Efter att USA:s president Donald Trump undertecknat en order om strafftullar mot Kanada, Mexiko och Kina, meddelar de drabbade länderna att de inför motåtgärder. Kanada går i täten med tullar på amerikanska varor till ett värde av 155 miljarder dollar.
USA | Kinas reaktion kom kort efter Trumps beslut. Enligt AP har landets utrikesdepartement uttryckt sitt missnöje och meddelat att de ”kommer att vidta nödvändiga motåtgärder för att försvara sina legitima rättigheter och intressen”. Kinas handelsdepartement har också kritiserat USA:s beslut och menar att det strider mot Världshandelsorganisationens (WTO) regler. Kina har därför aviserat att de kommer att anmäla USA:s åtgärd till organisationen.
Även Mexiko svarar med skarpa åtgärder. President Claudia Sheinbaum skriver i en post på X-Twitter att hon har instruerat sin finansminister att genomföra en plan som omfattar tullar och andra ekonomiska åtgärder. Hon reagerar också kraftigt på Donald Trumps uttalanden om att Mexiko skulle samarbeta med kriminella organisationer för att föra in fentanyl i USA, vilket Trump har angett som en av orsakerna till tullarna.
– Om USA:s regering och dess myndigheter skulle vilja ta itu med den allvarliga konsumtionen av fentanyl i deras land, skulle de till exempel kunna bekämpa försäljningen av narkotika på gatorna i deras huvudstäder, vilket de inte gör, och den penningtvätt som genereras av denna illegala verksamhet, skriver Sheinbaum. Hon tillägger också att USA kunde genomföra en informationskampanj ”för att förhindra konsumtion av dessa droger och ta hand om sina ungdomar, som vi har gjort i Mexiko”.
Samtidigt betonar hon att Mexiko är öppet för samarbete med USA i kampen mot droghandeln, men under tydliga villkor.
– Men alltid under principerna om delat ansvar, ömsesidigt förtroende, samarbete och framför allt respekt för suveränitet, vilket är inte är förhandlingsbart, skriver hon.
Kanada har också aviserat motåtgärder mot USA:s beslut. Premiärminister Justin Trudeau var tydlig i sin kritik under en presskonferens sent på lördagen.
– Vi vill inte vara här, vi bad inte om det här. Men vi kommer inte att backa när det gäller att stå upp för kanadensarna, sa Trudeau.
Kanada inför nu tullar på amerikanska varor till ett totalt värde av 155 miljarder dollar. Av dessa kommer tullar motsvarande 30 miljarder dollar att träda i kraft redan på tisdagen, medan resterande tullar införs inom 21 dagar. Trudeau förklarade att tidsfristen ges för att kanadensiska företag och leveranskedjor ska kunna anpassa sig och hitta alternativa lösningar.
Handelskonflikten mellan USA och dessa tre länder har nu eskalerat och kan få långtgående konsekvenser för den globala ekonomin. Frågan är hur USA kommer att reagera på de motåtgärder som nu införs.
Även EU-länderna kan förvänta sig höga tullar på sina varor, enligt presidentens uttalanden tidigare i veckan. En talesperson för EU-kommissionen betonar att insatserna är höga:
– EU kommer att svara bestämt på alla handelspartner som orättvist eller godtyckligt inför tullar på EU-varor, säger talespersonen till Euronews.
Nya tyska bilar lagras vid ett logistikcenter i Essen, Tyskland, måndagen den 3 februari 2025, då USA:s president Trump hotar EU med nya tullar. Foto: AP Photo/Martin Meissner
Handelstullar – En översikt
Tullar är avgifter som påförs varor vid import och ibland export. Syftet med tullar kan vara att generera intäkter till staten, skydda inhemsk industri från utländsk konkurrens eller som ett handelspolitiskt verktyg i internationella relationer. Handelstullar kan delas in i olika typer beroende på hur de beräknas och tillämpas.
Den vanligaste formen är värdetullar, där en viss procent av varans totala värde tas ut vid import. Ett annat vanligt system är specifika tullar, där avgiften baseras på varans vikt, volym eller kvantitet snarare än dess ekonomiska värde. Vissa länder använder även sammansatta tullar, som kombinerar både värdetullar och specifika tullar för att anpassa avgifterna till marknadsförhållandena.
Historisk bakgrund
Handelstullar har spelat en viktig roll i den globala ekonomin sedan antiken. Redan under medeltiden var tullar en viktig inkomstkälla för europeiska kungadömen, och de användes även för att gynna inhemsk industri genom att begränsa importen av konkurrerande produkter. I Sverige infördes tullar på 1100-talet och utvecklades successivt till att bli ett av de viktigaste verktygen för att styra handeln.
Under 1800-talet började frihandelstankar att sprida sig, särskilt i Storbritannien, vilket ledde till en gradvis sänkning av tullar i många länder. Dock återinfördes höga tullavgifter under 1900-talet som en följd av ekonomiska kriser, såsom under den stora depressionen på 1930-talet.
Tullar i modern tid
I dagens globaliserade värld har tullar fått en alltmer komplex roll. Inom Europeiska unionen (EU) har medlemsländerna avskaffat tullar mellan sig och infört en gemensam tullunion gentemot tredje land. Det innebär att EU-länder har en gemensam tulltaxa för varor som importeras från länder utanför unionen.
Utöver EU:s interna regler finns det en rad internationella avtal och handelsorganisationer som påverkar tullnivåerna globalt. Världshandelsorganisationen (WTO) är en central aktör som arbetar för att minska tullhinder genom multilaterala förhandlingar. WTO:s regler innebär att medlemsländer måste följa principen om icke-diskriminering, vilket innebär att samma tullsatser måste gälla för alla WTO-länder som inte har särskilda handelsavtal.
Handelskrig och ökade tullsatser
Trots en långsiktig trend mot lägre tullar har det under de senaste åren uppstått flera konflikter kring handelstullar. Ett exempel är handelskonflikten mellan USA och Kina, där USA under president Donald Trump 2018 införde kraftiga tullar på kinesiska varor, vilket ledde till att Kina svarade med egna tullar på amerikanska produkter. Liknande tullförändringar har skett i samband med Brexit, där Storbritannien har fått anpassa sina tullregler efter utträdet ur EU.
I vissa fall används tullar även för att påverka länders politik. Exempelvis har EU infört särskilda klimatrelaterade tullar på varor med höga koldioxidutsläpp från länder som inte har lika strikta miljökrav.
Ekonomiska och sociala effekter av tullar
Tullar kan ha både positiva och negativa effekter beroende på hur de används. På kort sikt kan de skydda inhemska företag från konkurrens och bevara jobb inom utsatta branscher. På lång sikt kan dock höga tullar leda till minskad handel, högre priser för konsumenter och ineffektiva marknader.
Ett exempel är när USA 2002 införde tullar på stålimport för att skydda inhemska producenter. Detta resulterade i att stålanvändande företag, såsom biltillverkare, fick högre kostnader, vilket ledde till nedskärningar och färre arbetstillfällen inom dessa sektorer.
Sammanfattning
Tullar är ett kraftfullt verktyg inom handelspolitik och påverkar både nationella ekonomier och globala handelsrelationer. Medan frihandelsavtal och WTO:s regler har bidragit till att minska många tullar, kvarstår handelstullar som ett viktigt politiskt instrument.
WTO – World Trade Organization
EU-kommissionen om tullar
US Trade Representative – Handelstullar
