Oklistrade röstkuvert i Arjeplog gör att hela Sametingsvalet måste tas om. Totalt 88 röster ogiltigförklarades, vilket fått Valprövningsnämnden att ogiltigförklara hela valet. Ett nytt val väntar – men datum är ännu inte satt.
SAPMI | Sametingsvalet som hölls den 18 maj 2025 har nu ogiltigförklarats i sin helhet efter ett omfattande misstag i vallokalen i Arjeplog, där samtliga 88 röster underkändes. Valarbetarna glömde att klistra igen ytterkuverten, vilket strider mot reglerna och har väckt stark kritik från flera håll.
Enligt Cecilia Persson, huvudföredragande vid Valprövningsnämnden, låg kravet från början tydligt formulerat:
– De flesta tog upp som grund att 93 ytterkuvert inte hade klistrats igen av röstmottagaren, vilket är ett krav enligt Sametingsvalet, rapporterar TT.
Felet upptäcktes efter valet och ledde till totalt elva överklaganden, varav sju kom från Partiet Samerna. Deras partiledare Anders Kråik menar att situationen är allvarlig och har kunnat påverka hela valutgången. Partiet har krävt ett omval, en linje som nu fått gehör hos Valprövningsnämnden.
Jennie Granberg, ordförande i Sametingets valnämnd, har beskrivit situationen som ”olycklig” och betonat att en utvärdering kommer att göras för att förstå varför rutinerna brast.
Valprövningsnämnden har ännu inte beslutat när ett omval ska hållas, men beslut väntas inom kort. Fram till dess är det politiska läget i Sametinget osäkert. Enligt flera bedömare kan omvalet få betydande konsekvenser för den samiska politiken.
Sametingsvalet
Sametingsvalet är ett särskilt val som hålls vart fjärde år i Sverige och syftar till att välja ledamöter till Sametinget – ett unikt organ som både fungerar som ett folkvalt parlament för det samiska folket och som en statlig myndighet under Kulturdepartementet. Sametinget inrättades 1993 som en del av Sveriges åtaganden gentemot samerna som urfolk. Det är en viktig kanal för samiskt inflytande över politik och samhällsutveckling i frågor som direkt påverkar det samiska folket, särskilt inom områden som språk, kultur, rennäring och utbildning.
Hur fungerar valet?
Sametingsvalet hålls parallellt med andra svenska allmänna val men enligt en egen lagstiftning: Lag (1992:1433) om Sametinget. Valet sker vart fjärde år, och det senaste hölls i maj 2021. Nästa val är planerat till 2025. Alla som är röstberättigade samer och finns med i sameröstlängden får delta i valet. Det sker i huvudsak genom poströstning, men det finns även möjlighet att rösta på plats i vissa röstlokaler som Valmyndigheten och Sametinget anordnar i särskilt utvalda orter.
För att få rösta måste man:
- Ha fyllt 18 år senast på valdagen.
- Vara folkbokförd i Sverige.
- Finnas med i den särskilda sameröstlängden.
Sameröstlängden är ett register över röstberättigade samer. För att få stå med i den måste man uppfylla två kriterier:
– Man måste själv anse sig vara same.
– Man ska ha, eller ha haft, samiska som språk i hemmet, eller ha en förälder eller far-/morförälder som haft det.
Anmälan till röstlängden sker frivilligt och är en viktig del i det samiska självbestämmandet. Det är alltså upp till individen att definiera sig som same och ansöka om att delta i det politiska system som rör det egna folket.
Sametingets uppdrag
Sametinget består av 31 folkvalda ledamöter som representerar olika samiska politiska partier. Dessa partier har olika ideologisk inriktning, men alla arbetar på något sätt för att tillvarata samernas rättigheter och intressen. Exempel på partier är:
– Guovssonásti
– Jakt- och fiskesamerna
– Samelandspartiet
– Sámiid Riikkabellodat (Samiska riksförbundet)
– Min Geaidnu
– Skogssamerna
– Landspartiet Svenska Samer
Sametinget har en dubbelfunktion: det är både ett folkvalt parlament och en svensk myndighet. Detta gör Sametinget unikt jämfört med andra parlament, eftersom det inte har lagstiftande makt utan fungerar mer som ett rådgivande och samordnande organ. Däremot har Sametinget stort inflytande över hur vissa statliga medel används för att främja samisk kultur, språk och näringar. Det ansvarar bland annat för att fördela statsbidrag till samiska organisationer, utveckla samisk utbildning och främja användningen av de samiska språken – nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska.
Sametinget fungerar också som en viktig röst gentemot svenska staten och andra myndigheter. Det yttrar sig i frågor som rör exploatering av mark, rätt till traditionellt liv och rennäring, samt i internationella sammanhang som rör urfolksrättigheter. Även om Sametinget inte har tvingande beslutanderätt gentemot staten, har det ett formellt inflytande genom remissyttranden och statliga samråd.
Demokrati och representation
Sametingsvalet är ett uttryck för samiskt självbestämmande inom det svenska statsskicket. Det ger samer möjlighet att påverka politiska beslut som rör det egna folket, samtidigt som det utgör ett erkännande av samerna som urfolk med särskilda rättigheter enligt både nationell och internationell rätt, såsom FN:s urfolksdeklaration. Valdeltagandet i sametingsvalet ligger ofta mellan 50 och 60 procent – betydligt högre än vad som är vanligt i många minoritetsval globalt sett.
Samtidigt finns kritik mot Sametingets roll och inflytande. Vissa menar att det är svårt att kombinera rollen som myndighet och folkvalt organ utan att det påverkar legitimiteten. Andra kritiserar det faktum att Sametinget inte har reell beslutanderätt i många viktiga frågor, som tillgång till mark, gruvbrytning eller nationell lagstiftning som påverkar samerna.
Oavsett detta spelar Sametinget en avgörande roll för att hålla det samiska politiska samtalet levande och för att bevara och utveckla samisk kultur och identitet i Sverige.
SametingetValmyndigheten
