Israels försvarsminister Israel Katz godkänner omfattande plan för en kommande offensiv i Gaza stad. Planen innebär att cirka 60 000 reservister kallas in, och att ytterligare 20 000 redan aktiva tjänstgöringar förlängs — vilket kan ge upp till 130 000 soldater.
ISRAEL/GAZA | Israel planerar att kalla in omkring 60 000 reservister inför en ny offensiv i Gaza stad. Beslutet bekräftades idag den 20 augusti av försvarsminister Israel Katz, som godkänt militärens operativa planer för att återta kontroll över centrala delar av området.
Inkallelserna inleds omedelbart och kulminerar den 2 september, då mellan 40 000 och 50 000 reservister väntas sättas in. Ytterligare mobiliseringar är planerade i november, december, samt februari och mars 2026. Samtidigt förlängs tjänstgöringen för cirka 20 000 reservister som redan är utplacerade med ytterligare 30-40 dagar. Vid maximal styrka väntas totalt omkring 130 000 soldater delta i offensiven, rapporterar AP.
Den nya militära insatsen går under namnet ”Operation Gideon’s Chariots B” och är en fortsättning på en tidigare operation som syftade till att pressa Hamas till ett gisslanavtal. Enligt israeliska medier är starten nära förestående, men något exakt datum har inte meddelats.
Planerna har väckt skarp kritik både internationellt och inom Israel. Flera reservister anklagar regeringen för att driva kriget av politiska skäl. Gisslans familjer och tidigare militärledare uttrycker oro för att ytterligare militära insatser kan försvåra möjligheterna att rädda de 50 personer som fortfarande hålls som gisslan i Gaza. Israel uppskattar att cirka 20 av dem är vid liv.
Parallellt godkände regeringen även ett omstritt bosättningsprojekt i E1-området på den ockuperade Västbanken, som i praktiken skulle dela territoriet i två. Beslutet har fördömts internationellt. Utbyggnaden har länge diskuterats men tidigare frysts under amerikanskt påtryck. Kritiker ser beslutet som ett stort hinder för möjligheten till en palestinsk stat. Många länder betraktar israeliska bosättningar på Västbanken som olagliga och som ett hinder för fredsprocessen.
Israels högerextrema finansminister Bezalel Smotrich kommenterade beslutet som ”en tillrättavisning mot västländer”:
– Den palestinska staten suddas ut från bordet, inte med slagord utan med handlingar.
Bosättningsprojekt på det ockuperade Västbanken
Sedan Israel erövrade Västbanken (inklusive Östra Jerusalem) i sexdagarskriget 1967 har etableringen och utvidgningen av israeliska bosättningar blivit en central och kontroversiell fråga i konflikten. Det finns enligt januari 2023 över 144 officiella israeliska bosättningar i Västbanken, inklusive 12 i Östra Jerusalem, och dessutom åtminstone 196 utposter som saknar formellt tillstånd från den israeliska regeringen. Trots att bosättningarna bara täcker omkring 1 % av själva bebyggd yta i Västbanken, omfattar deras jurisdiktionsområden runt 42 % av territoriet, enligt B’Tselem.
Internationella aktörer, inklusive FN, ICC och Internationella domstolen i Haag, betraktar dessa bosättningar som olagliga enligt folkrätten – särskilt artikel 49 i Genèvekonventionen. Dessa bosättningar anses även utgöra ett stort hinder för möjligheten till en fredlig tvåstatslösning.
En av mest omdiskuterade områden är E1-zonen, belägen mellan Östra Jerusalem och Ma’ale Adumim. Området omfattar cirka 12 km² och inkluderar bland annat beduinbyar som Khan al‑Ahmar samt en israelisk polisstation. Israel planerar att bygga omkring 3 500 bostäder där, ett initiativ som av många bedöms vara utformat för att fysiskt länka Ma’ale Adumim med Jerusalem och därigenom skapa en kontinent judisk närvaro – vilket i praktiken skulle dela Västbanken och underminera en sammanhängande framtida palestinsk stat.
Ytterligare en viktig utveckling skedde i maj 2025, när Israel beslutade om etablering av 22 nya bosättningar på den ockuperade Västbanken – en omfattande expansion som inkluderade både nybyggnationer och legalisering av tidigare olagliga bosättningar. Beslutet har fått omfattande kritik och beskrivs som den största expansionsvågen sedan Osloavtalen 1993.
I det administrativa systemet enligt Osloavtalen delas Västbanken in i områdena A, B och C. Area C, som står under full israelisk kontroll, utgör cirka 61 % av territoriet och hyser majoriteten av bosättningar. Här är palestinsk byggnation starkt begränsad och det är nästan omöjligt att få bygglov – medan bosättare ofta byggt utan tillstånd.
Sammanfattningsvis är bosättningspolitiken – särskilt inom E1-området och genom legalisering av tidigare olaglig byggnation – central för Israels strategi att befästa kontrollen över Västbanken. Dessa aktiviteter ses av många som direkta hinder för en hållbar fred och en fungerande tvåstatslösning.
AP NewsReuters
The Guardian
Wikipedia
