Regeringar som nu förhandlar om ett globalt ILO-fördrag om plattformsarbete bör skärpa utkastet så att gig-arbetare garanteras skäliga löner, social trygghet och skydd mot exploaterande algoritmstyrning. Det kräver Human Rights Watch i ett förslag till Internationella arbetsorganisationen, där slutliga förhandlingar väntas ske 2026.
ARBETE | I förra veckan lämnade Human Rights Watch in ett detaljerat förslag till det pågående arbetet inom ILO, Internationella arbetsorganisationen, med att ta fram de första globala reglerna för arbete som organiseras via digitala plattformar som Uber, Bolt och Foodora. Frågan behandlas i en tvåårig standardiseringsprocess i Internationella arbetskonferensen, där en bindande konvention med tillhörande rekommendation nu förbereds efter ett principbeslut.
ILO:s arbete samlar regeringar, arbetsgivare och arbetstagare vid samma förhandlingsbord. Enligt Human Rights Watch är detta avgörande för att plattformsarbetet ska harmoniseras med internationell människorättslagstiftning. Organisationen betonar att det nya fördraget måste utgå från dem som faktiskt utför jobbet, inte från de bolag som tjänar på modellen.
– Detta är en historisk möjlighet att se till att tekniken och ekonomin arbetar för arbetarna, inte emot dem, säger Lena Simet, seniorforskare inom ekonomisk rättvisa på Human Rights Watch.
– På ILO skriver regeringar, arbetsgivare och arbetare reglerna tillsammans, och dessa regler bör skydda de människor som utför arbetet, inte de företag som flyttar kostnader och risker på sina arbetare.
Bakgrunden är en snabbt växande plattformsekonomi. ILO uppskattar att plattformsarbete nästan har fördubblats under senare år, och enligt Världsbanken kan upp till 400 miljoner människor i dag ha en inkomst kopplad till olika gig-plattformar. I tidigare analyser har ILO också beskrivit plattformsekonomin som en central del av den digitala omställningen och lagt frågan om anständigt arbete i plattformsekonomin på dagordningen för arbetskonferenserna 2025 och 2026.
Enligt Human Rights Watch lovar plattformsbolagen ofta frihet och flexibilitet men undergräver i praktiken arbetarnas rättigheter. Runt om i världen klassas förare och bud som egenföretagare trots att bolagen utövar en kontroll som påminner om ett traditionellt arbetsgivaransvar. Det gör att företagen kan runda regler om minimilön, arbetsmiljö och socialförsäkringar.
Organisationen pekar också på hur algoritmer styr centrala delar av arbetet: vem som får körningar eller uppdrag, när de kommer och till vilket pris. Beslut fattas i realtid, ofta utan insyn, samtidigt som plattformarna kan undvika ansvar när systemet slår fel. I dag saknas tydlig internationell vägledning om algoritmisk arbetsledning, vilket enligt Human Rights Watch lämnar ett stort hål i skyddet för arbetstagarnas rättigheter.
Det nya förslaget kompletterar en gemensam inlaga från nio civilsamhällesorganisationer med konkreta skrivningar till fördragstexten. Underlaget bygger på resultaten i rapporten The Gig Trap, som Human Rights Watch publicerade i maj 2025 om plattformsarbete i USA. Där dokumenteras bland annat att många gig-arbetare tjänar under gällande minimilön, arbetar under osäkra förhållanden och utsätts för ogenomskinliga, svåröverklagade algoritmiska beslut.
I sina rekommendationer kräver Human Rights Watch att ILO-fördraget utgår från att plattformsarbetare ska betraktas som anställda, så länge inte företaget kan visa att arbetaren verkligen är oberoende. Syftet är att förhindra fortsatt felklassificering som egenföretagare, vilket i dag gör att många står utan grundläggande arbetsrättsligt skydd. Samtidigt, menar organisationen, måste fördraget slå fast att alla individer som arbetar för plattformsbolag – oavsett avtalsform – omfattas av skyddet.
Fördraget bör enligt Human Rights Watch också förpliktiga bolag att garantera säkra och hälsosamma arbetsvillkor. Det innebär att arbetsrelaterade risker ska minskas, liksom den algoritmstyrda tidspress som driver arbetare att köra snabbare, ta fler risker eller arbeta längre pass. All arbetstid, inklusive väntetid mellan uppdrag, ska ersättas, och plattformsföretag bör bära de arbetsrelaterade kostnader och socialförsäkringsavgifter som traditionella arbetsgivare betalar.
En central del i förslaget gäller algoritmisk styrning. Human Rights Watch vill att fördraget ska kräva fullständig transparens om hur automatiserade system påverkar tillgången till jobb, lönenivåer och risk för avstängning. Arbetstagare ska ha rätt till meningsfull mänsklig granskning av automatiska beslut och möjlighet att överklaga dem. Dessutom bör gig-arbetares rätt att organisera sig och förhandla kollektivt slås fast uttryckligen, utan risk för repressalier eller digital övervakning från bolagens sida.
Human Rights Watch uppmanar nu regeringarna i ILO:s medlemsstater att använda det kommande förhandlingsåret till att driva på för ett robust fördrag som för plattformsarbete i linje med internationell människorättslagstiftning.
– Gigarbetare har samma rättigheter som alla andra, säger Lena Simet:
– De ska inte få fattigdomslöner eller utnyttjas genom användning av blackbox [ett system där du som arbetar inte får veta hur systemet räknar, prioriterar eller bedömer dig] och orättvisa algoritmer. Detta ILO-fördrag kan bidra till att korrigera de kränkningar som många gigarbetare utsätts för världen över och visa att mänskliga rättigheter kan upprätthållas i den digitala tidsåldern.
Sveriges största gig- och plattformsföretag
- Uber – app för taxiresor (och även matleverans via Uber Eats). Ofta utgångspunkten när man pratar om gigekonomi i Sverige.
- Bolt – konkurrent till Uber inom taxiresor, även vissa matleveranser (Bolt Food).
- Foodora – en av de mest uppmärksammade plattformarna för cykel- och mopedbud som levererar restaurangmat.
- Wolt
- Uber Eats
- Bolt Food
- Instabee (Budbee + Instabox) – app-baserad “sista milen”-leverans för e-handel, där bud kör ut paket hem eller till boxar. Budbee och Instabox slogs ihop i bolaget Instabee 2022.
- Taskrunner – förmedlar småjobb i hemmet, som bärhjälp, montering, mindre hantverk.
- Tiptapp – kopplar ihop privatpersoner som vill bli av med grovsopor eller vill ha transporthjälp med andra som mot ersättning kör och bär.
- Yepstr – plattform där framför allt ungdomar tar extrajobb som barnvakt, läxhjälp, hundpassning med mera.
- Mindre men ofta nämnda i debatten: Workish, Tadyapp (städning, hushållsnära tjänster).
- Fiverr, Upwork, Freelancer – appar/webbplatser där svenskar säljer frilansjobb på distans (design, programmering, texter, översättning)
- Voi – elsparkcyklar på gatan; själva sparkcykelåkandet är kundsidan, men drift, laddning och utsättning av scootrar har också organiserats som gig-liknande uppdrag.
The Gig Trap
Rapporten ’The Gig Trap’: Algorithmic, Wage and Labor Exploitation in Platform Work in the US från Human Rights Watch beskriver hur stora digitala plattformsföretag i USA – bland andra Amazon Flex, DoorDash, Favor, Instacart, Lyft, Shipt och Uber – bygger sin affärsmodell på att kringgå arbetsgivaransvar samtidigt som de utövar hård algoritmisk kontroll över arbetarna. Företagen marknadsför gigarbete som flexibelt, men rapporten visar att många arbetare i praktiken fastnar i låga inkomster, otrygghet och brist på grundläggande rättigheter.
Underlaget bygger på intervjuer med 95 plattformsarbetare i Texas och 12 andra delstater samt en enkät med 127 arbetare i Texas. Human Rights Watch har fokuserat på samåkning, matleveranser och ”shopping”-uppdrag. En central slutsats är att sex av sju studerade företag använder ogenomskinliga algoritmer för att tilldela jobb och beräkna lön per uppdrag eller skift. Arbetarna vet ofta inte vad de kommer att få betalt förrän efter utfört arbete, och har mycket begränsade möjligheter att förstå eller ifrågasätta hur plattformarnas beslut fattas. Dynamisk prissättning och ständigt ändrade villkor gör det svårt att planera både arbetstid och inkomster.
Ekonomiskt befinner sig många arbetare i en utsatt situation. I Texas tjänade de tillfrågade arbetarna i genomsnitt 16,90 dollar per timme inklusive dricks, men nästan hälften av detta gick åt till arbetsrelaterade kostnader som bil, bränsle, försäkring och underhåll. När uteblivna förmåner – sådant som andra arbetsgivare ofta står för – räknas in, sjönk den effektiva timlönen till 5,12 dollar. En del arbetare uppgav att de inte hade någon faktisk vinst alls efter att kostnaderna var betalda. Sammantaget låg inkomsterna nästan trettio procent under den federala minimilönen och omkring sjuttio procent under den beräknade levnadslönen i Texas. Tre fjärdedelar av arbetarna hade haft svårt att betala boendet under det senaste året och många hade problem att klara mat, el, vatten och andra nödvändiga utgifter. Mer än en tredjedel skulle inte klara en oväntad kostnad på 400 dollar.
Rapporten visar också att gigarbetare felklassificeras som ”oberoende entreprenörer” trots att företagen utövar omfattande kontroll över deras arbete. Denna klassificering gör det möjligt för plattformsföretagen att undvika minimilöner, övertidsersättning och skyldigheten att bidra till socialförsäkring, Medicare och arbetslöshetsförsäkring. För arbetarna innebär det att de själva måste bära kostnaderna för både arbetsredskap och sociala avgifter. Enligt Human Rights Watch gick Texas miste om över 111 miljoner dollar i arbetslöshetsförsäkringsavgifter mellan 2020 och 2022, en siffra som sannolikt är i underkant på grund av orapporterade inkomster.
Samtidigt som arbetarna kämpar för att få inkomsterna att räcka, redovisar plattformsföretagen snabbt växande intäkter och höga börsvärden. Uber och DoorDash lyfts fram som exempel på företag med dominerande marknadsandelar och kraftigt stigande intäkter, i skarp kontrast till den ekonomiska osäkerhet som många av deras förare och bud lever i. Rapporten pekar också på att gigarbetare oproportionerligt ofta är svarta eller latinamerikanska och kommer från hushåll med lägre inkomster, vilket förstärker ojämlikheten.
En annan central aspekt är den ständiga rädslan för ”avaktivering” – att plattformen stänger ned arbetarnas konton, ofta automatiskt och utan tydlig förklaring. Nästan hälften av dem som hade blivit avaktiverade friades senare från misstanke om felaktigt beteende, vilket tyder på många felaktiga beslut. Det skapar en arbetsmiljö där arbetare är starkt beroende av plattformarnas nyckfulla algoritmstyrda system och har begränsade möjligheter att försvara sina rättigheter.
Företagens egna svar är begränsade. Lyft betonar i sitt svar att appbaserat arbete ger unik flexibilitet för miljontals amerikaner, medan Amazon lämnat vissa skriftliga förtydliganden och fört dialog med Human Rights Watch. Övriga företag har enligt rapporten inte svarat.
Human Rights Watch kopplar utvecklingen till internationella människorättsnormer som kräver rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor för alla arbetstagare, även dem på digitala plattformar. Organisationen uppmanar USA:s arbetsmarknadsdepartement, Federal Trade Commission, Texas Workforce Commission och andra delstatliga myndigheter att snabbt agera för att stärka gigarbetares arbetsmiljö, ekonomiska skydd och rätt att organisera sig fackligt. Dessutom föreslås att stater samarbetar med Internationella arbetsorganisationen (ILO) för att ta fram bindande globala standarder för plattformsarbete, så att den växande gigarbetssektorn omfattas av samma grundläggande rättigheter och skydd som andra delar av arbetsmarknaden.
The Gig Trap