemskapet, jämfört med 80 procent bland kvinnliga väljare.
Könsskillnader bland svenska väljare i Europaparlamentsvalet 2024
