Sverige har redan både kunskap och teknik för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, och forskarna bedömer att samhällskostnaderna är relativt begränsade.
KLIMAT | En ny sammanfattande rapport från det åtta år långa forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit visar att tillgängliga lösningar kan halvera utsläppen i sektorer som står för omkring 75 procent av de svenska utsläppen – men att vägen mot nollutsläpp kräver mer transformativ teknik och tydligare politiska spelregler.
Kunskapen och tekniken som presenteras i rapporten “Unlocking the Climate Transition: Golden Nuggets from Mistra Carbon Exit”, bygger på åtta års forskning om hur Sverige kan nå målet om nettonollutsläpp i linje med det klimatpolitiska ramverket och målet om nettonoll 2045. Programmet har haft ett tydligt värdekedjeperspektiv: från råvaror till färdiga produkter inom byggnader, transporter och transportinfrastruktur – områden som tillsammans står för cirka 75 procent av landets utsläpp av växthusgaser.
Forskarna konstaterar att mycket av den teknik som behövs redan finns på plats.
– Redan idag finns det tekniker som kan halvera utsläppen. Vi har också en industri som driver på för en mer ambitiös och förutsägbar klimatpolitik. De inser att om inte Europa utvecklar den gröna tekniken, kommer Kina och USA att göra det. De som är först med att utveckla den fossilfria tekniken kommer ta marknadsandelar på en växande global marknad, säger Lars Zetterberg, klimatexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet och programchef för Mistra Carbon Exit i ett pressmeddelande.
Utifrån Sveriges mål om nettonollutsläpp har forskarna analyserat vilka tekniska, ekonomiska och politiska hinder som måste hanteras för att ställa om de centrala värdekedjorna. I arbetet ingår ett antal tekniska färdplaner för bland annat cement- och ståltillverkning, elsystemet samt bygg- och transportsektorn.
Zetterberg betonar att avgörande vägval görs tidigt när nya investeringar planeras.
– Strategiska beslut tas ofta tidigt i processen och påverkar sedan hela kedjan. Det vi kan se är att det finns en vilja hos industrin att ställa om, samtidigt är transformativ teknik både svårare, dyrare och innebär finansiella risker. Det innebär att incitamenten – det vill säga styrmedlen – behöver förstärkas för att driva på utvecklingen, säger Lars Zetterberg.
Enligt forskarna i Mistra Carbon Exit kan befintliga tekniker halvera utsläppen, men ska Sverige närma sig nollutsläpp krävs mer genomgripande lösningar som elektrifiering av industriprocesser och transporter och omfattande investeringar i fossilfri elproduktion och infrastruktur.
Samtidigt pekar rapporten på att effekterna för konsumenterna blir begränsade, även när industrin tar stora kostnader för att ställa om.
– Kostnaderna för vissa industrier bli höga. Men kostnadsökningen i konsumentledet är marginell. Till exempel kostar koldioxidneutral cement nästan dubbelt så mycket som traditionell cement, men den färdiga lägenheten behöver inte bli mer än 0,5 procent dyrare, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers, i pressmeddelandet.
Mycket av utvecklingen i industrin styrs av EU:s klimat- och energipolitik. Det förändrade säkerhetsläget, ett importberoende Europa och pågående reformer av EU:s utsläppshandel och klimatramverk har påverkat förutsättningarna för investeringar i grön teknik, men forskarna bedömer att den gröna omställningen inom EU kommer att fortsätta drivas framåt.
Den fördjupade analysen från Mistra Carbon Exit visar att den gröna omställningen kan göra Europa mindre beroende av importerade fossila bränslen och samtidigt stärka konkurrenskraften för företag som går före med klimatlösningar. Därför lyfter forskarna vikten av att svenska beslutsfattare fortsätter att stödja en ambitiös klimatpolitik både nationellt och inom EU.
Filip Johnsson understryker att tydlighet från politiken är avgörande för att stora industriprojekt ska bli av.
– Industrins utveckling är beroende av god framförhållning och tydliga politiska direktiv. Det krävs också långsiktiga investeringar och en delad riskbild för att grön teknik ska få en utvecklingsskjuts inom både Sverige och EU, säger Filip Johnsson.
