Sveriges utsläpp av växthusgaser steg kraftigt under 2024 och utvecklingen gör det svårare att nå både nationella klimatmål och EU-krav till 2030. Samtidigt ökade nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark tydligt, visar ny statistik från Naturvårdsverket.
KLIMAT | Sveriges territoriella utsläpp uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en ökning med drygt 3 miljoner ton jämfört med 2023. Totalt innebär det att utsläppen ökade med drygt 7 procent på ett år, vilket Naturvårdsverket beskriver som den största ökningen sedan 1990 – med undantag för 2010 i samband med återhämtningen efter finanskrisen.
Naturvårdsverket pekar ut ökad användning av fossil diesel som huvudförklaring. Förändringar i reduktionsplikten bidrog till att mer fossila drivmedel användes, vilket ökade utsläppen från vägtrafiken med 24 procent och från arbetsmaskiner med 33 procent, enligt myndighetens sammanställning.
Utsläppen från inrikes transporter lyfts fram som den största drivkraften bakom uppgången och sektorn beskrivs nu som den som står för högst utsläpp i Sverige. Eftersom transporterna utgör en stor del av den så kallade ESR-sektorn (transporter, jordbruk, uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner, mindre industrier med mera) innebär ökningen också ett bakslag för Sveriges möjligheter att klara både etappmålen till 2030 och 2040 samt EU-åtagandet inom ESR.
– De senaste 15 åren har trenden varit minskande utsläpp och vi har sett ut att ha goda möjligheter att nå både det nationella etappmålet och EU-åtagandet till 2030. Utsläppsökningen under 2024 har försvårat den möjligheten säger Roger Sedin, chef på Klimatmålsenheten inom Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
EU-åtagandet till 2030 fungerar som en utsläppsbudget med ett tilldelat årligt utsläppsutrymme under perioden 2021–2030. Naturvårdsverket uppger att Sverige 2024 för första gången överskred det tilldelade utrymmet, efter att utsläppen 2021–2023 legat under och därmed byggt upp ett överskott.
Samtidigt kommer en ljusare signal från markanvändningen. Nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark var 54,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024, vilket är 8 miljoner ton mer än 2023, enligt Naturvårdsverkets siffror.
Myndigheten beskriver också att en nedåtgående trend i nettoupptaget har vänt de senaste åren, med den största ökningen i levande träd på skogsmark. Nettoupptaget i träden uppgavs vara 32 miljoner ton 2024, jämfört med 5 miljoner ton 2020, samtidigt som avverkningarna 2023 och 2024 beskrivs som de lägsta på 10 år.
Naturvårdsverket betonar att Sverige både har ett långsiktigt nationellt klimatmål till 2045 och etappmål till 2030 och 2040, samt bindande EU-åtaganden till 2030 för ESR och för nettoupptag i skog och mark. En samlad bedömning av hur utsläpp och upptag utvecklas i förhållande till klimatmålen ska göras i mars 2026 i myndighetens underlag till regeringens klimatredovisning.
Prognoser visar att endast sex medlemsländer – Grekland, Kroatien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark och Portugal – är på väg att nå sina mål för 2030 med nuvarande åtgärder. Med planerade tilläggsåtgärder ökar antalet till 14 länder. Sverige hör inte till dessa länder enligt Europeiska miljöbyrån.
