Prenumerera

Logga in

Nyheter

Bolsonaro döms till 27 års fängelse för kuppförsök 

Jair Bolsonaro står vid ingången till sitt hem

Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro har dömts till 27 år och tre månaders fängelse efter att landets högsta domstol slagit fast att han gjort sig skyldig till ett försök att genomföra en statskupp i samband med presidentvalet 2022. Domen är den hårdaste som någonsin riktats mot en före detta president i landet och ses av många bedömare som en avgörande prövning för den brasilianska demokratins styrka.

BRASILIEN | Det var efter flera dagars förhandlingar som Brasiliens Högsta federala domstol meddelade domen i går torsdag. Fyra av fem domare röstade för fällande dom och fastslog att Bolsonaro bar det yttersta ansvaret för att försöka undergräva valresultatet genom en rad åtgärder som syftade till att hålla honom kvar vid makten. När den sista domaren tillkännagav sitt ställningstagande stod det klart att expresidenten skulle avtjäna ett fängelsestraff på drygt 27 år, rapporterar Reuters.

Rättegången har belyst flera uppseendeväckande anklagelser mot Bolsonaro. Bland annat har han pekats ut för att ha haft kännedom om en plan för att förgifta den nuvarande presidenten Luiz Inácio Lula da Silva samt för att ha understött beväpningen av kriminella grupper som en del av strategin för att kunna tillskansa sig makten. Domarna har beskrivit hans agerande som ett direkt hot mot den demokratiska ordningen. Alexandre de Moraes, en av domarna i målet, konstaterade att ”Brasilien höll på att återvända till att vara en diktatur”, medan kollegan Cármen Lúcia betecknade Bolsonaro som ”en ledare för en organisation som iscensatte alla möjliga åtgärder för att behålla eller ta makten”.

Bolsonaros försvarare meddelade kort efter domen att den kommer att överklagas ”på lämpligt sätt, även på internationell nivå”. I ett uttalande som publicerats i sociala medier av juristen och medarbetaren Fabio Wajngarten heter det att ”försvaret anser att de utdömda straffen är oerhört överdrivna och oproportionerliga”. Bolsonaro själv sitter för närvarande i husarrest i landets huvudstad Brasília i väntan på nästa steg i rättsprocessen.

Även internationellt har domen väckt starka reaktioner. USA:s tidigare president Donald Trump kommenterade domen och sade att han var ”mycket missnöjd” över att Bolsonaro fällts. 

– Det är precis som de försökte göra med mig, men de kom inte undan med det, säger Trump enligt Reuters. Landets utrikesminister Marco Rubio gick ännu längre och kallade processen mot Bolsonaro för en ”häxjakt”. Han skrev på plattformen X-Twitter att ”Brasiliens högsta domstol har orättvist dömt före detta president Jair Bolsonaro till fängelse” och tillade att USA kommer att ”reagera på lämpligt sätt”.

Brasiliens regering svarade med att ta avstånd från kritiken och försvara domstolens oberoende. ”Hot som de som i dag framfördes av USA:s utrikesminister Marco Rubio kommer inte att skrämma vår demokrati”, skriver utrikesdepartementet på X-Twitter.

Domen mot Bolsonaro beskrivs av internationella medier som historisk. Enligt Reuters och Associated Press är det första gången i Brasiliens moderna historia som en före detta president döms till så långa fängelsestraff för att ha försökt störta den demokratiska ordningen. The Guardian framhåller att beslutet kan komma att fördjupa de redan djupa politiska motsättningarna i landet, samtidigt som det signalerar att rättsväsendet i Brasilien är berett att stå upp för den demokratiska konstitutionen.

Medan anhängare till Bolsonaro ser domen som en politiskt motiverad attack, betraktar många andra den som en nödvändig markering för att förhindra att landet åter glider in i auktoritärt styre. 

Jair Bolsonaro

Jair Bolsonaro är en brasiliansk politiker och före detta president som föddes den 21 mars 1955 i delstaten São Paulo. Han har en bakgrund som arméofficer innan han gick in i politiken och blev känd för sin hårda retorik kring lag och ordning samt sin starka konservativa hållning. Bolsonaro valdes in i kongressen 1991 och satt som ledamot i deputeradekammaren i nästan tre decennier, där han representerade olika småpartier. Under sin tid i kongressen gjorde han sig känd för kontroversiella uttalanden om kvinnor, homosexuella, ursprungsbefolkning och miljöfrågor, vilket både gav honom starka anhängare och skarpa kritiker.

År 2018 vann Bolsonaro presidentvalet som kandidat för Socialliberala partiet (PSL). Han profilerade sig som en outsider och använde en starkt nationalistisk retorik, samtidigt som han hyllade militärdiktaturen som styrde Brasilien mellan 1964 och 1985. Under sin presidentperiod (2019–2023) präglades hans styre av omfattande avregleringar, hård kritik mot pressen och en ofta konfrontativ relation till parlamentet och rättsväsendet. Han mötte också internationell kritik för sin hantering av miljöfrågor, särskilt avskogningen i Amazonas, samt för sin nedtoning av covid-19-pandemin.

Efter att ha förlorat presidentvalet 2022 mot Luiz Inácio Lula da Silva anklagades Bolsonaro för att ha försökt underminera valresultatet. Han kopplas till stormningen av regeringsbyggnaderna i Brasília den 8 januari 2023, då tusentals av hans anhängare attackerade kongressen, Högsta domstolen och presidentpalatset. Händelsen väckte paralleller till stormningen av Kapitolium i Washington 2021.

I september 2025 dömdes Bolsonaro av Brasiliens högsta domstol till 27 år och tre månaders fängelse för försök till statskupp. Bolsonaro sitter för närvarande i husarrest i Brasília i väntan på överklaganden.

Reuters
AP News
BBC
The Guardian

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.