Om världen inte ändrar sina ätmönster riskerar både planeten och människors hälsa att drabbas hårt, enligt en ny rapport från EAT-Lancet-kommissionen. Forskarna hävdar att en övergång till en mer växtbaserad kost skulle kunna rädda miljontals liv varje år.
KOST | Världens sätt att äta är ohållbart – både för planeten och för människors hälsa. En ny rapport från EAT-Lancet-kommissionen, publicerad i The Lancet, slår fast att dagens kostvanor driver på klimatförändringar och hotar miljarder människors livsvillkor. Forskarlaget, där Stockholm Resilience Centre haft en ledande roll, framhåller att en global övergång till mer växtbaserad mat kan förebygga upp till femton miljoner dödsfall årligen.
Den omfattande rapporten “Healthy, Sustainable, and Just Food Systems” innehåller nya vetenskapliga riktmärken för hur både produktion och konsumtion av mat måste förändras. Forskarna visar att livsmedelssystemet är den främsta orsaken till att fem planetära gränser har överskridits och dessutom en stor bidragande faktor till klimatpåverkan. Endast omkring en procent av jordens befolkning befinner sig enligt rapporten inom det “säkra och rättvisa utrymme” där människors behov tillgodoses utan att överskrida planetens gränser.
Rapporten betonar att problemen inte bara handlar om klimat eller näringsinnehåll – utan också om rättvisa. Ungefär 3,7 miljarder människor saknar fortfarande grundläggande förutsättningar som rätten till mat, arbete och en hälsosam miljö. Jämfört med 2019 års EAT-Lancet-rapport omfattar den nya versionen samtliga nio planetära gränser, vilket ger en mer heltäckande bild av hur maten påverkar jordens stabilitet.
I rapporten presenteras även modeller för hur kostvanor konkret kan förändras. Den så kallade planetära hälsokosten innebär mer fullkorn, frukt, grönsaker, nötter och baljväxter – och mindre animaliska produkter.
– Man kan kalla detta för en flexitarisk kost. Den är rik på växtbaserade produkter, som fullkorn, frukt, grönt, och baljväxter, men innehåller även animalier, säger Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Centre, i ett pressmeddelande.
Om alla människor skulle följa de nya riktlinjerna skulle den globala produktionen av baljväxter behöva öka med upp till 190 procent, medan grönsaksproduktionen måste växa med mellan 42 och 48 procent. Samtidigt behöver produktionen av animaliska livsmedel minska med mellan 22 och 27 procent.
Forskare vid Stockholm Resilience Centre har haft nyckelroller i att identifiera lösningar för hur livsmedelssystemen kan bli mer rättvisa, hälsosamma och hållbara. Enligt rapporten överstiger vinsterna med en omställning långt kostnaderna – de samlade hälso-, klimat- och ekosystemfördelarna kan bli minst tio gånger större än investeringarna som krävs.
Trots detta pekar forskarna på tre stora hinder för förändring.
– Rapporten visar att tre hinder behöver övervinnas om vi ska lyckas: bristen på politiskt ledarskap, företagsintressen som bromsar omställningen och en allmänhet vars efterfrågan fortfarande är för svag och splittrad, säger Anne Charlotte Bunge, forskare vid Stockholm Resilience Centre.
Johan Rockström, en av kommissionens ordföranden, betonar att förändringen kräver kraftfulla beslut på flera nivåer:
– För att åstadkomma omställningen behövs snabba politiska beslut, förändrade matvanor och globala finansiella incitament som stödjer rättvisa och hållbara system.
Forskarna konstaterar att det inte räcker att individer ändrar sin diet. För att säkra både klimat och folkhälsa krävs att hela det globala matsystemet omformas. I Sverige skulle det innebära en kraftig ökning av produktionen av baljväxter och grönsaker – med omkring 190 respektive drygt 40 procent – och ett minskat intag av framför allt rött kött.
