Sverige ger inte samer inflytande i frågor som rör det egna kulturarvet och bryter därmed mot FN:s urfolksdeklaration, menar arkeologen Charina Knutson. I hennes avhandling finns förslag på lösningar, med inspiration från Norge och Kanada.
URFOLK | 2007 röstade Sverige igenom FN:s urfolksdeklaration och lovar därmed bland annat att samer ska involveras i arkeologiska projekt som rör det egna kulturarvet. Det kan handla om hantering av fornlämningar som rengärden eller kåtaplatser vid bygget av exempelvis en ny väg eller vindkraftspark. I sådana processer efterfrågar Länsstyrelsen som regel inte samisk medverkan, enligt Charina Knutson, doktor i arkeologi vid Linnéuniversitetet.
I sin avhandling har hon jämfört hur Sverige hanterar frågor om urfolks kulturarv med hur Norge och Kanada gör, och menar att vi har mycket att lära.
Norska staten har delegerat ansvaret för samiska fornlämningar till den folkvalda församlingen Sametinget, som därmed står för förvaltning och inventering och beslut i frågor om fornlämningar. Vad som räknas som samiskt beslutas tillsammans av Sametingets och de norska kommunernas arkeologer. Här finns en skillnad mot Sverige, enligt Charina Knutson.
– I Sverige finns en skepsis mot att sätta ”etniska etiketter” på fornlämningar. I Norge har de löst det. Man har kommit överens om att om fornlämningen är av en viss typ och har en viss ålder, då är det Sametinget som har ansvaret. Det är en respektfull diskussion, ingen konfliktfråga, säger hon i ett pressmeddelande.
I provinsen British Columbia i Kanada, där drygt 200 olika urfolk lever, finns en lag om att urfolk måste konsulteras när en arkeologisk undersökning ska genomföras i områden där urfolk bor. Urfolken kan lämna synpunkter och har också egna arkeologer.
– Man har genom lagstiftning försäkrat sig om att arkeologer och urfolk pratar med varandra. Det är fullt möjligt där och borde vara möjligt även i Sverige. Flera jag pratade med i British Columbia tyckte det var konstigt att arkeologer i Sverige inte behöver konsultera urfolk, säger Charina Knutson.
Att Norge och Kanada har lösningar på frågan om urfolks arkeologiska kulturarv visar att det är fullt möjligt att involvera även samer i hanteringen av deras kulturarv – vilket krävs om Sverige ska leva upp till urfolksdeklarationens löften, menar Charina Knutson.
– Det finns allt att vinna på att involvera samer i förvaltningen av samiskt kulturarv. Då kan staten visa att man menar allvar med FN:s urfolksdeklaration. Vi skulle också få en rikare förståelse av den samiska historien.
