Utvecklingen i USA i sin tur speglar globala trender där nationalistiska och auktoritära krafter står i direkt konflikt med krafter som förespråkar global integration och samarbete. I Europa finns liknande motsättningar där högerextrema partier ifrågasätter internationella samarbeten samtidigt som progressiva rörelser kämpar för öppenhet och solidaritet, skriver Vladan Lausevic.
DEBATT | I takt med att USA:s politiska landskap förändras har motsättningarna mellan inflytelserika techföretagare som Elon Musk och nationalistiska anhängare av Donald Trump blivit alltmer påtagliga. Debatten kring H-1B-visum, som möjliggör för experter och specialister att arbeta i USA, illustrerar denna konflikt. Elon Musk har uttryckt starkt stöd för att underlätta dessa visum, medan tidigare Trump-rådgivaren Steve Bannon kallat programmet en ”total bluff”.
Denna konflikt speglar en djupare klyfta inom Trump-rörelsen, där stora techföretag förespråkar global talangmobilitet medan nationalistiska krafter motsätter sig invandring av rädsla för att det hotar amerikanska arbetstillfällen och kultur. Många av Trumps nationalistiska anhängare kan kategoriseras som TAN (Traditionalistiska, Auktoritära, Nationalistiska), vilket innebär att de ofta hyser konservativa och auktoritära åsikter i sociala frågor som mångfald, minoriteter och sexualitet. Forskning visar att dessa värderingar ofta även sträcker sig till ekonomiska frågor, där TAN-anhängare förespråkar protektionism, statliga ingripanden och ser globalisering som ett hot.
TANig syn på ekonomi, marknader och skatter syn står i skarp kontrast till Silicon Valleys techmiljardärer, som förlitar sig på global arbetskraft och internationella handelsrelationer.
Nationalistiska grupper tenderar att drivas mer av fördomar och rädsla än av fakta och statistik. Exempelvis lever myten om ”amerikanska jobb” kvar, trots att miljontals arbetstillfällen i USA är direkt kopplade till globala relationer och samarbeten.
Globaliseringen som under 2010-talet har inte bara bidragit till ekonomisk tillväxt utan har även skapat nya jobb och möjligheter som inte hade existerat i en isolerad ekonomi. Att stänga ute invandring och internationell handel riskerar därför att underminera den amerikanska ekonomin snarare än att skydda den. Det som gör konflikten mellan Elon Musk och Trump-nationalisterna särskilt intressant är att den blottlägger den spricka som finns inom den högerpopulistiska men även överlag konservativa rörelsen i USA.
Å ena sidan finns techindustrin som kräver öppenhet och global integration för att kunna växa och konkurrera. Å andra sidan står de nationalistiska krafterna som vill mer eller mindre förhindra invandringen och återinföra protektionistisk handelspolitik, såsom Trumps förslag om 10–20 % tullar på importvaror och 60 % tullar på import från Kina. Detta speglar en bredare konflikt om USA:s ekonomiska framtid: ska landet fortsätta på den protektionistiska väg som Trump förespråkade under sin första mandatperiod, eller öppna upp för global arbetskraft och handel som bland andra techindustrin kräver?
Frågan om H-1B-visum kan därför ses som mycket mer än en symbolfråga eftersom det handlar om större motsättningar kring globalisering och nationalism. För nationalistiska rörelser handlar det inte bara om invandring, utan om en djupare skepsis mot global kapitalism. Denna protektionistiska hållning riskerar dock att isolera USA från den globala ekonomin, vilket kan få långtgående konsekvenser för både landets ekonomi och dess globala inflytande.
Utvecklingen i USA i sin tur speglar globala trender där nationalistiska och auktoritära krafter står i direkt konflikt med krafter som förespråkar global integration och samarbete. I Europa finns liknande motsättningar där högerextrema partier ifrågasätter internationella samarbeten samtidigt som progressiva rörelser kämpar för öppenhet och solidaritet. Det är avgörande att förstå att ekonomisk nationalism ofta bygger på förenklade myter snarare än verkliga ekonomiska samband eftersom global ekonomi och migration har varit och fortsätter vara drivkrafter för innovation, tillväxt och välfärd.
***
Vladan Lausevic, samhällsdebattör
*The Mump Oligarchy – en ordlista
- Mump regim. Musk plus Trump. Mu… mp. Den riktiga centimiljardären och den falska rike personen i rätt ordning.
- Mump oligarki. Regimen är en oligarki, styrs av de få rika. Trump är oligarkernas talesman. Han kanske stannar eller går. Oligarkerna kommer att finnas kvar.
- Mump som sjukdom. Fysisk sjukdom: vi blir sjuka och lurade blinda (tänk på RFK Jr och Ramaswamy). Påssjuka (på engelska mump, reds anm.) är en av de sjukdomar som kommer tillbaka utan vaccin. Psykisk ohälsa: Musks idé om välstånd är att han sårar dig och du tackar honom.
- I Mumptopia tillbringar amerikaner sin tid framför skärmar, instruerade vem de ska hata och dyrka av algoritmer kurerade av invandrade mjukvaruingenjörer. Vi dör meningslöst unga på en överhettad jord med ordet ”Mars” på våra läppar.
- Mump inte MAGA. MAGA-folket insåg på något sätt inte att de gav makten till en illegal invandrad sydafrikansk centimiljardär. Detta är inte deras regim.
- Mumpers. Sydafrikaner, ryssar och andra nära makten. Musk, Putin, Thiel, Sacks, Trump (idag), Vance (i morgon) och deras närmaste kretsar.
- Mumpery. …undertrycka tal med hot om våld och stämningar, främja föroreningar och global uppvärmning, avsluta offentliga tjänster.
- Mumpeter. De som väljer att underkasta sig Musk. Till exempel senatorer som struntar i sitt konstitutionella ansvar och röstar på Trumps kabinettsnominerade, vars elakhet och fascism är ämnade att försvaga staten så att Musk kan tjäna pengar. Jämför: docka, husdjur.
- Att mumpifiera. Att bli en mumpet. Substantiv kan bildas av detta verb. Till exempel: ”Senator Fetterman är ganska långt framme i sin mumpifiering.” Eller adjektiv: ”Japp, jag skulle säga att han är mumpifierad vid det här laget.”
- Mumpy, eller mumpish. Människor påverkade av mumpregimen, eller handlingar som tenderar mot en mumpifierad värld. ”Det är mumpigare än jag hade förväntat mig.” ”Hon har blivit helt mumpig på mig.” Ersätter: mumpet.
