Sedan talibanernas maktövertagande 2021 har musik och kultur systematiskt begränsats i Afghanistan. Men kulturarbetarna har inte tystnat, kultur och konsten har flyttat till sociala plattformar. Den svensk-afghansk journalisten Najwa Alimi skriver att hon hoppas att omvärlden uppmärksammar de afghanska kvinnornas tysta, dagliga motstånd.
– Vi valde Yalda eftersom vårt tillstånd liknar Yalda – en lång, tung natt fylld av väntan, berättar Zainab Rezayee, en protesterande kvinna, vid Yalda-bordet. Yalda är en uråldrig tradition som markerar årets längsta natt och väntan på ljusets återkomst.
Hon och hennes medsystrar uppmärksammade Yalda i ett slutet privat sammanhang, på plakaten i rummet fanns budskap om frihet och rättvisa. Sammankomsten blev en slags konstnärlig protest – ett motstånd mot den pågående utplåningen av landets kultur och den påtvingade tystnaden.
Kan kultur överleva systematisk utplåning?
Dessa sammankomster har vuxit fram i skuggan av de omfattande restriktionerna. Sedan talibanernas maktövertagande 2021 har Afghanistans kultur systematiskt begränsats. Ett av de första kulturella uttrycken som förbjöds var musik vilket gjort att den gradvis försvunnit från offentliga rum, medier och utbildning.
För att visa att man menade allvar med förbudet tände talibanerna eld på 86 olika musikinstrument i december och kallade det ”social reform” – en åtgärd som upprepats flera gånger under de senaste åren. Rapporter visar att över 21 000 musikinstrument har förstörts i Afghanistan under talibanernas regim.
Musikprogram och konserter i medier och framföranden vid offentliga tillställningar, inklusive bröllop, har förbjudits och musikskolor har stängts. Men utvecklingen stannar inte vid musiken. Konstutbildningar har stängts, biografer har stängts eller förstörts och bildarkiv riskerar att gå förlorade. Afghanistans nationella musikinstitut har upphört med sin verksamhet och många konstnärer har tvingats lämna landet. Samtidigt är kvinnor helt osynliga inom konst och kultur – från musik och teater till bildkonst och andra kulturområden.





Landets kulturarbetare och konstnärer har inte tystnat. Tvärtom. Som en konsekvens av talibanernas repressiva kulturpolitik har kulturen och konsten flyttat till sociala plattformar.
Särskilt för unga människor har sociala medier blivit ett utrymme för att uttrycka sig, dokumentera och fortsätta sin kulturella närvaro – ett utrymme som, även om det inte är officiellt, möjliggör synlighet, samhörighet och överlevnad. En av dessa unga konstnärer arbetar under namnet Reminder Gift. Hon fortsätter att måla i Afghanistan. Om konstens roll i hennes liv säger hon: ”Konst är mitt sätt att överleva. En plats där jag släpper ut känslor som språket inte kan bära. Varje verk säger: jag är fortfarande här.” Hennes målningar är inspirerade av kvinnor, frihet och ritualer – begrepp som i dag är förbjudna i offentligheten. Varje verk är ett försök att bevara något som håller på att suddas ut.
Visar kulturell kontinuitet
För publik och kulturella institutioner utanför Afghanistan, inklusive i Sverige, är dessa handlingar inte bara berättelser från en pågående kris, utan även tecken på kulturell kontinuitet. Utanför Afghanistan kan kulturella rum, utställningar och arkiv fungera som platser för att dokumentera och synliggöra denna kontinuitet – inte som ersättning för det som gått förlorat i Afghanistan, utan som en samtida förlängning av det kulturella minnet. Alla konstnärliga uttryck har ett gemensamt språk – ett språk som aldrig låter sig censureras. Det som skapas i Afghanistan i dag är inte utsmyckning, utan dokumentation: dokumentation av utplåning, av våld och av motstånd.
För många i Sverige är talibanernas förstörelse av de stora Buddhastatyerna i Bamiyan i Afghanistan år 2001 ett smärtsamt exempel på hur kultur kan utplånas i ideologins namn. I dag hoppas jag att omvärlden i stället ska uppmärksamma och uppskatta de afghanska kvinnornas tysta, dagliga motstånd – ett motstånd som pågår överallt i Afghanistan mot en av världens mest brutala regimer.
Najwa Alimi, svensk-afghansk journalist
Texten är bearbetad och översatt från engelska av journalisten och författaren Kurdo Baksi