LEDARE | ”Om vi inte känner till vårt förflutna, kan vi inte förstå nuet och därför inte heller skapa en bättre framtid.”
Det var inte om förintelsen jag pratade, på Smedjebackens bibliotek i lördags (25/1), men det skulle mycket väl kunna ha varit det.
Utöver att minnas det fruktansvärda som ägde rum, måste vi också försöka förstå hur det var möjligt för Adolf Hitler att först komma till makten och sedan få gehör för det utrotningsprojekt som med sin vetenskapliga noggrannhet och brutalitet ligger bortom vad som borde vara möjligt för människan att genomföra.
Tar vi inte förståelsen och sammanhangen på allvar, riskerar vi att det händer igen.
Och det var inte heller USA:s nye president Donald Trump som var föremålet för min föreläsning, men samma sak där. Tar vi inte den bakgrund på allvar som gör att det vi ofta kallar världens ledande demokrati på allvar nu styrs av en, minst sagt, nyckfull man kommer vi inte heller att kunna hantera det scenario som väntar.
Det handlar inte bara om ett presidentval eller om att proteströsta mot ett etablissemang som svikit. Här finns kolonialismen, imperialismen, undanträngandet av urbefolkningen och om en traditionell maktpolitik i Latinamerika där man stött diktaturer och störtat demokratier.
Negligerar vi detta förflutna, förstår vi inte utfallen mot Panama och Grönland och kommer heller inte att kunna garantera den framtida säkerheten.
Visserligen fanns naturen, miljön och klimatet hela tiden med i den föreläsning om utvecklingen i Bergslagen och Sverige, förr och nu, som jag höll, men det var inte just det Parisavtal som USA nu lämnat som var kärnan.
Men återigen… Det skulle kunna ha varit det. För om vi inte förstår hur de klimatproblem vi har idag har uppstått, hur ska vi då, på allvar, kunna göra något åt dem.
Och då syftar jag inte bara på de faktiska utsläpp som kanske kan åtgärdas genom en rätt hanterad omställning, utan om överkonsumtion i största allmänhet, om globala orättvisor med historiska orsaker och om de krig som ”alltid” förts men som med vår alltmer avancerade förmåga att förgöra och förstöra nu inte bara hotar enskilda platser och länder, utan hela vår fantastiska planet.
Nej, det var faktiskt inte heller Rysslands invasion i Ukraina som var på tapeten där i biblioteket, men återigen, sammanhangen… Hur mycket vi än fördömer Vladimir Putins agerande och hur säkra vi än är på att det är de gränser som gällde 2022 som ska fortsätta råda, måste vi likaväl lära oss av historien och sätta Rysslands situation i världen om vi ska kunna åstadkomma en långvarig och stabil fred.
Idag (den 27 januari) minns vi Förintelsen. Låt oss göra det imorgon också och låt oss med denna hågkomst levandegöra tankarna om vad det innebär att vara människa, vad som är mänsklighetens roll på jorden och tillsammans verka för global rättvisa, fred och en natur med biologisk mångfald.
Allting som händer har en orsak (eller flera) och med samma självklarhet får det som pågår konsekvenser, positiva eller negativa.
Och glöm aldrig; om vi inte känner till vårt förflutna, kan vi inte förstå nuet och därför heller inte skapa en bättre framtid.
***
Stefan Strömberg, författare och aktuell med samtalsföreläsningen ”Mellan oss skapas världen”, samt en om sina erfarenheter i Latinamerika och en om utvecklingen i Bergslagen
