LEDARE | En vecka efter att Jimmie Åkesson föreslog folkomröstning om grundlagen har riksdagen nu röstat nej till hans förslag.
Närmare bestämt vill Sverigedemokraterna ha folkomröstning om en grundlagsändring som är på gång, som ska höja kraven för senare ändringar i grundlagen. I dag behövs två riksdagsbeslut med enkel majoritet och ett val emellan, och ändringen går ut på att två tredjedelars majoritet ska krävas i omröstning nummer två. Det föreslog Grundlagskommittén i sitt betänkande Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (SOU 2023:12), och alla partier utom SD har ställt sig bakom.
Det låter kanske inte precis som en politisk bomb, att ett parti vill ha samma regler som i dag för grundlagsändringar. Men motiven är intressanta.
Jimmie Åkesson hävdar att kravet på kvalificerad majoritet i andra omröstningen skulle ge Socialdemokraterna veto, eftersom en regering med mindre än två tredjedelar av riksdagen bakom sig skulle behöva stöd av oppositionen. Det är svårt att tänka sig att han skulle ha motsvarande invändning om vi hade en rödgrön regering som behövde stöd av SD.
I själva verket är det just vad Grundlagskommittén är ute efter. Inte att ge det ena eller det andra partiet veto, utan att kräva en bred politisk enighet när grunden för demokratin ska förändras.
Som exempel på vad Jimmie Åkesson skulle vilja kunna ändra i grundlagen nämner han i en intervju med DN att han tycker man borde ”balansera yttrandefriheten mot den nationella säkerheten”. Det handlar alltså om att begränsa yttrandefriheten, till exempel för att hålla sig väl med andra stater.
”Det är svårt att konkretisera”, fortsätter han, och det kan man förstå eftersom yttrandefriheten liksom tryckfriheten redan kan begränsas ”för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle”.
Om tryckfrihetsförordningen säger han att ”man kan behöva göra förändringar i takt med att omvärlden förändras”. Tankarna går till Richard Jomshofs och de andra SD-topparnas vurmande på Twitter för hur det går till i Ungern. Men också till partiets stabschef Linus Bylund, som såg fram emot ”journalistrugby” efter valet 2022.
Sverigedemokraternas vandel i fråga om yttrande- och tryckfrihet är annars splittrad. Å ena sidan har de hög tolerans för koranbränning och högertroll, inte minst sina egna trollfabriker. Å andra sidan föreslår SD-ledamöter då och då i riksdagen att yttrandefriheten bara ska gälla svenska medborgare. I Tidöregeringens förslag till vandelskrav för uppehållstillstånd nämns att ”umgänge, levnadssätt eller vissa åsiktsyttringar” ska kunna vara ett hinder.
De svenska grundlagarna är fyra: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Om vi lämnar den sista därhän handlar det övriga till större delen om demokratin. Det är där det slås fast att vi lever i en sådan.
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.” Så börjar första kapitlet i den första grundlagen, regeringsformen. Den fria åsiktsbildningen innebär just yttrandefrihet och tryckfrihet, och dessutom frihet att ta del av information, anordna och delta i demonstrationer, bilda och vara med i föreningar och utöva sin religion.
Dessa rättigheter har ”var och en”. Men det finns redan möjligheter att begränsa flera av dem för andra än svenska medborgare, så man kan fråga sig vad Sverigedemokraterna var ute efter med sin folkomröstning.
