FN:s fredsoperationer står inför både äldre problem och nya kriser. Flera av dom största insatserna som i Kongo har nyligen avslutats eller reducerats samtidigt som konflikterna förvärras på flera håll i världen. Kritiken är hård rörande ineffektivitet, missbruk och bristande resurser, men samtidigt växer idéer om nya lösningar och metoder som bland annat användning av artificiell intelligens och drönare, regional samverkan och större fokus på klimat och hållbarhet.
KONFLIKT | Fredsbevarande operationer har sedan FN:s skapande varit ett av dom främsta verksamheterna för organisationens arbete. Sedan 1948 har mer än 70 insatser gjorts för att till exempel bevaka eldupphör, skydda civila och stödja försoningsprocesser. Sverige har genom historien bidragit med över 100 000 soldater, poliser och civila.
Samtidigt har utvecklingen under dom senaste åren vänt och blivit värre på många sätt. I till exempel Mali har FN:s mission Minusma dragits tillbaka, i Sudan har insatser avslutats och i Kongo-Kinshasa står Monusco på väg att reduceras. Resultatet har bland annat blivit ökat våld och större lidande för civilbefolkningen, exempelvis som i Haiti.
Återkommande svårigheter
För FN:s verksamhet rörande fred och säkerhet är flera problem välkända sen tidigare. Bland annat har flera operationer haft otydliga mandat, för lite resurser och otillräckligt stöd från bidragande nationer. Det finns också stora problem rörande finansiering och det blir inte bättre med tanke på valet av populisten Donald Trump till president i USA.
Samtidigt har soldater och civil personal blivit allt mer utsatta för attacker. Det gör att flera regeringar tvekar med att bidra med trupper. Situationen blir inte bättre av konflikter mellan stormakter som Ryssland och USA i säkerhetsrådet, som ofta blockerar nödvändiga beslut, som i fallet med Ukraina.
Nya vägar framåt och lösningar för 2030-talet
Trots motgångarna växer nya diskussioner om hur fredsoperationer kan förnyas. Ett viktigt område är användningen av ny teknik när det kommer till artificiell intelligens (AI). Olika AI-system kan användas för att till exempel analysera risker, kartlägga områden och skapa bättre beslutsunderlag för trupper på marken. Utöver det finns det även större fokus på drönare som kan till exempel övervaka och dokumentera brott, leverera mat och mediciner till civila, och användas av FN:s militära och polisiära personal vid markstrid och farligare uppdrag som kräver våldsamma metoder.
En annan viktig dimension handlar om klimatsäkerhet, naturskydd och hållbarhet. Flera experter menar att framtidens fredsoperationer måste bidra till att skydda naturresurser, minska miljöpåverkan och ta hänsyn till klimatförändringarnas roll i konflikter. Det kan handla om allt från förnybar energi i läger till program för att förhindra att strider uppstår kring vatten och jordbruksmark.
Mellan människor, nationer och regioner
FN diskuterar också hur ansvaret kan delas bättre mellan organisationer. Afrikanska Unionen och andra regionala aktörer kan få en större roll, men med stöd av FN:s finansiering och legitimitet. Samtidigt har idéer om medborgarråd som föreslår bland annat mer permanent global fredsstyrka eller polis återigen kommit på agendan, särskilt i ljuset av krigen i Ukraina, Gaza och Sudan.
Framtiden för FN:s system med fredsoperationer riskerar att förvärras ytterligare eller så kan nya idéer och innovationer förbättra den övergripande verksamheten. För Sverige, som från början varit engagerat i FN:s fredsarbete, blir framtidens utveckling också en möjlighet att påverka hur fred och säkerhet kan skapas i en tid av både väpnade konflikter och globala kriser som klimatförändringar.
