Omkring 100 personer från Munduruku-folket blockerade på fredagen huvudentrén till FN:s blå zon vid klimatmötet COP30 i Belém, Brasilien. Blockaden varade i flera timmar, militären kallades in för att förstärka säkerheten och demonstranterna krävde ett stopp för nya projekt som hotar deras territorier. COP30:s verkställande direktör Ana Toni beskrev protesterna som "legitima" och betonade att regeringen lyssnar.
COP30 | Protesten inleddes tidigt på fredagsmorgonen när deltagare från Munduruku-folket ställde sig framför huvudentrén till den blå zonen, det avspärrade område där förhandlarna rör sig. Delegater tvingades ledas om via andra in- och utpassager och köerna växte i den fuktiga hettan i Belém medan militären och annan säkerhetspersonal förstärkte bevakningen. Enligt flera internationella medier hölls blockaden igång under flera timmar innan situationen lugnade ned sig.
Munduruku-folket, som framför allt bor i delstaterna Amazonas, Mato Grosso och Pará, protesterar mot stora infrastrukturprojekt, gruvdrift och annan utvinning som de menar hotar deras marker, särskilt i Tapajós- och Xingu-flodernas avrinningsområden. De har bland annat riktat kritik mot nya transportleder genom Amazonas och mot oljeprospektering i regionen, och kräver att dessa planer stoppas samt att urfolkens rättigheter till land och självbestämmande respekteras.
Enligt uppgifter från mötet har COP30:s ledning bjudit in demonstranterna till samtal med ministern för ursprungsbefolkningar, Sônia Guajajara, och ministern för miljö och klimatförändringar, Marina Silva. COP30:s verkställande direktör Ana Toni beskrev demonstrationerna som ”legitima” och underströk att regeringen tar budskapet på allvar.
Hon pekar också på att årets möte i Belém har fler än 900 registrerade deltagare från ursprungsbefolkningar, en kraftig ökning jämfört med tidigare möten.
– Brasilien har en stark demokrati som möjliggör olika former av protester, både inom och utanför konferensen, sade Ana Toni och tillade att värdskapet för COP30 i Amazonas var avsett att säkerställa att urfolkens röster hörs.
För de unga urfolksaktivister som deltog i blockaden är protesten både ett uttryck för hur akut de upplever hoten mot sina territorier och ett sätt att markera närvaro på en global arena. Amanda Pankará, från Pankará-folket i Pernambuco, lyfter att COP30 ger en plattform där urfolksfrågor kan synliggöras internationellt.
– Vi skulle ha mycket mer att bidra med om fler ursprungsbefolkningar deltog i dessa diskussioner. Dessa krav är giltiga. Vi gör anspråk på rätten till mark, rätten till liv… Att vara här idag och representera dem som inte har haft möjlighet att vara här, förstärker vår närvaro och vårt ansvar. Det är vi som skapar denna skyddande barriär, så vi vill bli hörda, säger Pankará.
Redan tidigare under veckan har ledare för ursprungsbefolkningar beskrivit COP30 som den mest inkluderande klimatkonferens de deltagit i, samtidigt som de varnar för att deras inflytande fortfarande är begränsat i de formella förhandlingarna. Den chilenske ungdomsrepresentanten Emiliano Medina – från mapuchefolket – deltog i ett möte där urfolksdelegater bekräftade sitt engagemang för att bekämpa klimatkrisen och underströk att fredliga protester är en del av det arbetet. Han betonade att protester som fredagens är ett sätt att presentera krav och belysa var politiken brister.
– Liknande demonstrationer har ägt rum runt om i världen i samhällen som drabbats av klimatförändringarna, sa han, rapporterar The Guardian.
Protester från urfolk och andra klimataktivister har återkommit under konferensens första vecka. Tidigare under veckan tog sig demonstranter in genom en annan entré och hamnade i konfrontation med säkerhetsvakter, vilket ledde till skärpta säkerhetsåtgärder runt mötet. Händelserna har lyft fram spänningen mellan å ena sidan löften om större deltagande för urfolk och civilsamhälle, och å andra sidan fortsatta satsningar på vägbyggen, utvinning och annan utveckling i Amazonas.
Ana Toni har samtidigt återkommit till skälen till att COP30 förlagts till Amazonas hellre än storstäder som Rio de Janeiro, São Paulo eller Brasília. Hon menar att platsen gör det lättare för urfolk att delta och demonstrera nära sina egna territorier, och hon räknar med att fler aktioner kommer att genomföras under mötets gång.
– Syftet med att hålla en konferens i Amazonas är just att lyssna på dessa krav.
