Ultraprocessad mat driver på en global våg av kroniska sjukdomar och kräver snabbare politiska åtgärder. Det slår en ny serie artiklar i medicintidskriften The Lancet fast, där forskare efterlyser skatter, varningar och kraftiga begränsningar i skolor och sjukhus. Samtidigt ifrågasätts hur svensk livsmedelspolitik påverkas av en branschorganisation där läsk-, kött- och snacksbolag dominerar.
HÄLSA | Forskare har gått igenom 104 långtidsstudier och konstaterar att 92 av dem visar samband mellan hög konsumtion av ultraprocessad mat och ökad risk för minst en kronisk sjukdom. Det handlar om bland annat fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, vissa cancerformer, depression och förtida död, och i sammanfattningen beskrivs ultraprocessad mat som skadlig för nästan alla större organsystem, visar en rapport av den brittiska medicinska tidskriften The Lancet.
Ultraprocessade produkter definieras som industriellt framställda livsmedel där hela råvaror ersatts av raffinerade ingredienser, tillsatser och smakförstärkare. I flera höginkomstländer står dessa produkter nu för mer än 50 procent av energiintaget, med störst andel bland unga och låginkomstgrupper. Forskare bakom Lancet-serien liknar situationen vid ett tidigt skede i tobakskontrollen: bevisen för skada staplas på hög, medan politiken släpar efter och industrins lobbyarbete bromsar reglering.
Forskarna lyfter fram ett paket av åtgärder som de anser krävs om utvecklingen ska vändas. De förespråkar obligatoriska varningsmärkningar på ultraprocessade produkter, kraftigt begränsad eller förbjuden marknadsföring till barn, minskad exponering i butik och att ultraprocessad mat stegvis tas bort från offentliga miljöer som skolor och sjukhus. Dessutom vill de se progressiva skatter på ultraprocessade livsmedel, där intäkterna används för att göra hela och minimalt processade livsmedel billigare för konsumenterna.
Som positivt exempel pekas Brasilien ut. Landet har skärpt de nationella riktlinjerna för skolmat och begränsar nu ultraprocessade produkter till högst 15 procent av skolmåltiderna, med plan att sänka taket till 10 procent år 2026. I delstaten Ceará har en ny lag dessutom förbjudit försäljning, servering och reklam för ultraprocessad mat i både offentliga och privata skolor, något som beräknas omfatta närmare 1,8 miljoner barn, rapporterar Agência Brasil.
I Sverige riktas uppmärksamheten mot bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen, som samlar omkring 750 företag inom mat och dryck och är en av landets största industrigrenar. Enligt organisationens egna beskrivningar är uppdraget att stärka medlemmarnas lönsamhet, konkurrenskraft och anseende, bland annat genom politiskt påverkansarbete, skriver tankesmedjan Hållbart matsystem.
I styrelsen för Livsmedelsföretagen sitter chefer från stora kött-, chark- och fågelföretag, mejeribolag samt producenter av godis, snacks, vitt bröd, juice, cider, alkohol och tobak. Företag med växtbaserade eller uttalat hälsoprofilerade produkter är i klar minoritet.
Kritiker menar att detta ger just producenter av ultraprocessad och socker-, fett- och saltrik mat ett oproportionerligt inflytande över svensk livsmedels- och folkhälsopolitik. När Livsmedelsföretagen svarar på remisser om skatter, märkning och regleringar är det dessa bolags intressen som i praktiken formuleras, vilket enligt kritiker bidrar till att blockera eller försvaga styrmedel som skulle göra ultraprocessad mat dyrare och mer näringsrik, växtbaserad mat billigare.
I diskussionen om en svensk matskatteväxling lyfts förslag om progressiva punktskatter på ultraprocessade livsmedel och sötade drycker, sänkt moms på frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn samt omställningsstöd till företag som vill gå från kött, läsk och snacks till växtbaserad mat baserad på hela råvaror. Andra förslag gäller offentlig upphandling, där kommuner och regioner i större utsträckning skulle gynna färska och minimalt processade produkter och begränsa ultraprocessade alternativ i skolor, sjukhus och äldreomsorg. På forskningssidan efterlyses riktade stöd till utveckling och export av hälsosamma växtbaserade livsmedel, rapporterar The Lancet.
Förespråkare för en hårdare linje mot ultraprocessad mat hävdar att det i dag är mer lönsamt för företag att lägga resurser på lobbying för läsk, korv och färdigmat än på att ta fram och marknadsföra hälsosamma alternativ, så länge skattesystem och regler inte ändras. Med den nya Lancet-rapporten beskriver de frågan som en medicinsk nödvändighet snarare än en ideologisk strid: fortsatta dröjsmål med styrmedel bedöms öka antalet fall av typ 2-diabetes, hjärtinfarkter och vissa cancerformer under kommande år, skriver ScienceDaily.
