Sverige värms upp snabbare än det globala genomsnittet, och klimatförändringarna väntas ge omfattande effekter. Varmare vintrar, förändrade nederbördsmönster och stigande havsnivåer är några av de konsekvenser som forskare förutspår.
KLIMAT | En ny rapport från SMHI visar på kraftiga klimatförändringar som påverkar både natur och samhälle. Rapporten, Klimatunderlag för klimat- och sårbarhetsanalyser, är en del av den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen och ska fungera som underlag för klimatanpassning.
Den nya rapporten, framtagen av SMHI på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning, ger en detaljerad bild av Sveriges framtida klimat utifrån aktuellt kunskapsläge. Genom att analysera meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska klimatindikatorer ger rapporten en samlad bedömning av förändringar i temperatur, nederbörd och havsnivåer.
Klimatets framtida utveckling beror på hur halterna av växthusgaser i atmosfären förändras. En ökad koncentration av dessa gaser leder till högre temperaturer, och i Sverige sker uppvärmningen i en snabbare takt än det globala snittet. Sedan mitten av 1800-talet har temperaturen i landet stigit med 1,9 grader, och mot slutet av seklet kan ökningen vara mellan 3,0 och 6,5 grader, beroende på utsläppsscenarierna RCP4,5 och RCP8,5.
Den största uppvärmningen väntas i norra Sverige och under vinterhalvåret. Konsekvenserna inkluderar fler varma perioder, färre dagar med minusgrader samt minskad is- och snömängd. Dessutom förlängs vegetationsperioden, vilket påverkar både ekosystem och jordbruk.
– Denna rapport utgör en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet med klimatanpassning i Sverige. Genom att förstå och analysera de pågående och framtida förändringarna kan åtgärder vidtas för att minska sårbarheten och stärka beredskapen mot klimatrelaterade risker. Med en högre temperatur, förändrade nederbördsmönster och stigande havsnivåer är det avgörande att beslutsfattare och samhället i stort rustar sig för den framtid som klimatförändringarna medför, säger Elin Sjökvist, projektledare vid SMHI, i ett pressmeddelande.
Även nederbörden förändras, med mer extrem nederbörd och skiftande vattenflöden. I södra Sverige kommer vårfloden i princip att försvinna vid slutet av seklet, medan den i norra Svealand och Norrland förväntas bli både tidigare och svagare. Samtidigt ökar risken för höga flöden i Götaland, södra Svealand och delar av de norra fjälltrakterna.
En längre växtsäsong leder till ökad avdunstning, vilket minskar vattenflödena under sommaren. Isläggningen på sjöar minskar, och i flera delar av landet, bland annat längs norrlandskusten och i södra Sverige, väntas perioder av grundvattentorka bli längre.
Längs Sveriges kuster kommer ytvattentemperaturen att stiga och isutbredningen att minska. Bottensyrehalten sjunker, och havsnivåerna fortsätter att stiga. Effekten av havsnivåhöjningen dämpas av landhöjningen i norra Sverige, men i de södra delarna av landet, särskilt i Skåne och Blekinge, väntas havsnivåerna öka mest.
Detta leder till ett högre utgångsläge för stormfloder och fler tillfälliga högvattenhändelser. Som stormen Babet som drog in över Sverige i oktober 2023, och drabbade framför allt den skånska sydkusten. På vissa platser steg vattennivån med nästan etthundrafemtio centimeter över det normala. Ovädret orsakade omfattande skador på både infrastruktur och egendom. Sjöbodar spolades ut i vattnet, båtar drev bort till havs och flera vägar underminerades.
Rapporten är en del av den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen som tas fram av Expertrådet på uppdrag av regeringen. Den ska även stödja myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilligorganisationer i deras arbete med att bedöma och hantera klimatrelaterade risker.
– Vi befinner oss i en mycket snabb klimatförändring, vilket framgår tydligt av den data vi har tillgång till, både nationellt och internationellt. Den nya rapporten sammanfattar aktuellt kunskapsläge för Sverige och vad vi har att vänta oss om inte utsläppen minskar kraftigt nu. Det är viktigt att alla aktörer i samhället är väl medvetna om att klimatet förändras och hur vi kommer att påverkas för att kunna vidta rätt åtgärder i rätt tid, säger Karin Lundgren Kownacki, utredare i Expertrådets sekretariat.
Jan-Åke Eriksson
