DEBATT | I USA har den kristna högern länge varit en aktör inom politiken, men under Donald Trumps tid vid makten har denna rörelse radikaliserats och fått ett tydligare nationalistiskt och auktoritärt inslag. För många utanför USA kan det verka motsägelsefullt att en man som Trump, känd för sina sexistiska skandaler, lögner och brist på traditionell fromhet, hyllas som en kristen ledare. Men för många av dom evangelikala ”kristenister” som stödjer honom handlar det inte om hans personliga moral, utan om hans roll att ordna önskade politiska processer.
Kristen nationalism, eller ”kristenism”, handlar inte bara om en trosuppfattning, utan en politisk ideologi där religion och nationalism vävs samman. Kristenism handlar likt till exempel islamism att religionen ska användas för att främja likformighet, ofrihet och godtyckiga åtgärder. I grunden är tanken att religionen ska genomsyra ett helt samhälle oavsett vad enskilda individer anser om religionen.
När det kommer till USA anser många kristenister att landet är ett gudomligt utvalt rike som måste försvaras från ”ogudaktiga” krafter – däribland liberaler, feminister, muslimer, invandrare och andra grupper som ses som hot mot den kristna nationen. Historiskt sett har kristenistiska idéer och beteenden rötter i den amerikanska södern, där kyrkan och staten länge varit sammanflätade. Från slaveriets tid till den rasistiska segregationen har vissa kristna grupper rättfärdigat en hierarkisk samhällsordning där vissa grupper har fler rättigheter än andra.
Tidigare och nuvarande presidenten Donald Trump har skickligt använt denna retorik. Han beskriver ofta sig själv som en ”krigare för Gud”, någon som inte själv behöver vara from men som ska rädda nationen från dess fiender. Hans politik har därför fokuserat på att rulla tillbaka abortlagstiftning, begränsa hbtq-rättigheter och hetsa mot muslimer samt annat som anses vara kristenistiska intressen.
Men kristenism handlar inte bara om socialkonservativa värderingar och politik. Den fungerar också som en ideologisk grund för auktoritär maktutövning. I denna världsbild är Trump inte en vanlig politiker utan en frälsarefigur, och hans motståndare är inte bara politiska fiender utan demoniska krafter som måste besegras.
Sådana åsikter och beteenden har i sin tur lett till en politisk radikalisering bland evangelikala grupper, vilket bland annat blev tydligt vid stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Många av deltagarna såg inte sitt agerande som en politisk handling, utan som en helig strid för att återställa ordningen enligt Guds vilja. Deras mål är att staten och kyrkan är samma sak och inte åtskilda.
Världsreligioner som kristendom, islam och buddhism brukar även handla om kärlek, rättvisa och medmänsklighet. Därför behöver fler agera emot när tro används för att rättfärdiga hat, maktmissbruk och splittring. Tron kan användas som energi för solidartiet, fred och försoning med syfte att hjälpa och förena fler i en tid av gemensamma problem och utmaningar.
***
Vladan Lausevic, samhällsdebattör
