Nästan hälften av svenskarna ställer sig positiva till en flygskatt, men en klimatskatt på kött- och mejeriprodukter är fortfarande djupt impopulär. Det visar en ny opinionsundersökning från Indikator Opinion, beställd av SVT i samband med klimatmötet COP30. Samtidigt förbereder sig Danmark på att införa en historisk klimatavgift på utsläpp från boskap år 2030.
KLIMAT | I mätningen har 1 753 personer fått ta ställning till tre ekonomiska klimatåtgärder: flygskatt, högre kostnader för fossila drivmedel och skatt på kött- och mejeriprodukter. Allra störst stöd får flygskatt. Enligt undersökningen tycker 49 procent att en flygskatt är ett bra klimatpolitiskt förslag, medan 34 procent är emot och 15 procent är neutrala, rapporterar SVT Nyheter
Opinionschefen Per Oleskog Tryggvason på analysföretaget Indikator Opinion menar att just flygresor uppfattas som något mer sällsynt i vardagen, vilket kan förklara att många är beredda att acceptera en extra kostnad där.
– Flyger gör vi mest sällan och där finns det större stöd. Men ju närmare vardagen det kommer, desto mindre populärt verkar det bli, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till SVT Nyheter
När klimatåtgärderna påverkar det dagliga livet hårdare minskar alltså viljan att betala. Det syns tydligt i synen på dyrare fossila drivmedel. I undersökningen uppger 33 procent att de tycker att åtgärder som gör det dyrare att köra bensin- och dieselbil är bra, medan 52 procent är negativa och 13 procent neutrala.
Allra minst stöd har dock en klimatskatt på kött och mejeri. Bara 19 procent tycker att en sådan skatt är ett bra förslag, medan 65 procent anser att det är ett dåligt klimatpolitiskt verktyg.
Motståndet mot köttskatt framträder både i siffrorna och i de förklaringar som forskare lyfter fram. Forskaren Niklas Harring vid Göteborgs universitet, som har studerat människors syn på köttskatt, pekar på att matval upplevs som något mycket personligt.
– Det kan exempelvis handla om att man känner att man behöver äta mycket kött för att få i sig en näringsrik kost. Det tycker man inte att staten ska lägga sig i, säger han, till SVT.
Samtidigt går Danmark vidare med en modell som många bedömare beskriver som ett globalt testfall. Landet blir först i världen med en särskild skatt på jordbrukets utsläpp från boskap. Från år 2030 ska danska bönder betala 300 danska kronor per ton koldioxidekvivalenter, en nivå som höjs till 750 kronor år 2035. Skatten kombineras med ett grundavdrag på 60 procent, vilket innebär att den faktiska kostnaden för producenterna blir lägre, och intäkterna ska kanaliseras till en fond för jordbrukets gröna omställning, rapporterar tidningen Miljö & Utveckling.
I Sverige följs utvecklingen i Danmark noggrant, men den nya opinionsmätningen antyder att vägen till en liknande kött- eller boskapsskatt kan bli politiskt svår. Samtidigt visar stödet för flygskatt att många svenskar ändå accepterar ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen – så länge de inte upplevs slå alltför hårt mot vardagens mest känsliga utgifter, som maten på bordet.
