Den 5 juni 2025 röstade Nya Zeelands parlament för att införa de längsta avstängningarna i landets historia. Hana-Rāwhiti Maipi-Clarke, 22 år, fick ett sju dagar långt förbud, medan partiledarna Debbie Ngarewa-Packer och Rawiri Waititi stängdes av i 21 dagar, efter en haka-protest i parlamentet.
NYA ZEELAND | Avstängningarna är en följd av en protest i november 2024, då de tre ledamöterna framförde en haka i parlamentet för att motsätta sig det så kallade ”Treaty Principles Bill”. Lagförslaget föreslog en omtolkning av det 185 år gamla fördraget mellan den brittiska kronan och Nya Zeelands ursprungsbefolkning, maorierna, vilket väckte starka reaktioner.
Under protesten gick ledamöterna mot sina motståndare i plenisalen, vilket ansågs vara ett brott mot parlamentets ordningsregler. Enligt Privileges Committee kunde deras agerande ”ha haft en intimiderande effekt på andra ledamöter”.
Maipi-Clarke kritiserade beslutet och ifrågasatte om deras röster var för högljudda för parlamentet:
– Är våra röster för högljudda för det här huset? Är det därför vi tystas? Skakar våra röster husets grundvalar? Huset vi inte hade någon röst i att bygga … Vi kommer aldrig att tystas, sade hon inför omröstningen.
Regeringens representanter, inklusive justitieminister Judith Collins, förklarade att åtgärden inte riktade sig mot hakans kulturella betydelse, utan mot att ledamöterna inte följde parlamentets regler.
– Det handlar inte om haka … det handlar om ordning, säger Collins.
Oppositionen, särskilt Labour-partiet, kritiserade avstängningarna som oproportionerliga och odemokratiska. Duncan Webb från Labour kallade beslutet för ”helt ur synk med något annat …” och menade att det var ett allvarligt hot mot yttrandefriheten i parlamentet.
Protesten och dess efterspel har satt fokus på maoriernas rättigheter och representation i Nya Zeelands politik. Trots att lagförslaget nu är nedlagt, fortsätter debatten om hur maorikulturen ska integreras i landets institutioner.
