EU-parlamentet och EU:s ministerråd har enats om att skriva in ett nytt, bindande klimatmål för 2040 i EU:s klimatlag. Målet innebär 90 procent lägre nettoutsläpp jämfört med 1990, samtidigt som en del av minskningen får ske genom internationella koldioxidkrediter.
KLIMAT | En central konflikt i förhandlingarna har varit hur stor del av 2040-målet som ska kunna uppnås genom klimatinsatser utanför EU. I den preliminära uppgörelsen öppnas för att från 2036 använda högkvalitativa internationella krediter upp till 5 procent av EU:s nettoutsläpp 1990, vilket i praktiken motsvarar att 85 procent ska klaras med inhemska utsläppsminskningar. EU-parlamentet och rådet har också pekat ut att en möjlig pilotfas kan införas 2031–2035 för att bygga upp en marknad med hög integritet och att extra skyddsräcken ska styra hur krediterna får användas, rapporterar Europeiska rådet.
– En pragmatisk och flexibel plan, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i en kommentar:
– I dag visar EU sitt starka engagemang för klimatåtgärder och Parisavtalet. En månad efter COP30 har vi omsatt våra ord i handling – med ett rättsligt bindande mål om en utsläppsminskning på 90 procent fram till 2040. Vi har en tydlig riktning mot klimatneutralitet. Och en pragmatisk och flexibel plan för att göra den rena omställningen mer konkurrenskraftig.
Enligt EU-parlamentets underlag ska kommissionen samtidigt göra en lägesbedömning vartannat år, där bland annat den senaste vetenskapen, teknikutvecklingen och EU:s konkurrenskraft vägs in. Den processen kan i förlängningen leda till förslag om ändringar i klimatlagen eller nya åtgärder, om bedömningen pekar på att mål och ramverk inte räcker.
Kritiken mot att räkna in krediter från andra länder har varit hård under hela processen. EU:s vetenskapliga rådgivare har varnat för att internationella krediter kan urholka den faktiska omställningen inom EU och driva investeringar bort från inhemska utsläppsminskningar.
I debatten har riskerna med kolkrediter också lyfts fram. EU:s eget expertorgan rekommenderade att det endast skulle tillåtas för att överträffa målet. Det då kolkrediterna kommer med en rad risker, ”så som att enskilda projekt ofta förbiser läckage som leder till högre utsläpp i andra delar av ekonomin”, rapporterar The European Scientific Advisory Board on Climate Change.
Miljöorganisationer har samtidigt pekat på att upplägget kan skapa vad de beskriver som kryphål.
– EU bör föregå med gott exempel, inte med kryphål, sa Michael Sicaud-Clyet, klimatpolitisk ansvarig vid Världsnaturfonden WWF-EU i en kommentar i samband med att EU:s miljöråd tog beslut om sin position inför förhandlingarna med parlamentet.
