Ledande demokratier har tittat på medan deras allierade har brutit mot mänskliga rättigheter under året som gått, enligt en årsrapport från Human Rights Watch. Men det finns även ljuspunkter på andra håll i världen, skriver organisationen.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Västländer som USA och Tyskland har uppvisat en uppenbar dubbelmoral kring mänskliga rättigheter i och med att de förser Israel med vapen trots rapporter om krigsbrott i Gaza – samtidigt som man fördömer Rysslands krigföring i Ukraina. Det skriver Tirana Hassan, ordförande för Human Rights Watch, i samband med att organisationens årsrapport släpptes i veckan.
– Vad vi såg 2024 är ett fullständigt misslyckande för mäktiga stater som har försökt bygga sig ett rykte som försvarare av mänskliga rättigheter runt om i världen, som USA, Storbritannien och EU. De testades och de misslyckades, säger Tirana Hassan till The Guardian.
Förutom Gaza lyfter Tirana Hassan Sudan som ett exempel på västländers misslyckande. Landet befinner sig i ett brutalt inbördeskrig och en annalkande hungersnödskris, och situationen väntas förvärras, något som Global tidigare rapporterat om.
– Vi har den största humanitära krisen i världen, och det har inte vidtagits några meningsfulla åtgärder av institutioner som säkerhetsrådet eller regeringar för att begränsa, inte bara de krigförande parterna utan också de stater som stöder dem, som Förenade Arabemiraten, säger Tirana Hassan till The Guardian.
Att extremhögern vunnit mark i Europaparlamentet och att Donald Trump återfått presidentmakten i USA är dåliga nyheter för mänskliga rättigheter, enligt Human Rights Watch, som skriver att dessa valframgångar äventyrar demokratiska normer och försätter minoritetsgrupper i fara.
Västländerna har alltså ”frånsagt sig sitt ansvar”, skriver Human Rights Watch. Men det finns andra platser i världen där människor har tagit mänskliga rättigheter på allvar, enligt organisationen.
Ett exempel som Human Rights Watch lyfter fram är att Sydafrika anmält Israel för folkmord i Gaza, ett mål som lyfts av den Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Ett annat exempel är Bangladesh, där studentprotester mot korruption och urholkad demokrati växte till en nationell rörelse, som tvingade landets premiärminister Sheikh Hasina att avgå. Den efterföljande interimsregeringen har lovat reformer som stärker mänskliga rättigheter.
Ett tredje exempel är massprotesterna i Sydkorea, efter att president Yoon Suk Yeol oväntat infört krigslagar, något som fått honom avstängd från presidentmakten och ställd inför riksrätt.
Tirana Hassan skriver i årsrapporten:
”Dessa motståndsrörelser lyfter fram ett avgörande faktum: kampen för rättigheter drivs ofta av vanliga människor, trötta på orättvisor och korruption, som samlar sin kollektiva makt för att tvinga regeringar att upprätthålla grundläggande rättigheter och tjäna folket istället för sina egna intressen.”
Human Rights Watch
Human Rights Watch är en icke-vinstdrivande, icke-statlig, ideell organisation med filialer och kontor över hela världen.
Organisationen arbetar med att identifiera brott mot och försvara mänskliga rättigheter, både på plats där övergreppen sker, och på distans med hjälp av nya digitala utredningsmetoder.
Human Rights Watch har över 500 anställda som arbetar med mänskliga rättigheter, däribland landsexperter, jurister, journalister och akademiker med olika bakgrund och nationalitet.
Representanter för Human Rights Watch träffar regeringar, FN, regionala grupper som Afrikanska unionen och Europeiska unionen, finansinstitut och företag för att trycka på för förändringar i politik och praxis som främjar mänskliga rättigheter och rättvisa runt om i världen.
Varje år publicerar Human Rights Watch över 100 rapporter om mänskliga rättigheter i över 100 länder.
Årsrapporten 2025, som behandlar vad som hänt under 2024, går att läsa här.
Human Rights Watch Sverige
