Efter söndagens val står klart att regeringspartiet PAS fått en tydlig seger – officiella siffror visar att partiet fått drygt 50 procent av rösterna. Valet har varit omgärdat av anklagelser om rysk påverkan, cyberattacker och hot mot vallokaler utomlands.
MOLDAVIEN | Efter att nära på de flesta av rösterna är räknade enligt det preliminära valresultatet behåller Partidul Acțiune și Solidaritate, PAS – Partiet Handling och Solidaritet, sin majoritet och får cirka 55 platser i ett parlament om 101 mandat. Det pro-ryska Blocul Electoral Patriotic, Patriotiska Blocket, lett av Igor Dodon, hamnar på andra plats med cirka 24 procent av rösterna.
Redan under valdagen var oron utbredd kring potentiella valfusk och säkerhetsincidenter. Det har rapporterats om bombhot mot vallokaler i utlandet, cyberattacker mot statlig och valrelaterad infrastruktur, väljare som fotograferade sina röstsedlar och transporter som ifrågasatts. Dessutom grep polisen flera personer misstänkta för att ha förberett oroligheter i efterdyningarna av valet, rapporterar Financial Times.
Igor Dodon, tidigare president och en tongivande röst inom Patriotiska Blocket, har vädjat till anhängare att ”fredligt protestera” och hotar att inte erkänna valresultatet om det förekommer förfalskningar.
– Om det sker förfalskningar under natten kommer vi imorgon inte att erkänna resultatet av parlamentsvalet och vi kommer inte att begära att valet ska upprepas, säger Dodon.
Från regeringssidan har PAS-ledaren Igor Grosu varnat för att Rysslands inblandning varit massiv, och framhållit att statliga institutioner mobiliserats för att garantera valets integritet. – Rysslands försök att kapa valprocessen har varit enorma, skriver Financial Times.
För Moldavien, som gränsar till Ukraina och Rumänien och som numera nått status som kandidatland för EU-medlemskap, är detta parlamentariska val ett avgörande steg. Valresultatet gör att president Maia Sandu sannolikt kan nominera en premiärminister från PAS utan att behöva bygga en koalition, enligt AP News.
Moldaviens politiska historia
Tidiga perioder och införlivning i ryska / sovjetiska strukturer
Området som i dag motsvarar Moldavien har historiskt hört till furstendömet Moldavien, men det moderna Moldavien har i hög grad formats av stormaktspolitik under 1800- och 1900-talen.
År 1812 annekterade Ryssland Bessarabien (den östra delen av furstendömet Moldavien) genom freden i Bukarest, vilket markerade början på rysk dominans i regionen. Under 1900-talet uppstod olika administrativa former och autonomier på sovjetisk modell, inklusive den moldaviska autonoma sovjetrepubliken (Moldavian ASSR) före och under sovjettiden.
Under Molotov-Ribbentrop-pakten 1939 delades intressesfärer i Östeuropa och som följd tvingades Rumänien 1940 att avstå Bessarabien och norra Bukovina till Sovjetunionen, vilket ledde till bildandet av Moldaviska SSR (Sovjetrepubliken Moldavien). Under sovjettiden präglades politiken av centralstyrning, kollektivisering och sovjetisk ideologi, med begränsade utrymmen för nationell självständighet eller pluralism.
Vägen mot självständighet och 1990-talet
Under 1980-talets senare del, i samband med Gorbatjovs reformer (glasnost och perestrojka), växte nationalistiska rörelser i Moldavien som i flera andra sovjetrepubliker. 1989 bildades det populära framåtriktade politiska nätverket Popular Front of Moldova, som krävde språkliga och kulturella reformer. Under samma period uppstod motkrafter i Transnistrien och Gagauzia, där slavisktalande minoriteter motsatte sig moldavisk nationalism.
I maj 1991 antogs formen “Republiken Moldavien” och i augusti samma år förklarades självständighet från Sovjetunionen, i kölvattnet av kuppförsöket i Moskva. Under 1992 utbröt väpnad konflikt i Transnistrien mellan moldaviska styrkor och separatistiska grupper som stödde sig på ryskt militärt stöd, vilket resulterade i att regionen sedan dess är de facto utanför centralregeringens kontroll.
År 1993 började Moldavien officiellt distansera sig från Rumänien, bland annat genom att i konstitution och officiella dokument använda termen “moldaviska språket” i stället för “rumänska”. 1994 antogs en ny konstitution som definierade Moldavien som en parlamentarisk republik med tydlig maktdelning och politisk pluralism.
Under 1990-talet präglades Moldaviens politik av instabilitet, ekonomisk kris, korruption och maktkamper mellan pro-europeiska och pro-ryska krafter.
2000-talet: kommunister till makten och senare svängningar
År 2000 gjordes en konstitutionell ändring som gjorde Moldavien till en enhetsstatlig parlamentarisk republik och avskaffade direktval av president, så att presidenten istället skulle väljas av parlamentet med kvalificerad majoritet. I valet 2001 vann kommunistpartiet (Party of Communists of the Republic of Moldova, PCRM) stor seger, och Vladimir Voronin valdes till president. Med detta var Moldavien det första post-sovjetiska landet där ett icke-reformerat kommunistparti återtog makten genom demokratiska val.
Under kommunistperioden (2001–2009) försökte regeringen balansera mellan västlig integration och bibehålla goda relationer med Ryssland, men ståndpunkterna skiftade med politisk kontext. Efter massprotester 2009 och tvivelaktiga valresultat skedde politisk turbulens, regeringsbyte och nya försök att bryta in i EU-orienterade spår.
I år 2010 togs ett försök att ändra konstitutionen och återgå till direktval av president via folkomröstning, men det misslyckades på grund av för lågt valdeltagande. År 2012 valdes Nicolae Timofti till president med parlamentets stöd, vilket avslutade en lång period av politisk blockering där landet länge var utan fullt fungerande president.
Från mitten av 2010-talet fram till slutet av 2010-talet präglades politiken av koalitionsregeringar, skiftande allianser och spänningar mellan pro-ryska och pro-europeiska partier.
Från 2020: Maia Sandu, EU-inriktning och ökande geopolitiska spänningar
I november 2020 valdes Maia Sandu till president efter att ha kampanjat för antikorruption, reformer och närmande till EU. Efter hennes tillträde ställdes regeringen under press från pro-ryska krafter i parlamentet, och Sandu stötte på svårigheter att få igenom premiärministerkandidater.
I april 2021 upplöste Sandu parlamentet med stöd av konstitutionella institutioner, vilket ledde till nyval i juli 2021. Valet resulterade i en kraftig seger för hennes parti Partiet Handling och Solidaritet (PAS), som fick egen majoritet och kunde bilda en regering utan allianspartners. Efter detta accelererades reformer, särskilt inom rättsväsendet, antikorruption och justitiell omstrukturering.
Med Rysslands invasion av Ukraina 2022 kom ytterligare tryck och omorientering. Moldavien ansökte om medlemskap i EU den 3 mars 2022 och beviljades kandidatstatus i juni samma år. Reformer kopplade till demokrati, rättsväsende och korruptionsbekämpning blev centrala krav från EU.
Under Sandus presidentskap har landet också hanterat försök till destabilisering och påstådd ryskt inflytande, inklusive avslöjade planerade sabotageaktioner, desinformationskampanjer och politiska utmaningar från pro-ryska partier. 2024 hölls ett presidentval där Sandu omvaldes. Samma år hölls en folkomröstning om EU-anslutning, där en mycket knapp majoritet röstade “ja”, trots anklagelser om rysk påverkan och valfusk.
History of MoldovaMoldova constitutional history
