Kvinnlig könsstympning förekommer i 94 av världens länder, enligt en ny rapport från Equality now. Och ingreppet är en ledande dödsorsak bland flickor i de länder där det praktiseras, visar en ny brittisk studie. Var 12:e minut dör en flicka till följd av könsstympning, endast i de 15 länder som forskarna har undersökt.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | I minst 94 av världens länder utförs kvinnlig könsstympning, och det är fler än vad som tidigare varit känt, visar en ny undersökning från Equality now. Sedan senaste rapporten som kom för fem år sedan har organisationen identifierat att kvinnlig könsstympning även praktiseras i Azerbadzjan, Kambodja och Vietnam. Det har även framkommit mer omfattande bevis för att ingreppen utförs i Colombia, Malaysia, Filippinerna, Saudiarabien, Sri Lanka och Förenade Arabemiraten.
– Ansamlingen av bevis visar tydligt att kvinnlig könsstympning är en världsomspännande fråga som kräver ett samordnat globalt svar, säger Equality Nows Divya Srinivasan i ett uttalande.
Över 230 miljoner flickor och kvinnor har genomgått kvinnlig könsstympning, enligt en uppskattning från FN:s barnfond Unicef 2024. Det är 15 procent fler än vad organisationen uppskattade åtta år tidigare, men förekomsten är än större, menar Equality now. Unicefs siffror bygger nämligen på statistik från endast 31 länder – de som har detaljerad data över utbredningen av kvinnlig könsstympning.
”Denna brist på data gör det möjligt för motvilliga regeringar att fortsätta undvika att erkänna eller ta itu med kvinnlig könsstympning”, skriver Equality now.
Enligt Unicefs uppskattning könsstympas varje år 4 miljoner flickor. Minst 25 afrikanska länder praktiserar könsstympning av kvinnor, liksom delar av Mellanöstern och Asien. De flesta ingrepp utförs utan bedövning, steril utrustning eller ordentlig medicinsk övervakning.
Sedvänjan orsakar livslång fysisk och psykisk smärta, liksom komplikationer vid förlossning, blödningar och infektioner – men även dödsfall. I en ny studie från Birminghams och Exeters universitet visar forskare att könsstympning är en av de ledande dödsorsakerna för flickor och unga kvinnor i länderna där det utövas.
De uppskattar att 44 000 flickor dör till följd av ingreppen varje år i de 15 undersökta länderna. Det motsvarar en flicka eller kvinna var 12:e minut, och är fler än vad som dör av malaria, tuberkulos, hiv/aids, mässling och andra sjukdomar som tar många liv i länderna.
”Tidigare forskning har visat att kvinnlig könsstympning leder till svår smärta, blödning och infektion. Men det har varit nästan omöjligt att spåra dödsfall direkt orsakade av övningen. Detta beror delvis på att kvinnlig könsstympning är olagligt i många länder där det förekommer, och det sker vanligtvis i icke-kliniska miljöer utan medicinsk övervakning”, skriver forskarna på sajten The Conversation.
För att beräkna dödstalen valde forskarna ut 15 länder med god tillgång till statistik om könsstympning. De matchade data om andelen flickor som utsatts av ingreppen i olika åldrar med åldersspecifik dödlighet mellan år 1990 och 2020. De fick alltså reda på hur många fler flickor som dog i de åldrar då könsstympningen vanligtvis inträffar.
Åldern då flickor utsätts varierar från land till land. I Nigeria utförs 93 procent av ingreppen innan flickorna fyllt 5 år, medan flickor i Sierra Leone drabbas när de är mellan 10 och 14 år.
Analysen visar att när andelen flickor i en åldersgrupp som könsstympas ökar med 50 procentenheter ökar dödligheten med 0,1 procentenheter.
”Det kan låta lite, men när det tillämpas i befolkningen i drabbade länder, översätts det till tiotusentals dödsfall som kan förebyggas årligen”, skriver forskarna.
44 000 döda till följd av könsstympning varje år kan hämföras med att omkring 48 000 dog till följd av väpnade konflikter i Afrika mellan år 1995 och 2015, alltså under en tioårsperiod.
”Detta placerar kvinnlig könsstympning bland de allvarligaste folkhälsoutmaningarna som dessa nationer står inför”, kommenterar forskarna, och fortsätter:
”Könsstympning av kvinnor är inte bara ett brott mot mänskliga rättigheter – det är en folkhälsokris som kräver akut uppmärksamhet. Även om framsteg har gjorts på vissa områden, med vissa samhällen som har övergett praktiken, tyder vår forskning på att nuvarande ansträngningar för att bekämpa kvinnlig könsstympning måste skalas upp dramatiskt.”
Vad som krävs för att få stopp på ingreppen är flera saker, enligt forskarna: Utbildningskampanjer, stöd för gräsrotsorganisationer och annat samhällsengagemang, och juridiska reformer. I fem av de 28 länder där kvinnlig könsstympning är vanligast är det fortfarande lagligt.
Equality now betonar att problemets omfattning måste erkännas.
– För att få ett slut på kvinnlig könsstympning måste regeringar, internationella organ och givare erkänna problemets omfattning, stärka sina politiska åtaganden att ta itu med det och prioritera finansiering, särskilt i förbisedda regioner och samhällen, säger Divya Srinivasan.
Tania Hosseinian från End Female genital mutilation European network tillägger:
– Tillgång till korrekt, uppdaterad data är avgörande för att förstå den fulla skalan av kvinnlig könsstympning och för att utveckla och utvärdera lagar och policyer som säkerställer att ingen lämnas åt sitt öde.
Och det är bråttom, skriver de brittiska forskarna på The Conversation:
”Varje år av förseningar innebär tiotusentals fler dödsfall som kan förebyggas. Våra resultat tyder på att ett slut på kvinnlig könsstympning bör betraktas som en lika brådskande prioritet som att bekämpa stora infektionssjukdomar. Livet för miljontals flickor och unga kvinnor hänger på det.”
Vad är kvinnlig könsstympning?
Kvinnlig könsstympning utförs vanligen på unga flickor mellan att de är nyfödda tills de fyllt 15 år.
Kvinnlig könsstympning kan innebära allvarliga konsekvenser i form av bland annat kraftig blödning, problem med att kissa, cystor, infektioner, komplikationer vid förlossning, ökad risk för barnadödlighet, och spridning av hiv.
Många flickor och kvinnor könsstympas med rakblad, glasskärvor eller andra vassa föremål, vilket ökar risken för infektioner.
Könsstympning är tätt sammankopplat med föreställningar om kvinnlig sexualitet och renhet. Ett skäl till att utsätta en flicka kan vara att säkra hennes oskuld inför äktenskapet, något som anses avgörande för familjen och kollektivets heder. Könsstympning förekommer också som en övergångsritual in i vuxenlivet i vissa kulturer och bland vissa grupper. Rädsla för stigmatisering kan göra att föräldrar fortsätter att utsätta sina döttrar för könsstympning på platser där normen är stark.
Det finns fyra typer av könsstympning
1. Delar av eller hela klitoristoppen, och ibland även förhuden på klitoris skärs bort.
2. Hela eller delar av klitoristoppen och de inre blygdläpparna tas bort. Ibland tas även de yttre blygdläpparna bort.
3. Den vaginala öppningen förminskas genom att inre eller yttre blygdläppar skärs i och sys ihop. En mindre öppning lämnas för att kiss och mensblod ska kunna komma ut. Det är vanligt att även klitoristoppen tas bort.
4. Andra skadliga ingrepp som till exempel prickning (att klitoris sticks med ett vasst föremål), snittning, skrapning eller att man bränner klitoris och omgivande vävnad.
Jämställdhetsmyndigheten, Svenska FN-förbundetMånga länder saknar lagar mot kvinnlig könsstympning
Kvinnlig könsstympning/könsstympning har drabbat 230 miljoner kvinnor och flickor världen över, enligt Unicef, varav över 144 miljoner i Afrika, 80 miljoner i Asien och 6 miljoner i Mellanöstern.
Mest utbredda är ingreppen i Somalia, där 99 procent av alla flickor utsätts, Guinea (95 procent), Djibouti (90 procent), Mali (89 procent) och Egypten och Sudan (87 procent vardera).
Kvinnlig könsstympning utövas i 94 länder över hela världen, inklusive 12 länder i Asien och 11 länder i Mellanöstern, enligt Equality nows nya rapport.
Rapporten sammanställer bevis från uppskattningar, småskaliga forskningsundersökningar, vittnesmål från överlevande och nyhetsrapporter och konstaterar att
Av de 94 länder där kvinnlig könsstympning förekommer, har endast 58 (61%) lagar som uttryckligen förbjuder det.
FN:s medlemsländer har i de globala målen (mål 5) bestämt att kvinnlig könsstympning ska avskaffas senast år 2030. För att lyckas med det måste arbetet med att få stopp på ingreppen gå 27 gånger snabbare.
Länder som Sierra Leone, Burkina Faso, Liberia och Maldiverna har enligt Unicef nått stor framgång med att minska förekomsten av kvinnlig könsstympning under de senaste 30 åren. I länder som Somalia, Mali, Gambia och Guinea-Bissau står utvecklingen stilla.
Rapporten Female genital mutilation, a global concern (Unicef 2024) och The Time is Now: End Female Genital Mutilation/Cutting, An Urgent Need for Global Response 2025 (Equality now 2025)
