Mer än 80 civilsamhällesorganisationer världen över har lanserat kampanjen ”Stop Trade with Settlements” och en ny rapport visar hur handel och företagsverksamhet med bosättningar bidrar till den humanitära krisen på de ockuperade palestinska områdena. Samtidigt fortsätter Israel att accelerera bosättningsutbyggnaden, inklusive i det omstridda E1-området.
ISRAEL | Organisationer som Diakonia, Oxfam och andra ingår i koalitionen som uppmanar stater att förbjuda import och investeringar kopplade till de israeliska bosättningarna på Västbanken och i östra Jerusalem. Rapporten ”Trading with Illegal Settlements” visar att staters och företags handels- och investeringsaktiviteter med dessa bosättningar direkt underlättar Israels ockupation och förvärrar den humanitära situationen.
– Kampanjen fokuserar på handel med bosättningar, mot bakgrund av Israels pågående och tilltagande förtryck av palestinier på Västbanken inklusive östra Jerusalem. Bosättningarna hindrar palestinsk ekonomisk utveckling och undergräver möjligheterna till en framtida palestinsk stat. Att stoppa handeln med bosättningar är ett nödvändigt steg för att stoppa Israels expansion av bosättningar, skydda palestiniers rätt till försörjning och få ett slut på den olagliga ockupationen, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan i ett pressmeddelande.
Utbyggnaden av bosättningar har accelererat de senaste åren. År 2023 godkändes över 30 000 bostäder på Västbanken, vilket enligt EU innebär en ökning på över 180 procent på fem år. I maj 2025 beslutade den israeliska regeringen dessutom att etablera 22 nya bosättningar – det högsta antalet sedan Osloavtalen.
– Organisationerna bakom kampanjen ser att handel med bosättningar bidrar till att legitimera dem, trots att de är olagliga enligt internationell rätt och omöjliggör en tvåstatslösning. Israels kontroll kostar den palestinska ekonomin miljarder dollar årligen. Fattigdomen på Västbanken har ökat från 12 till 28 procent på två år, och arbetslösheten ligger på 35 procent – dubbelt så hög som före oktober 2023, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige, i pressmeddelandet
Det så kallade E1-projektet, som återupplivats efter flera års paus, omfattar 3 400 nya bostäder i ett område som knyter ihop östra Jerusalem med bosättningen Ma’ale Adumim. Enligt kritiker hotar projektet att skära av den palestinska befolkningens rörelsefrihet mellan norra och södra Västbanken.
Även banker och finansinstitut pekas ut i rapporten. Barclays ska mellan januari 2021 och augusti 2024 ha tillhandahållit lån och tjänster på över 18 miljarder dollar till företag med kopplingar till bosättningar, vilket gör banken till en av de största fordringsägarna i bosättningsekonomin.
Bland de internationella företag och finansinstitut som fortsätter att handla, eller som fram till nyligen bedrivit handel med israeliska bosättningar och därmed bidrar till att upprätthålla och legitimera dem finns:
- Det tyska företaget TUI, ett resekonglomerat, fortsätter att erbjuda resor till illegala israeliska bosättningar. Bolaget erbjuder även en ”dual narrative-tur”, där besökare möter bosättare i staden Hebron på Västbanken i en ”skottsäker bosättarbuss”.
- Utrustning tillverkad av det brittiska byggföretaget JC Bamford Excavators (JCB) används av Israel för att riva palestinska byggnader, hem och odlingar – och för att bygga illegala bosättningar. Byggföretag som JCB tjänar på tvångsförflyttningar av palestinier och expansion av bosättningar.
- Den tyska multinationella jätten Siemens tillhandahåller utrustning och tjänster för transportinfrastruktur med anknytning till bosättningar, inklusive ett järnvägsavtal värt över 1 miljard euro.
- Den franska återförsäljaren Carrefour har ett avtal med detaljhandelskedjan Yenot Bitan om att producera och sälja Carrefour-produkter i Israel. Det finns minst nio Yenot Bitan-butiker i det belägna området, inklusive två med fullständigt Carrefour-varumärke.
- Bland de utländska banker som fortsätter att finansiera handel med bosättningar genom lån och ekonomiskt stöd, tillhandahöll det brittiska multinationella företaget Barclays 18,1 miljarder dollar i lån och tjänster till företag med kopplingar till bosättningar mellan januari 2021 och augusti 2024, vilket gör det till den tredje största fordringsägaren till företag som är medskyldiga till handel med bosättningar, efter BNP Paribas och HSBC.
- Det danska rederiet Maersk har transporterat varor åt fyra företag som ingår i FN:s databas över företag som är delaktiga i bosättningsekonomin: Comasco, Extal, Ofertex Industries och Twitoplast.
- Det spanska företaget eDreams Odigeo, ett av världens största reseföretag, och dess dotterbolag Opodo, har dokumenterats erbjuda hotell och boende i israeliska bosättningar över hela Västbanken.
– Företag har ett tydligt ansvar att garantera att deras verksamhet inte orsakar eller bidrar till negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Det gäller även banker och finansinstitut som ger lån och krediter till bosättningar och företag som handlar med eller är baserade i bosättningar. Som biståndsorganisationer ser vi hur Israels illegala bosättningar på det ockuperade palestinska området förlänger konflikten och ökar det mänskliga lidandet. Det är dags att ta ställning för en framtid i fred och säkerhet för både israeler och palestinier. Europas länder måste förbjuda handeln med illegala israeliska bosättningar, säger Joakim Wohlfeil, senior policyrådgivare på Diakonia.
Handel med bosättningar
I det rådgivande yttrandet från juli 2024 från Internationella domstolen om ”the Legal Consequences arising from the Policies and Practices of Israel in the Occupied Palestinian Territory, including East Jerusalem”, fastslogs att stater är skyldiga enligt internationell rätt att ”avstå från att ingå ekonomiska eller handelsmässiga affärer med Israel gällande det ockuperade palestinska territoriet eller delar därav som kan befästa dess olagliga närvaro i territoriet”, och måste ”vidta åtgärder för att förhindra handels- eller investeringsförbindelser som bidrar till att upprätthålla den olagliga situation som Israel skapat i det [ockuperade territoriet].
Handel med bosättningar omfattar alla kommersiella relationer – direkta eller indirekta – med israeliska bosättningar på ockuperat territorium. Detta omfattar dotterbolag, tjänster, finansiering och leverantörskedjor. Företag som är engagerade i eller möjliggör dessa aktiviteter riskerar att vara medskyldiga till brott mot internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Handel kan också vara kopplat till bosättningar när det gäller handel med företag som själva är baserade i en bosättning eller som är nära involverat i affärer med bosättningar.
EU är Israels största handelspartner och står för cirka 32 procent av landets totala varuhandel, med en årlig handelsvolym på 42 miljarder euro. Storbritannien är en av Israels främsta europeiska handelspartners, med en omsättning på nära 6 miljarder pund per år.
Mer än 700 000 israeler bor i hundratals bosättningar på ockuperat palestinskt territorium, majoriteten i område C på Västbanken. Israeliska bosättningar kontrollerar över 42 procent av Västbankens totala mark och är sammanlänkade med vägar, järnvägar, industriparker och annan infrastruktur, och har tillsammans nära 900 militära checkpoints.
Omkring 6 500 palestinska kvinnor arbetar idag i israeliska bosättningar. Eftersom Israels politik har ödelagt den lokala sysselsättningen finns få andra alternativ. Omkring 65 procent av kvinnorna tjänar mindre än 20 dollar per dag och de flesta saknar skriftliga anställningsavtal och sjukförsäkring. Arbetet sker ofta under långa arbetsdagar i ohälsosamma och osäkra förhållanden.
Genomsnittslönen för palestinska kvinnor som arbetar i bosättningarna ligger avsevärt under den israeliska minimilönen, men är samtidigt högre än vad tillgängliga lokala arbeten erbjuder. Det illustrerar den ekonomiska utsatthet som bosättningarna bidrar till, där många tvingas in i exploaterande arbetsförhållanden.
