DEBATT | Regeringen vill ändra i lagen så att det ska bli möjligt att anlägga ny kärnkraft vid stora delar av Sveriges kuster. Det meddelade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari under en kärnkraftskonferens i Stockholm, rapporterade 7 oktober bland annat Aftonbladet och Tidningen Syre.
Just nu finns på Västkusten ett kärnkraftverk, Ringhals, med två reaktorer i drift (Ringhals 3 och Ringhals 4), samt två reaktorer som är under avveckling (Ringhals 1 och Ringhals 2). Men, nu finns det i Sverige planer för ett nytt kärnkraftverk i Uddevalla kommun och dessutom finns det planer i Norge för ett kärnkraftverk i Halden nära Strömstad. Om vi inte agerar skulle det kunna bli tre farliga kärnkraftverk i närheten av Sveriges andra stora stad, Göteborg.
Läget i Sverige
I Sverige står kärnkraft för cirka 30 procent av all elförsörjning. Av de sex reaktorer som är i drift är Forsmark 3 cirka 40 år gammalt medan de fem övriga är ännu äldre. Efter uppgradering skall de kunna ge en drift under 50-60 år. Idag utreds om samtliga kvarvarande 6 reaktorer i Sverige skulle kunna drivas i 80 år. Dessutom vill den nuvarande regeringen satsa på nya reaktorer, tvärt emot bättre vetande. Ny kärnkraft blir långt ifrån lönsam i Sverige i dagsläget. Det är en av slutsatserna i en ny rapport om framtidens energiförsörjning från tankesmedjan SNS Konjunkturråd. Ny kärnkraft skulle öka mängden använt kärnbränsle ännu mera, särskilt om små modulära reaktorer (SMR) byggs, som producerar ännu mera avfall per levererad energienhet.
Kärnkraft är aldrig säker i orostider
Har kärnkraften blivit säkrare globalt de sista 50 åren? Efter flera olyckor och nästan-olyckor runtom i världen har säkerhetskraven för kärnreaktorer blivit betydligt bättre. Varken kärnkraft eller det den lämnar efter sig för evinnerliga tider är förenligt med förekomsten av krig och terrorism. En attack mot vilket kärnkraftverk som helst är helt oacceptabelt.
På reaktorplatsen finns radioaktivt material i själva reaktorn och dessutom högaktivt använt kärnbränsle i lagringsbassänger med stor värmeutveckling i, som alla kräver kontinuerlig kylning för att undvika härdsmälta.
En angripare kan på ett kärnkraftverk inte bara förstöra kärnreaktorer men även lagrat använt kärnbränsle. Då kan mycket större mängder radioaktiva ämnen spridas utanför än efter Tjernobyl olyckan och åsamka att jordbruket omöjliggörs under flera generationer. Det kan räcka att slå ut elförsörjningen och att dieselgeneratorer inte räcker till för att orsaka skador, eftersom reaktorer som nyligen varit i drift behöver kylas kontinuerligt för att inte härden skall smälta. Anfall på kärnkraftverk är ett brott mot internationella överenskommelser om krigets lagar.
Risk för attack mot kärnkraftverk
Det kan hända oförutsedda olyckor med kärnkraft(verk), dels naturkatastrofer men även (cyber)attacker. De nya kärnreaktorerna är både säkrare och mer effektiva att producera el, men är fortsatt beroende av kontinuerlig kylning. När inte kylningen fungerar och det blir härdsmälta riskeras stora landområde att bli obeboeliga.
Enligt IAEA har Ryssland och Ukraina flera gånger brutit mot reglerna under det pågående kriget. Enligt försvarsmakten kan kryssningsroboten Taurus nu bryta sig igenom armerad betong och spränga vad som finns gömt därinne, när den hängs på ett Jas 39 flygplan. Det betyder att inga av våra kärnreaktorer längre är säkra för militärt angrepp.
Vad gör kärnkraftverk så farligt
Den främsta hälsofaran är spridningen av radioaktiva material, särskilt flyktiga fissionsprodukter som till exempel jod-131 och cesium-137. Dessa är biologiskt aktiva: om de konsumeras stannar de kvar i kroppens organ och kan orsaka cancer. I-131 har en halveringstid på åtta dagar, så det är en fara under den första månaden (och gav uppenbarligen upphov till sköldkörtelcancer efter Tjernobylolyckan). Cesium-137 har en halveringstid på 30 år och är därför potentiellt en långsiktig giftig förorening i betesmarker och grödor. Utöver dessa finns cesium-134 som har en halveringstid på cirka två år. Även om åtgärder kan vidtas för att begränsa människans upptag av I-131, (evakuering av område i flera veckor, jodtabletter), kan höga halter av radioaktivt cesium hindra livsmedelsproduktion från drabbad mark under lång tid. Radioaktivt strontium och (trans)uraner är inte flyktiga men mycket giftiga och kan spridas vid tillräckligt höga temperaturer över stora områden med katastrofala följder.
Man kan aldrig lita 100 procent på kärnkraftsel.
Kärnkraft är inte den pålitliga basen för elförsörjningen som Sverige regering vill påstå. Strålsäkerhetsmyndigheten gör årligen en samlad värdering av strålsäkerheten vid alla Sveriges kärnkraftverk. Det visar återkommande underhållsproblem. Ändå blev det en oplanerad effektreducering av Ringhals 3 vid slutet av mars i år. Alla kärnkrafts reaktorer tas regelbundet ur drift för inspektion och underhåll. Vid inspektion i slutet av mars av reaktorn i Oskarshamns O3 (en kokvattenreaktor som togs i drift 1985) för årligt underhåll upptäcktes en spricka. Felet på röret i reaktorn klassas som den allvarligaste sorten: ”Där vill vi definitivt inte ha läckage”. Senast ett fel i kategori 1 hittades på ett svenskt kärnkraftverk var för fem år sedan. O3 och den förväntas komma att stå stilla hela sommaren. Med det inte sagt att nya reaktorer skulle vara säkrare och mera pålitligare!
Under de endast 60-70 år vi nu haft kärnkraftverk är det naivt att tro att vi skall kunna förutse allt som kan hända! Kärnkraft är omringat av säkerhetsåtgärder och -rutiner men de tekniska lösningarna är sällan testade i full skala.
Det finns ingen anledning att satsa på ny farlig kärnkraft. Istället bör man satsa på mindre energiförbrukning och mera energilagring, till exempel som pumpkraft. Varför inte bygga ut infrastrukturen för vätgas?
***
Johanna Deinum, docent biofysikalisk kemi
