Ju fler länder som har kärnvapen desto farligare blir det. Det har varit många incidenter med kärnvapen som har kunnat förhindras. Man kan inte ha tur hur länge som helst. Risken har aldrig varit så stor som nu: Den 28 januari 2025 stod domedagsklockan på 89 sekunder före midnatt, förra veckan, den 27 januari 2026, ställdes den på 85 sekunder.
DEBATT | Nu hörs det åter röster att även Sverige måste satsa på kärnvapen inom Nato. Sällan skrivs om vad användning av kärnvapen, det vill säga ett kärnvapenkrig, skulle innebära. Återigen får man intrycket att det är tabubelagt att påminna om vilka de katastrofala följderna skulle kunna bli.
I maj 2025 rapporterades hur förstörelsen efter ett kärnvapenkrig skulle sträcka sig långt bortom explosionszonerna på grund av uppkomsten av en atomvinter. Då skadas allt liv, hela mänskligheten och alla övriga djur med mera på hela jorden. Även ett kärnvapenkrig mellan nya kärnvapenstater, som Indien och Pakistan, skulle kunna orsaka klimatförändringar utan motstycke i mänsklighetens historia och massiva störningar i världens livsmedelsförsörjning.
Det är på de höga breddgraderna, på det norra halvklotet, i länder som Kanada, Finland, Norge och Sverige, som jordbruket skulle drabbas mest av en flera år lång mörk atomvinter efter ett kärnvapenkrig, även ett ”mindre” sådant.
Utgångspunkten för händelseförloppet av ett kärnvapenkrig är att någon kliver över den osynliga tröskel som ska förhindra att något land använder kärnvapen. Tröskeln brukar kallas Mutual Assured Destruction, (MAD) och bygger på den ömsesidiga övertygelsen om att användning av kärnvapen leder till total förstörelse på båda sidorna.
Det fanns flera avtal som skulle begränsa antalet kärnvapen. Det Nya Start avtalet är det sista av sitt slag gällande vapenkontroll mellan stormakterna. Det ursprungliga bilaterala avtalet mellan USA och Ryssland, undertecknades 2010 och trädde i kraft 2011. Det gällande avtalet löper till i dag tisdag den 4 februari. Detta avtal begränsade Ryssland och USA till 1 550 utplacerade kärnvapenstridsspetsar vardera på interkontinentala leveranssystem.
Vladimir Putin meddelade i september att Ryssland kan förlänga avtalet i ytterligare ett år. Donald Trump sade den 7 januari i år att ”om det går ut så går det ut – ”if it expires it expires”. Om avtalet helt enkelt löper ut, skulle det vara första gången på cirka 50 år som världens två största kärnvapenmakter inte skulle ha några formella begränsningar av sina arsenaler. USA hade redan ensidigt dragit sig ur ABM-avtalet 2001 och ur INF-avtalet 2019, med mera.
Tro inte att kärnvapen sedan Kubakrisen 1962 har blivit mindre farliga. Dagens kärnvapen är farligare än någonsin, även om de har blivit färre sedan 2005. Nästan alla nio kärnvapenstater, USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel, fortsätter att uppgradera befintliga kärnvapen och lägga till nyare versioner. Det fanns 2025 totalt 12 321 stridsspetsar, av vilka 9 614 i beredskap. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger större än de atombomber som fälldes 1945.
Svaret på den stora fråga som har sysselsatt strateger sedan 1960-talet har blivit att ett begränsat kärnvapenkrig inte är möjligt att föra. Det spelar inte någon roll vems fel det var när väl ett kärnvapenkrig har startat. Ingen kan vinna ett kärnvapenkrig. Om vi inte agerar kan de värsta scenarier infrias: ett skyddande kärnvapenparaply finns inte. Därför måste en ny kapprustning undvikas.
