FN:s säkerhetsråd ska mötas under måndagen efter USA:s attack mot Venezuela och bortförandet av landets presidentpar. Colombia har begärt mötet med stöd av Ryssland och Kina.
– Oberoende av läget i Venezuela utgör den här utvecklingen ett farligt prejudikat, säger FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.
FN:s säkerhetsråd har sammankallats två gånger under hösten för att diskutera den upptrappade konflikten mellan USA och Venezuela. På måndag ska säkerhetsrådets 15 medlemmar mötas igen efter att Venezuelas grannland Colombia har begärt det med stöd av Ryssland och Kina.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres är ”djupt oroad över eskaleringen i Venezuela, som kulminerade i dagens militära operation av USA i landet vilket har potentiellt oroväckande implikationer för regionen” sade han på lördagen genom talespersonen Stéphane Dujarric.
– Oberoende av läget i Venezuela utgör den här utvecklingen ett farligt prejudikat, säger Guterres och betonade vikten att respektera internationell rätt inklusive FN-stadgan.
Vicepresident Delcy Rodriguez som efter bortförandet av Maduro svors in i hans ställe på måndagen, kritiserade i helgen USA:s agerande som en ”brutal aggression”:
– Det finns bara en president i det här landet och det är Nicolas Maduro, sade hon och krävde hans omedelbara frigivande.
Brott mot folkrätten
Det var under natten till lördagen lokal tid som amerikanska stridsflygplan- och helikoptrar slog till mot Venezuela, i syfte att föra bort landets presidentpar Nicolas Maduro och Cilia Adela Flores de Maduro. Enligt USA ska de där ställas inför rätta – redan 2020 utfärdade USA:s justitiedepartement ett åtal mot Maduro och 14 andra venezuelanska ledare för bland annat drogrelaterad terrorism och korruption.
Angreppet beskrivs ett ”solklart brott mot folkrätten”, av Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
– Det strider mot FN-stadgans mest grundläggande princip, nämligen förbudet att använda våld mellan andra stater, säger han en intervju med SVT Nyheter.
Folkrättsexperter lyfter att USA:s attack mot Venezuela på lördagen bland annat bryter mot FN-stadgans artikel 2 (4): ”Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål.”.
USA:s agerande skulle enligt folkrättsexperten Sarah Heathcote vid Australian National University bara kunna vara lagligt om det funnits en resolution från FN:s säkerhetsråd som gav stöd till attacken, om USA agerade i självförsvar eller om det funnits godkännande från den venezuelanska regeringen.
Enligt Heathcote verkar Trumpadministrationen hävda att attacken mot Venezuela inte utgjorde någon ”användning av våld” överhuvudtaget utan att det handlade om en brottsbekämpande insats. Bland annat har USA:s utrikesminister Marco Rubio beskrivit Maduro som en person ”på flykt från den amerikanska rättvisan”.
Men enligt Heathcote – som menar att ”få kommer att sörja avlägsnandet av Maduro som allmänt uppfattas som en autokrat” – går det inte att beskriva USA:s agerade som något annat än användandet av våld enligt FN:stadgans artkel 2 (4). Hon beskriver i The Conversation agerandet mot Venezuela som ”lika fräckt och olagligt som dess militära angrepp mot Iran i juni förra året.”
”Som att titta på tv”
Folkrättsprofessorn Mark Klamberg vid Stockholms universitet betonar i en intervju med Aftonbladet att USA ofta har använt en vid definition av begreppet självförsvar, bland annat i sitt krig mot terrorismen sedan början av 2000-talet.
– De menar att det här handlar om någon form av narkotikaterrorism. Självförsvarsrätten finns i FN-stadgan, men då talar stadgan om ett väpnat angrepp och det går inte hävda att Venezuela har utsatt USA för ett väpnat angrepp.
”Det var som att titta på ett tv-program”. Så beskrev Donald Trump för tv-kanalen Fox News hur Venezuelas president Nicolas Maduro fördes bort i samband med en omfattande amerikansk attack mot landet..
– Vi kommer att styra landet tills dess vi kan genomföra en säker, korrekt och förnuftig överlämning av makten, vi vill inte att någon annan kommer in och vi får samma situation som vi haft under de senaste många åren. Så vi kommer att styra landet tills vi kan genomföra en säker, korrekt och förnuftig överlämning av makten, och det måste ske förnuftigt, för det är det vi står för, sade Trump under en presskonferens.
Under presskonferensen lyfte Trump också Venezuelas oljetillgångar, landets tillgångar på råolja är världens största, och Trump sade att oljebolag från USA ska bygga upp Venezuelas infrastruktur för oljeutvinning.
– Oljebolagen ska in. De kommer att spendera pengar. De ska… vi ska ta tillbaka den oljan som vi uppriktigt sagt borde ha tagit tillbaka för länge sedan. Mycket pengar kommer att komma upp ur marken. Vi kommer att bli kompenserade för allt det. Vi kommer att få ersättning för allt vi spenderar, sade Trump, skriver People’s Dispatch i en sammanfattning på söndagen.
