Länderna i Mellanöstern är bland de mest utsatta för klimatförändringar – varför är mediebevakningen så låg?

ESSÄ | År 2023 drog den globala tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace slutsatsen att länder i Mellanöstern ”är bland världens mest utsatta stater för de accelererande effekterna av mänskligt orsakade klimatförändringar – inklusive kraftigt ökande värmeböljor, minskande nederbörd, utdragen torka, mer intensiva sandstormar och översvämningar samt stigande havsnivåer”.

Ett samhälles förmåga att ta emot, bearbeta och agera utifrån klimatrelaterad information är kärnan i en effektiv klimatförändringsrespons . Media spelar en viktig roll: de är centrala för att främja allmänhetens förståelse av klimatförändringar och deras koppling till individuell, samhällelig och nationell säkerhet.

Ändå har mediebevakningen av klimatförändringar i Mellanöstern varit bland den lägsta i världen. Enligt University of Colorado Boulders Media and Climate Change Observatory producerade medieorganisationer i Mellanöstern i genomsnitt ungefär en artikel om klimatförändringar i augusti 2025 – jämfört med 66 artiklar för nordamerikanska medier under samma månad.

Bristen på klimatbevakning i Mellanöstern beror på att medierna där står inför ett antal strukturella problem . Hur talar man om klimatförändringar när väpnade konflikter håller på att spåra ur, eller när den offentliga debatten monopoliseras av vad som uppfattas som mer angelägna frågor? 

Jordanien presenterar ett användbart exempel som hjälper oss att förstå dessa utmaningar och hur vi kan övervinna dem. 

Media i Jordanien
Jordanien har länge spelat en stabiliserande roll i Mellanöstern. Landet har tagit emot ett stort antal flyktingar från grannkonflikter och har agerat som medlare och fredsmäklare mellan rivaler i Mellanöstern. Klimatförändringarna hotar dock Jordaniens stabilitet .

Raed Abu Soud, Jordaniens minister för vatten och bevattning, sa i maj 2025 : ”Jordanien brottas med en av de allvarligaste vattenkriserna i världen, där tillgången på vatten per capita sjunker till bara 60 kubikmeter per år.”

En mängd andra faktorer förvärrar situationen. Ekonomisk underutveckling i Jordanien leder till ihållande arbetslöshet och oroligheter, medan regionala konflikter undergräver den sociala sammanhållningen .

Hur Jordanien reagerar på de risker som klimatförändringarna medför, och bevarar sin stabilitet, är oerhört viktigt för Mellanöstern och andra områden. Allmänhetens förståelse för denna utmaning kommer att vara avgörande för en effektiv respons. Och här spelar media en viktig roll.

Vår forskning om klimatförändringar i Jordanien innefattar att analysera mer än 2 500 nyhetsartiklar i landets största tryckta medier och genomföra omfattande intervjuer med lokalbefolkningen. Vi har funnit att även om klimatförändringar blir ett allt viktigare ämne i landet, finns det fortfarande många hinder som hindrar en sammanhängande klimatförändringsdiskussion där.

Det är vanligt i Jordanien, liksom i många andra länder som drabbats av konflikter, att samtal relaterade till klimatförändringar skjuts i bakgrunden när andra kriser uppstår. Sedan 2023, då kriget i Gaza började, har jordanska medier förståeligt nog begränsats till att bevaka den humanitära krisen där på bekostnad av klimatförändringarna.

Detta har förvärrats av det faktum att det finns väldigt få journalister i Jordanien som arbetar konsekvent med klimatrelaterade frågor och kan erbjuda korrekt och aktuell bevakning. Bristen på klimatjournalister är ett vanligt problem i hela Mellanöstern.

När klimatförändringar bevakas av jordanska medier diskuteras de ofta som en sekundär faktor i förhållande till geopolitiska hot – inte som en utmaning i sig. På grund av landets policy att ta emot flyktingar har jordanska medier ofta framställt sitt land som ett ”andra offer” för inbördeskriget i Syrien och den svårlösta Israel-Palestina-konflikten. Flyktingar framställs som ytterligare en belastning på redan knappa resurser.

Undergrävande förtroende
Klimatförändringsdiskursen i Jordanien tenderar att vara starkt påverkad av internationella partners, inklusive utländska regeringar, välgörenhetsorganisationer och finansieringsorgan.

Det finns ett flertal externt finansierade utbildnings- och yrkeskurser inriktade på klimatförändringar tillgängliga i Jordanien för olika målgrupper, inklusive medieexperter. Även om detta underlättar utvecklingen av klimatförändringsdiskussioner kan det distansera klimatbevakningen från den lokala kontexten och kunskapen. Detta gäller särskilt om externa partners bara ”lär” jordanier vad de anser vara nödvändigt, utan att helt förstå de specifika utmaningar Jordanien står inför.

Det kan också undergräva förtroendet mellan jordanier och dessa utländska partners. I några av de fall vi studerade såg journalister i Jordanien klimatförändringarna som en del av en västerländsk agenda som syftar till att kontrollera utvecklingsländer.

Jordanien är mycket viktigt för Mellanöstern, Europa och andra områden. Utan effektiv klimatanpassning riskerar landet att förlora sin roll som flyktingparadis och regional stabilisator.

Media kan spela en viktig roll i att främja klimatförändringsdebatten i Mellanöstern, både genom att hålla regeringar ansvariga och öka medvetenheten om klimatfrågor. Vissa studier tyder på att allmänhetens oro korrelerar med mängden mediebevakning, och uppmärksamheten kan avta när andra frågor dominerar medierummet.

En hållbar och inkluderande bevakning är avgörande för att säkerställa långsiktigt engagemang och allmänhetens deltagande i klimatåtgärder, även under tider av politisk och ekonomisk turbulens.

***
Marianna Poberezhskaya, docent i politik och internationella relationer
Imad El-Anis, docent i internationella relationer
Marwa Mustafa, doktorand vid Centrum för forskning i litteratur, lingvistik och kultur

Texten publicerades ursprungligen av The Conversation.